Lärdomar och utmaningar halvvägs in i projektet Nya Grannar

En presentation över ämnet: "Lärdomar och utmaningar halvvägs in i projektet Nya Grannar"— Presentationens avskrift:

1 Lärdomar och utmaningar halvvägs in i projektet Nya Grannar
Göteborg den 15 september 2017 Patrik Lidström och Mattias Norling Public Partner Denna som standard.

2 Vad har vi gjort nu – datainsamling
Delrapport 2 fokuserar på projektets processfas Delrapport 2 fokuserar på projektets processfas, genomförande, de inre processerna och en del indikativa resultat. Datainsamling: Basenkät till de tänkta deltagarna Enkät till deltagare styrgrupper, lokala och central Enkät till deltagare i pilotverkstäder Besök vid 4 pilotverkstäder Besök vid två utbildningstillfällen Gruppintervju med utbildningsdeltagare Besök vid förankringskonferens i en kommun Återkommande samtal med projektledning WS med lokala projektledare WS gällande utvärderingsresultat (projektledning och lokala PL) Intervjuer deltagare lokala styrgrupper Tagit del av projektets löpande uppföljning av projektet

3 Översiktlig bild - utvärderingsplan

4 Sammanfattande slutsatser delrapport 2
Deltagarna vid utbildningarna är mycket nöjda med nivån på kunskapen som presenteras och levereras, det finns också en direkt nytta av kunskapen enligt de uppföljningsenkäter som gjorts Att driva metodutveckling på lokal nivå är en stor utmaning i den organisatoriska osäkerhet som råder i många kommuner. Erfarenhetsutbytet är samtidigt värdefullt enligt de intervjuer vi genomfört De lokala projektledarna har en utmanande situation. Det finns de som lyckas bra i sitt uppdrag – ofta personer med lång erfarenhet och stort kontaktnät i kommunen. Projektledningen på GR får gott betyg från lokala styrgrupper och projektledare – de utgör ett gott stöd i projektarbetet på lokal nivå Projektet har en administrativ uppförsbacke beroende på att det är så pass många inblandade organisationer. Det som skulle vara förenklingar till nuvarande programperiod har här givit extra arbete i den deltagarredovisning som ska göras.

5 Förändrade förutsättningar
Det har varit mycket annat som tar kraft och energi, våra boenden har varit nedläggnings-hotade. I Göteborgs stad så går vi från boenden (februari) till 4 boenden.

6 Förändrade förutsättningar
Utmanande för projektet både på central och lokal nivå: Svårt att få uppmärksamhet och väcka intresse på grund av kris att få ihop vardagen i kommunerna Svårt att skapa tid, utrymme och engagemang för projektet. Påverkade sannolikt många deltagares upplevelse av ”någon hade skrivit på en intresseanmälan”. Lokala projektledare har mött ny personal och själva ”bytts ut”. Stor oro bland de som arbetar i verksamheter när nedläggningshot och hot om arbetslöshet ständigt hänger över. Samtidigt är det fortfarande ungdomar som finns kvar i kommunerna. De bor på boenden, går i skolan och lider inte sällan av psykisk ohälsa. Att på ett bra sätt rusta anställda och organisationer för att möta dessa, och andra ungdomars, utmaningar i livet är viktigt enligt alla inblandade i projektet.

7 Nya GRannar Projektet Nya GRannar fokuserar på att genom kompetensutveckling och samverkansgrupper åstadkomma förändring i såväl arbetsmetoder som organisatoriska strukturer. Målgruppen för projektet är kommunanställd personal som arbetar med ensamkommande barn och unga. De kommuner/organisationer som involveras i projektet erbjuds utbildningar, erfarenhetsutbyte samt metodutveckling

8 Att utvärdera utbildningsinsatsernas effekter innebär flera utmaningar
Tämligen låg svarsfrekvens (48%) baslinjeenkäten Där projektorganisationen fanns på plats högre andel svaranden. Stor sannolikhet att svarspopulationen kommer vara en annan än när vi gjorde första mätningen Som alltid när vi försöker mäta resultat av utbildning finns en komplex utmaning – effekten av ökad kunskap innebär att jag förstår att jag kan lite.  I enkäten ställdes frågor som hade att göra med de kunskapsområden som projektet försöker stärka. Vi ställde också frågor gällande arbetssituationen och arbetsplatsen.

9 Upplevd kunskapsnivå

10 Om arbetsplats och jämställdhet
Många upplever att de arbetar på en jämställd arbetsplats. 84% anser att kvinnor och män har samma möjligheter att lyckas. Frågan är vad som händer med ett sådant resultat när medvetenheten och kunskapen om de horisontella principerna ökar?

11 Samverkan upplevs som otillräcklig
52% instämmer helt eller i hög grad att de har goda kunskaper om de verksamheter de behöver samverka med inom kommunen. Men endast 21% i den omvända frågan!?

