KASAM Några exempel på strategier med syfte att öka våra ungdomars KASAM? www.salutogenes.com.

En presentation över ämnet: "KASAM Några exempel på strategier med syfte att öka våra ungdomars KASAM? www.salutogenes.com."— Presentationens avskrift:

1 KASAM Några exempel på strategier med syfte att öka våra ungdomars KASAM?

2 MENINGSFULLHET

3 MENINGSFULLHET Mål Delaktighet Intresse/Lust Nätverk
Är den komponent som hänvisar till vikten av att vara delaktig, att livet har en känslomässig värdefull innebörd som det är värt att investera energi och engagemang i, även när det gäller problemlösning. Detta är KASAM´s ”motivationskomponent”. Denna är ett nödvändigt villkor för genuin och bestående begriplighet och hög hanterbarhet. Mål Delaktighet Intresse/Lust Nätverk Positiva upplevelser

4 Mål Stimulera sin egen motivation Triggar belöningssystemet
När man når målet stärker det självkänslan och självförtroendet

5 Delaktighet - Gemensamma överenskommelser
- ”ni / du till vi” - principen - ”hur kan vi tänka om detta?” - beslut

6 Intresse / Lust ”Play Well” är i vilken utsträckning man har något man tycker om att göra på fritiden, att leka, hitta och ägna sig åt ett intresse som man brinner för. Affektteori

7 Modern affektteori Affektsmitta Positiva affekter Neutral affekt
Intresse Lust / Iver / Upphetsning Glädje Förnöjelse / Välbehag / Extas Neutral affekt Förvåning Häpnad / Överraskning Negativa affekter Rädsla Skräck / Fruktan Vrede Raseri / Ilska Ledsnad Förtvivlan / Kval Avsmak Avskyn Skam Förödmjukelse Affektsmitta Nathanson, Donald L. (1994, orig 1992). Shame and Pride: affect, sex, and the birth of the self. New York: W.W. Norton & Company, Inc.

8 Socialt nätverk Olika berättelser Nätverkskarta Framtid
språket teman nyanser livsreferenser Nätverkskarta significant other hobbys och intressen Framtid positiva illusioner expect well Hur man kan arbeta med; Mål Framgångsberättelser Delaktighet Begripliggöra för individen dennes skyddande faktorer

9 Nätverkskarta Sammanfattning av aktuella relationer och socialt nätverk Dessa frågor skall kunna besvaras efter arbetet med nätverkskartan Hur ser ungdomens familj ut; den nuvarande familjen och ursprungsfamiljen? Hur upplever ungdomen relationerna till sina familjemedlemmar? Vilka signifikanta personer finns i ungdomens nätverk? På vilket sätt är de betydelsefulla? Vilka personer i ungdomens nätverk är/har varit och kan vara en resurs för honom/henne? Hur uppfattar ungdomen sina vänner? Upplever han/hon att han/hon har ett litet eller stort umgänge? År han/hon nöjd med sitt umgänge med vänner och bekanta? Vilka förändringarna behöver ungdomen göra och vilka förändringar behöver ungdomen hjälp med ? Fritid? Betydelsefulla vuxna? Waad, T. & Hult, S.. (2001). Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv. En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Psycke, 4,

10 Nätverkskarta Familj Vänner Släkt Kompisar Fritid Formella kontakter
Skola / arbete

11 Det sociala nätverket….
påverkar den inre styrkan…. De flesta maskrosbarn har eller har haft…… En relation där de känt sig bekräftade. Relationen blir ett underlag för…… ….en inre positiv, stödjande och hjälpande fantasi.

12 Positiva upplevelser Humor Trevlig miljö Trivsel Trivselaktiviteter
Att må gott i nutid påverkar bilden av framtiden

13 BEGRIPLIGHET

14 BEGRIPLIGHET Förutsägbarhet Information Struktur Sammanhangsmarkering
Syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara d.v.s. är det en information som upplevs som ordnad och tydlig snarare än kaotisk och oförklarlig. När informationen inte är förutsägbar utan kommer som en överraskning så krävs det att den i alla fall skall gå att ordna och förklara. Förutsägbarhet Information Struktur Sammanhangsmarkering

15 Förutsägbarhet Förutsägbara situationer skapar trygghet
Skapa en förutsägbar organisation med klart dokumenterade mål och riktlinjer. Ju fler som berörs ju längre framförhållning behövs. Skapa en känsla av permanens genom klara och tydliga handlingsplaner för vad som händer om någon svårighet inträffar. Manualisering Processkartor

16 Förutsägbarhet / Salutogent synsätt i skolan
Begriplighet Att eleven har en känsla av att bli förstådd Att arbeta med förutsägbarhet Att ge tydlig information Att ha ett stabilt beteende som lärare Att undvika obekanta situationer eller överraskande förändringar Eleven bör alltid veta hur nästa steg skall se ut Att ha klara och tydliga gränser Att snabbt lösa problem som uppstår Hanterbarhet Att benämna och lyfta fram resurser och förmågor Att ge mycket beröm Att lära ut specifika färdigheter Att stödja eleven i att övervinna svårigheter Att arbeta med elevens samarbetsförmåga Att lära eleven att få ett mer konstruktivt sätt att reagera på sina misstag Meningsfullhet Skapa rimliga mål för eleven Stimulera nyfikenheten hos eleven Göra det roligt i klassrummet Att få eleven att känna att läraren bryr sig om henne/honom Skapa en känsla av hopp och optimism

