PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP

En presentation över ämnet: "PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP"— Presentationens avskrift:

1 PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP
KAPITEL 16 ARbETSFÖRHÅLLANdEN Detta kapitel är en fortsättning på kapitel 15 Anställning och tar upp förhållanden som berör den anställde på arbetsplatsen. Innehållet kan sägas vara en fördjupning inom blocket arbete och betecknas som ett ”pluskapitel”. Inledande berättelse I den inledande berättelsen väcks bland annat frågor om förhållanden på en arbetsplats som arbetstid och semester. Gå gärna kortfattat igenom svaren men spara den djupare kunskapen till en mer utförlig genomgång av kapitlet. Nedanstående uppgifter är kopplade till den inledande berättelsen. Använd gärna dessa uppgifter (s 330 i boken) för att aktivera eleverna under genomgången av OH-bilderna. Låt dem jobba två och två för att få igång en diskussion. Avsätt gärna en hel lektion för genomgången av bilderna och grupparbeten. Vad säger lagen? Deluppgifterna behandlar följande moment: 1 Jobba in lunchen? – Skyldighet att ta rast 2 Inbakad semesterlön – Semesterlön i den vanliga lönen 3 Rätt till skyddsombud? - Ombud utan fack? 4 Språkligt krav – Tillåtet anställningskrav? 5 Personligt skadståndsansvar? – Vem betalar skadeståndet? 6 Rätt till semesterersättning – Hur beräknas semesterersättningen? 7 Semesterersättning på övertid? – Hur beräknas semesterersättningen?

2 Arbetstidslagen • Ordinarie arbetstid får inte vara längre än 48 timmar per vecka • Undantag får göras om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, t ex sjukvård, polisarbete etc • Högst 50 timmars övertid under en månad och högst 200 timmars övertid per kalenderår • Arbetsmiljöverket kan ge dispens för mer övertid, högst 150 timmar per år • Övertiden ska gälla tillfälliga arbetsanhopningar • Arbetsgivaren ska ge de anställda besked om arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg, om inte särskilda skäl gör detta omöjligt • En anställd ska ha behövlig nattvila och här ska ingå tiden mellan kl och 05.00 Arbetstidslagens regler om arbetstidens omfattning och förläggning kan du gå igenom med OH 16:1.1—2. Reglerna är ganska konkreta och vållar sällan några problem för eleverna. :1.1 LIBER AB

3 Arbetstidslagen • Nattarbete får förekomma i genomsnitt högst åtta timmar per dygn under en period av högst fyra månader • En anställd har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje sjudagarsperiod, denna veckovila ska i möjligaste mån förläggas till veckoslutet • Huvudregeln är att arbete får pågå högst fem timmar i följd utan rast. • Med rast menas uppehåll i arbetet på minst 15 minuter enligt Arbetsmiljöverket, rast räknas inte in i arbetstiden • Utöver rast ska man också ha pauser i arbetet, paus är kortare än rast och räknas in i arbetstiden • Det finns möjlighet att genom avtal mellan arbetsgivare och fackförbund göra undantag från arbetstidslagen. Om man inte kommer överens kan Arbetsmiljöverket ge dispens Arbetstidslagens regler om arbetstidens omfattning och förläggning kan du fortsätta att gå igenom med hjälp av OH 16:1.2. :1.2 LIBER AB

4 Semesterlagen En anställd har vanligen rätt till 25 dagars semesterledighet per semesterår, lördagar och söndagar räknas normalt inte som semesterdagar, semetern blir därför 5 veckor En anställd som börjar sitt arbete efter den 31 augusti har endast rätt till fem semesterdagar Den anställde har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni–augusti Arbetsgivaren ska enligt MBL förhandla om förlägg-ningen av semestern. Kan man inte komma överens bestämmer arbetsgivaren Om den anställde blir sjuk under semestern ska inte sjukdagarna räknas som semester Semesterlagen är dispositiv, vilket medför att semesterreglerna skiljer sig mellan olika företag. Faktatexten bygger givetvis på lagens bestämmelser, OH 16:2. Eleverna brukar tycka att det är krångligt att skilja på semesterår och intjänandeår. Det är i det sammanhanget viktigt att betona att alla intjänade semesterdagar inte är betalda. : 2 LIBER AB