12 Utbildningar och seminarier – nöjda deltagare!
Den första medarbetaren som var där ville berätta om det. Dom andra som varit där ville inte berätta om sina erfarenheter och föra det vidare. Deltagarna att de är nöjda med utbildningsinsatserna. Nivån på utbildningarna träffar rätt – en klar majoritet av de som besvarat enkäter och av de vi intervjuat ger uttryck för att kunskaper som förvärvas går att använda i det vardagliga arbetet. Utmaningarna: Hur säkra att utbildningstillfällen sprids? Hur återkoppla och skapa implementering av nya kunskaper och metoder i verksamheter? Vad är utbildningstillfällena värda?

13 385 av 687 har besvarat enkäten
Svarsfrekvens 56% - variationer mellan utbildningstillfällena

14 Projektledningen på övergripande nivå
En stabil projektorganisation som upplevs ge bra stöd till den lokala nivån. Förmår trots en väldigt föränderlig situation föra projektet framåt. Stort fokus på att stötta de lokala projektledarna, men även behov av att fundera över såväl övergripande mål som målgrupper. Vilket mandat har den centrala styrgruppens representanter när det de representerade inte längre finns? Att stärka den (målgruppen boendepersonal) gruppens ställning på arbetsmarknaden blir svårt om inte de tänkta deltagarna längre har en anställning hos de organisationer som deltar i projektet.

15 Arbetet på lokal nivå Stora utmaningar för de lokala projektledarna mycket hänger samman med hur deras uppdrag kommit till. Under våren 2017 syns bitar falla på plats. Uppdrag och arbetssätt klargörs – hoppingivande. Den förändrade situationen i kommunerna förklarar till stor del. Både vid samtal med lokala projektledare, deltagandeobservationer hos pilotverkstäder och i enkäter framkommer att pilotverkstaden är en arbetsform som många har stor tilltro till. En stor andel uppger att det fortfarande söks efter bra arbetsformer i pilotverkstäderna En överväldigande majoritet upplever att de får bra stöd från GR:s representanter!

16 Enkät till pilotverkstäderna

17 Utmaningar för de lokala projektledarna
Kläms mellan den centrala projektledningen med tydliga mål och en hemmaorganisation stadd i ständig förändring. ”Det är mycket byråkrati! Vi ska ha koll på varje person som har varit inblandad i någon insats. Om de har slutat på sitt jobb, vad gör de nu, vart tog de vägen, hur stor arbetstid har de i dagsläget?” Många deltagare i pilotverkstäderna byts ut och är nya. Flera beskriver en känsla av att hela tiden behöva börja om.

18 De lokala styrgrupperna
”Det här hjälper oss också att få styr på samverkan i övriga processer. I enkäterna till lokala styrgruppsrepresentanter framkommer att hälften anser att uppdrag och ansvarsfördelning är tydlig. Lika många upplever att rätt funktioner är representerade. En stor andel svarar ”neutralt” på frågorna. I kommentarerna kring vad som behövs utvecklas i projektet är det många som beskriver att arbetet ”inte riktigt kommit igång”. Trots ovan är det en lägre andel svarande som anser att de har rätt förutsättningar att göra ett bra jobb i styrgruppen.

19 Lokala styrgrupper bekräftar att projektet ligger rätt – men har svårt att bedöma om projektet stärker personals omställningsberedskap.

20 Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
Vi lyfter i vår rapport projektets insatser för att främja och bevaka jämställdhetsperspektivet och arbetet med ickediskriminering. Vi ser att möjligheten att kunna erbjuda en sakkunnig inom området stärker förutsättningarna att skapa konkreta målsättningar på lokal nivå!

21 Slutligen Utifrån förändrade förutsättningar är det av vikt att projektägare och styrgrupp ”bevakar” projektets syfte GR som projektägare utgör en positiv förutsättning för projektet. Konsekvenserna av de stora förändringarna i kommunerna blir mindre kännbara på övergripande nivå. Kan hålla fokus på målen för projektet och inte fastna i frågor som rör personal och organisation. Projektet erbjuder kontaktytor och embryon till strukturer som kan ge input i arbetet med att utforma den egna organisationen.

22 Frågeställningar att fundera på (inför dagens rundabordensamtal
En klassisk samverkansutmaning – Hur balansera det positiva i att ”nätverka” till att åstadkomma tillräckligt mycket resultat för att motivera deltagandet i gruppen? (Pilotverkstäderna) Hur bibehåller en lokal projektledare riktning framåt även om deltagarna i pilotverkstäderna hela tiden byts ut? Hur säkerställer ni att nya samverkansstrukturer lever kvar även när projektet avslutas? Skillnaden mellan personals egna upplevelse av att ha tillräckligt med kunskap om andras verksamheter i relation till bilden av vad andra vet om deras verksamhet. Vad säger den egentligen?