17 Förutsägbarhet Fara Säkerhet Säkerhet och sammanhangsskalan
Lista alla aspekter som indikerar Lista alla aspekter som indikerar säkerhet Sannolikheten för dåligt omhändertagande (undantag, styrkor, resurser, medverkan etc.) Säkerhet och sammanhangsskalan Säkerhetsskalan: efter sammanställning av säkerhet - fara informationen, skatta på en skala mellan 1-10, där 0 innebär att en återupprepning av övergrepp/försummelse är uppenbar och 10 innebär atttillräcklig säkerhet föreligger så att ärendet kan avslutas. Sammanhangsskalan: skatta detta fall på en skala mellan 1-10, där 0 innebär att detta är det värsta fall av övergrepp/försummelse som mottagningen har sett och där 10 innebär att denna situation inte leder till någon handling Mottagningens mål: Vad behöver mottagningen se för att avsluta ärendet? Familjens mål: Vad önskar familjen generellt och i förhållande till säkerhet? Direkt förändring: Vad indikerar för mottagningen att en liten positiv förändring har skett? Turnell, A. & Edwards, S. (1999). Signs of Safety. A solution and safety oriented approach to child protection casework. New York. W. W. Norton

18 Information Det mest optimala är att ge information på så många olika sätt som möjligt Hur vet Du att Din information når fram? Vissa behöver mer information än andra ” kan du göra en kort sammanfattning på vad jag har sagt så att jag förstår att ………”

19 Situationsanpassad struktur
Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO – teorin) Rollsökningsfas Gemytlighetsfasen Idyllfasen Tillhörarfas Samhörighetsfas Schutz, W. (1966). FIRO, A threedimensional Theory of Interpersonal behavior. Muir Beach. WSA. INC.

20 Sammanhangsmarkering
- Hjälper oss att organisera vår tillvaro - Skapar trygghet - Beskriver ett läge/position, vid en viss tidpunkt i ett relationellt sammanhang Bill Petitt och Hardy Olssons definition Vem är jag? Vem är du? Vad skall vi göra tillsammans? Vad skall det leda till? Petitt, B. & Olsson, H. (1992). Om svar anhålles. Stockholm. Mareld

21 HANTERBARHET

22 HANTERBARHET Resurser Kontroll Bemästra / Coping Belastningsbalans
Handlar om att kunna möta utmaningar, att ha vissa resurser under kontroll vare sig det är egna eller andras som man kan lita på. Om man har en hög känsla av hanterbarhet riskerar man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna. Resurser Kontroll Bemästra / Coping Belastningsbalans

23 Resurser Tillit (anknytning) gör att man vågar testa sina (nya) förmågor En trygg miljö ökar förutsättningarna för att lära sig nya förmågor

24 Social kapacitet / kompetens
…..är relativt stabila färdigheter, kunskaper och förhållningssätt som möjliggör etablering och upprätthållande av sociala relationer

25 Social kapacitet Att vara tydlig, klargörande och kunna bekräfta andra
Att kunna visa tillfredsställelse Att kunna ta andras perspektiv Att kunna umgås med folk som är ”på ett annorlunda sätt” Att vara hjälpsam och belönande mot andra Att fråga efter och konfirmera information Att kunna vänta på sin tur Att ha en förmåga att kunna lösa svårigheter och konflikter på ett smidigt sätt (coping) Att kunna höja andras status Att kunna visa solidaritet, vara lojal och ärlig Att ha egna åsikter Att kunna uttrycka känslor, önskemål och intryck Att ha en förmåga att kunna visa förståelse

26 Social kapacitet Att kunna se vad som är rätt och fel (moral)
Att ha en förmåga att hantera och möta förändringar Att ha en förmåga till humor Att kunna vara följsam och smidig Att kunna be om ursäkt och säga förlåt Att kunna hjälpa andra som behöver hjälp Att ha en förmåga att skapa intresse hos motparten Att ha en förmåga att hålla kommunikationen vid liv Att ha en förmåga att både kunna ge och ta Att ha en förmåga att kunna ge och ta kunskaper Att ha ett kongruent kroppsspråk och ögonkontakt Att ha en balans mellan att; * betona andra på sin egen bekostnad * betona sig själv på andras bekostnad

27 Salutogena veckosamtal
Fortsatt visar du att du har en god social kompetens här. En bra sak som jag såg att du gjorde var när du inbjöd till en kompromiss i stället för att gå i konflikt. Du har en god diskussionsstil (glass). Märker av andras oro som när du mådde illa och ändå kunde tala om för M att du hade det under kontroll. Humorn har du kunnat använda även för saker som varit känsliga, såsom när vi kunde skoja om strategier när känslotrycket stiger. Planering och framförhållning, där är du är fortsatt suverän. Du har riktigt bra ”koll på läget”. Positivt självförtroende både ser jag och hör jag att du har. Du vet vad du klarar och har en god självkännedom. Det får man inte utan att man börjat reflektera! Du är noga med att verkligen vilja göra ditt bästa och prestera så bra du kan, och det kan du! Du arbetar verkligen fokuserat. Jag tänker både på formulär och det du gör i skolan. Du har bra planer inför ditt yrkesval. Positiva och realistiska utifrån dina styrkor. Impulskontroll; från att varit MYCKET tveksam så bestämde du ändå att köra go-kart. Du inte bara genomförde det utan tog det i din takt.

