Mänskliga rättigheter för vem och för vad?

En presentation över ämnet: "Mänskliga rättigheter för vem och för vad?"— Presentationens avskrift:

1 Mänskliga rättigheter för vem och för vad?
vt 2017 Susanne Fransson

2 Introduktion, bakgrund, utveckling
Det historiska perspektivet: Vem var Olympe de Gouge? Det rättsliga perspektivet Det samhällsvetenskapliga/rättssociologiska perspektivet Habermas. Se min bok och den grön-svarta boken. Kopierat material. Det historiska perspektivet utveckling linjärt i tiden. Olympe de Gouge se Schömer och Hydén. Det historiska: 1776 oavhängighetsförklaringen, 1789 ”frihet och jämlikhet” men Olympe de Gouges! Naturrättsligt, nationalstatligt till mellanstatligt, universella 1948 FN och folkrättslig selektiva rättigheters expansion. Jim Ife ett västerländskt ”upplysningsprojekt”. Det rättsliga: rättssystematiskt en del av folkrätten. Internationella konventioner, protokoll binder stater. Förklaringar och deklarationer är politiska förpliktelser. S. 29 Hydén. Avgränsar vem som har en rättighet och vem som kan ställas till ansvar. Folkrättsligt stater. Var och en – individer men också företag och organisationer. 3. Samhällsvetenskapligt/rättssociologiskt s. 39 bakgrund, användning och konsekvenser i människors livsvärld. Handling, åtgärd, verktyg. Juridiken säger inget om mänskliga rättigheter som medel för politisk och social mobilisering.

3 Blåa, röda och gröna rättigheter
Statens skyldighet och individens rättigheter och friheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Hållbar utveckling, miljörättigheterna Vad består den av? Det rättsliga perspektivet. S. 34 Hydén. Hållbar utveckling s också för framtida generationer de medborgerliga (civila) och politiska rättigheterna de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

4 Mänskliga – vem omfattas?
I hög grad fokus på rättighetsperspektivet och inte på det mänskliga. Ta upp frågan om nationella medborgarskapet och universella mänskliga rättigheter här. Människovärdet har inget medborgarskap (Habermas grunden för MR:s odelbarhet). Hårdvaluta för utsatta människor i samhället. Centralt i konflikten mellan system och livsvärld. Ersätter den klassiska konflikten mellan arbete och kapital.

5 Rättigheter och friheter
Negativa och positiva Absoluta och progressiva Individuella och kollektiva Kollisioner och begränsningar: min rättighet och din frihet Filosofiskt perspektiv. Vem har rättigheterna? Vem kan ställas till ansvar? Uppsalaskolan: Det finns inga mänskliga rättigheter. Se boken Teorier om rättigheter. Positivistiskt. De finns för att en grupp, män, vid en viss tidpunkt 1948 bestämde så. De finns får att de är nedskrivna. Jim Ife utgår från det mänskliga. Vad är en rättighet? Utkrävbara rättigheter. Ett rättighetsbaserat synsätt. Skillnad mellan att ha en rättighet och välgörenhet eller medlidande.

6 Sverige och folkrätten
Monism Dualism: fördragskonform tolkning, transformation och inkorporering Ett exempel: Åke Green målet Europakonvention inkorporerad 1995 Barnkonventionen inkorporeras 2018 Se min bok s Se Maria Grahn fördelar och nackdelar. Åke Green-målet ”fördragskonform tolkning av HD.

7 Regeringsformen och diskrimineringslagen
1 kap. 2 § Likabehandling och icke-diskriminering 1 kap. 9 § Sakligt och opartiskt 2008 års diskrimineringslag – förbud, sanktioner och aktiva åtgärder Likabehandling centralt! Myndigheter. Myndighetsutövning. Begränsningar av de mänskliga rättigheterna kan ske. Lag krävs. Nödvändigt och lämpligt i ett demokratiskt samhälle. T.ex. gränskontroller. Läs upp 1 kap. 2 § blå, röda och gröna. De kulturella rättigheterna är de som är sämst utvecklade i svensk lag. De ekonomiska är starkast se SoL och socialförsäkringsbalken.

8 Exemplet Barnkonventionen
Artikel 3 Barnets bästa: allmän kommentar nr 14 Barnrättskommitténs allmänna kommentar om rättigheter för unga lagöverträdare nr 10 Tredje tilläggsprotokollet - klagorätten Se Marias OH och mina anteckningar. Unik se Hydén. Se fakultativa protokollet. Se BO:s webbsida och barnrättskommitténs tolkningar. Ta upp klagomålsförfarandet.

9 För och till vad? Mänskliga rättigheter som en vision och som en nödvändig och realistisk utopi Mänskliga rättigheter på samhällsnivå och globalt? Mänskliga rättigheter i arbetet med människor Socialarbetare ”human rights workers” Ett rättighetsbaserat perspektiv i arbetet med människor 1. Se Habermas och Ife. 5. Se Rättighetskommittén pengar finns att söka. Mixgården besöket. Skydd? Individ-kollektiv? 2. Hur hävdas de mänskliga rättigheterna gentemot den som inte respekterar dem? Se GP kulturdelen 26/8. 3. utgå från människors rättigheter istället för deras behov. Utgå både från rättsreglerna, deduktivt” och verkligeten ”induktivt”. 4. och 5. Lämna upplysning, positivism, paternalism, evidensbaserat tänkande, sluta söka bestpractise (det finns både dåliga och bra exempel som man kan lära sig något av) och sätt det mänskliga och rättigheterna i fokus.

10 Lästips och annat Teorier om rättigheter. En antologi om mänskliga rättigheter. Sammanställd av Peter Bauhn. Mänskliga rättigheter i svensk belysning. (red.) Annika Staaf & Lars Zanderin. Human Rights and Social Work. Towards rights-based practise. Jim Ife. SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag Västragötalandsregionens rättighetskommitté.