5 SEMESTERLÖN OCH SEMESTERERSÄTTNING
En anställd har normalt rätt till semesterlön under sin semesterledighet Semesterlönen intjänas med 12 % av lönen under intjänandeåret, dvs. t o m 31 mars semesteråret, vilket ska motsvara lön för fem veckors semester Använd exempel 1, OH 16:3.1, för att visa hur man räknar ut semesterlönen. : 3.1 LIBER AB

6 SEMESTERLÖN OCH SEMESTERERSÄTTNING
• En anställd har rätt att spara högst fem semesterdagar under fem år • Den som slutar en anställning och har arbetat mer än 60 timmar under tre månader har rätt att få ut innestående semesterlön, s k semesterersättning • Det är inte tillåtet att avtala att semesterlön eller semesterersättning ska ingå i den ordinarie lönen • Semesterersättning kan dock ingå i lönen för en tidsbegränsad anställning som varar högst tre månader. Ett avsnitt som man inte får glömma är sparad semester. Visa med hjälp av exempel 2 hur sparad semester beräknas, OH 16:3.2. : 3.2 LIBER AB

7 SJUKLÖN OCH SJUKPENNING
De första 14 sjukdagarna har en anställd rätt till sjuklön från arbetsgivaren med 80 % av lönen, dock är första dagen en karensdag utan lön Man kan drabbas av högst 10 karensdagar hos samma arbetsgivare under ett år För att få sjuklön fr o m 8:e sjukdagen måste man lämna läkarintyg till arbetsgivaren Fr o m 15:e sjukdagen får man sjukpenning från Försäkringskassan med ca 80 % av lönen • De flesta tjänstemän har rätt till ca 90 % av lönen under sjuktiden (max 90 dagar). Mellanskillnaden sjukdag 15 till sjukdag 90 betalas då av arbetsgivaren Som komplettering till de arbetsrättsliga lagarna finns en faktaruta om sociala förmåner som sjuklön, sjukpenning och föräldrapenning, OH 16:4—5. Nyttiga kunskaper för eleverna så snart de går ut gymnasiet. : 4 LIBER AB

8 FÖRÄLDRAPENNING • Föräldrar har rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan i samband med barns födelse i sammanlagt 480 dagar • Under 390 dagar av föräldrapenning erhålls ca 80 % av lönen, dock minst 180 kr per dag, och under 90 dagar endast garantinivån som är 60 kr per dag • 60 dagar av föräldrapenningen är reserverade för vardera föräldern och kan inte överlåtas • Vid vård av sjukt barn under 12 år betalas tillfällig föräldrapenning med ca 80 % av lönen från Försäkringskassan • När barnet är nyfött kan pappan ta ut 10 s k pappadagar t o m 60:e dagen efter det att barnet kommit hem På OH 16:5 visas en faktaruta om föräldrapenning. Detta är en nyttig kunskap för eleverna så snart de går ut gymnasiet och bildar familj. : 5 LIBER AB

9 ARBETSMILJÖLAGEN Arbetsgivare och arbetstagare ska
gemensamt arbeta aktivt med arbets- miljön Huvudansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren som ska vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och förhindra att olyckor uppstår Som anställd är man skyldig att följa arbetsgivarens regler och föreskrifter Skolan är enligt arbetsmiljölagens regler också en arbetsplats och omfattas därför av lagens regler Skyddsombud ska finnas på arbetsplatser med minst fem anställda Andra lagar som behandlas i kapitlet är arbetsmiljölagen och jämställdhets-lagen. Arbetsmiljölagen handlar mycket om hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras på ett företag, OH 16:6.1—2. : 6.1 LIBER AB