28 Kontroll Intern respektive extern kontrolluppfattning
Med inre kontroll (inre locus of control) menar man att individen har en upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv Vid yttre kontroll (yttre locus of control) menar man att individen inte har en egen upplevelse av att själv kunna påverka och styra utvecklingen av sitt liv

29 Frågor som har med Intern Locus of Control att göra
* Känner du att du själv kan påverka vad som händer i ditt liv? * Tror du att mycket av det som händer i ditt liv handlar om tur eller otur? * Tycker du att positiva saker som händer dig, beror på vad du själv har gjort och på vilket sätt du själv har hanterat olika situationer? * Tror du att du själv kan förhindra att du hamnar i svårigheter och negativa händelser? * Tror du att ödet har någon betydelse för det som händer i ditt liv? * Kan du se att det är rimligt att socialförvaltningen är inkopplade och agerar som de gör? * Vad kan du själv göra för att socialförvaltningen och/eller andra formella kontakter skall försvinna?

30 Coping / Bemästra Framgångsrik coping brukar definieras som att på ett medvetet sätt, på en kognitiv nivå handskas med stress så att det inte leder till problem

31 Copingstrategier PROBLEMFOKUSERADE STRATEGIER STÖDJANDE STRATEGIER
Aktivitet motion Sätta problemet åt sidan Diskutera problemet Låta andra lösa problemet Ser problemet objektivt Prövar allt Upprätthålla kontroll Be Finns syfte / mening Resignation - hopplöshet Försöka ändra på situationen Sova Söker stöd hos andra Inte oroa sig Söker efter lösningar Kompromissa Användning av tidigare lösningar Inte göra något, vänta ut Hanterar situationen stegvis Hoppas på förbättring Sätter mål Skrattar bort det Informationssökning Resignation p g a ödets inverkan Söker socialt stöd Accepterar situationen Drar sig undan situationen Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.

32 Copingstrategier KÄNSLOMÄSSIGA ÖVRIGA STRATEGIER
Oro Optimism Pessimism Äta / röka Fighting spirit Hjälplöshet Dagdrömma Förnekande Önskefullt tänkande Bli arg Undvikande Humor Bli nervös Självkontroll Konfrontation Skylla på andra Fatalism Självömkan Ta spänning ut på andra Droger Undertryckande Förvänta det värsta Distansering Isolering Önskan att vara själv Ju högre KASAM desto mindre används undvikande, fatalistiska och känslomässiga strategier Langius- Eklöf, A. (2004). Salutogenes och känsla av sammanhang. I Klang Söderkvist, B. (red). Patientundervisning. Studentlitteratur, Lund.

33 Copingövning Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en konkret situation. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? Tror du denna/dessa strategi går att generalisera till andra sammanhang? T ex i ditt arbete Skulle du kunna använda en annan strategi?

34 Att genomföra en copingintervju.
Syftet med intervjun är att försöka diagnostisera hjälpfulla / salutogena copingstrategier hos en individ. Beskriv minst två situationer där du hamnat i en stressig eller problematisk situation men som Du klarat hantera på ett bra sätt. Beskriv situationen Beskriv copingstrategin 1. _________________________ _________________________ 2. Finns det gemensamma drag i copingstrategierna? Är strategierna beroende så situationen och i så fall hur? Övriga iakttagelser. ________________________________________________________

35 Frågor som kan användas i en copingintervju.
1. Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en konkret situation. 2. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? 3. Vad var det hos Dig själv, dina egna resurser, som gjorde att situationen slutade bra? 4. Hur tänkte och kände Du då du var i denna situation? 5. Hur handlade Du i denna situation? 6. Om andra hade observerat dig hur skulle dom beskriva ditt beteende eller tankar? 7. Vilken är skillnaden i ditt tänkande mellan situationer som Du klarar bra och situationer Du klarar mindre bra? 8. På vilket sätt kan Du uppskatta dig själv då Du klarat en stressig situation bra? 9. Hur kan Du ta till dig andra personers uppskattning då Du klarat en situation bra? 10. Beskriv hur Du kommit fram till denna strategi. När var första gången Du kommer ihåg att Du använde dig av detta sätt eller tänkande. Vad var det i den situationen som gjorde det möjligt för dig? 11. Hur tror Du att du kan använda denna strategi i framtiden? Hur tror Du att du skulle kunna utveckla den så att den blev ännu mera hjälpfull för dig?

36 Belastningsbalans Känslan av hanterbarhet utvecklas genom erfarenheter av belastningsbalans (mellan hög och låg arbetsbelastning)

37