10 ARBETSMILJÖLAGEN Skyddsombudet representerar de anställda i arbetsmiljöfrågor Skyddsombud kan stoppa arbete med bristfälliga skydds-förhållanden som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa Skyddsombud ska genomföra skyddsrond och se till så att arbetsmiljöförbättringar genomförs av arbetsgivaren Skyddsombud ska delta i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder o d På arbetsplatser med minst 50 arbetstagare ska skyddskommitté finnas. Den ska delta i planering av förebyggande åtgärder, företagshälsovård etc Förutom skyddsombud på arbetsplatsen finns också regionala skyddsombud som stöder arbetet på de företag som inte har skyddskommitté Det är viktigt att framhålla skyddsombudens rättighet att stoppa arbetet vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Understryk att lagen också gäller skolan som betraktas som en arbetsplats, OH 16:6.2. : 6.2 LIBER AB

11 JÄMSTÄLLDHET Diskrimineringslagen ska bl a främja kvinnors och mäns lika rätt arbetslivet Arbetsgivaren måste vart tredje år kartlägga och analysera skillnader i löne- och anställningsvillkor för att se om det finns osakliga skillnader mellan könen Företag med minst 25 anställda ska göra en jämställdhetsplan vart tredje år med planerade åtgärder för jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska motverka orättvis behandling i arbetslivet beroende på kön Jämställdhetslagen ska främja jämställdheten på arbetsplatsen, OH 16:7. Lagen har fått mycket publicitet i massmedia p g a att flera företag och kommuner har visat sig ha bristfälliga jämställdhetsplaner. : 7 LIBER AB

12 DISKRIMINERINGSLAGEN
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering bl a i arbetslivet, i skolan, på högskolan, i butiken, på restaurangen, vid köp eller hyra av bostad och inom andra viktiga samhällsområden, t ex socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Diskrimineringen kan ske på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning Ingen får behandlas sämre än andra i motsvarande situation genom – direkt diskriminering, – indirekt diskriminering eller genom – trakasserier Det är den som blivit anklagad för diskriminering som måste bevisa att det inte har varit fråga om diskriminering Den som blivit diskriminerad kan anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen DO Den som döms för diskriminering kan tvingas betala skadestånd Övriga lagar som tas upp avser olika former av diskriminering, OH 16:8. Lag om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet har som mål att alla ska behandlas lika i arbetslivet oavsett etniskt eller religiös tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringslagen är relativt ny och omfattar hela samhället, inte bara arbetslivet, och alla tänkbara former av diskriminering och trakasserier. Diskrimineringslagen täcker i viss mån över de arbetsrättsliga lagarna om diskriminering. : 8 LIBER AB

13 Skadestånd i arbetslivet
• Vid brott mot arbetsrättsliga lagar kan arbetsgivaren bli skyldig att betala skadestånd, såväl till den anställde som till den fackliga organisationen • En arbetsgivare kan enligt skadeståndslagen bli skyldig att betala skadestånd för skador som anställda orsakar, s k principalansvar • Om den anställde har handlat grovt vårdslöst kan arbetsgivaren kräva skadeståndsbeloppet av den anställde, s k regressrätt • För att någon ska bli skyldig att betala skadestånd enligt skadeståndslagen krävs att skadan vållats genom uppsåt eller genom vårdslöshet (gäller ej vid strikt ansvar, t ex vid järnvägstrafik) Kapitlet avslutas med ett avsnitt om skadstånd inom arbetslivet, OH 16:9. Påpeka att här finns två helt olika typer av skadestånd. Det ena gäller arbetsgivarens brott mot arbetsrättsliga lagar och det andra gäller skadeståndslagens regler för när anställda orsakar skador inom ramen för sitt arbete. Skadeståndslagen berörs också i kapitel 3 och 6. : 9 LIBER AB

14 Webbplatser • Arbetsmiljöverket ( har tillsynsansvar över arbetsmiljön i Sverige • Arbetsförmedlingen ( information om arbetsmarknaden • Arbetslivsinstitutet ( nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor • Jämställdhetsombudsmannen ( • Diskrimineringsombudsmannen ( Mer information till detta kapitel kan du hitta på de olika webbplatserna som presenteras på denna sista OH (16:X). :X LIBER AB