-Att ”mäta” upplevelser och erfarenheter

En presentation över ämnet: "-Att ”mäta” upplevelser och erfarenheter"— Presentationens avskrift:

1 -Att ”mäta” upplevelser och erfarenheter
Kvalitativ forskning -Att ”mäta” upplevelser och erfarenheter Pia Yngman-Uhlin Leg. sjuksköt., Med. Dr. FoU-enheten, Närsjukvården, Östergötland

2 Vetenskapsparadigm TEORI EMPIRI (VERKLIGHETEN) Deduktion KVANTITATIV
Induktion KVALITATIV Deduktion utgår från teorier om empiri och Induktion att utifrån insamlad data generera teorier. Ofta , inte minst i medicinsk forskning så är det inte möjligt att renodla och inte alltid teoribildande . Mera en pendling mellan de olika förfaringssätten

3 Kvalitativ Kvantitativ
Induktiv Observation, intervju Vad är X? (klassifikation) Teoretisk/strategiskt urval Djup Närhet Det unika Deduktiv Experiment, kartläggning Hur många X? (beräkning) Representativt urval Bredd Avstånd Det genomsnittliga Ett mycket förenklad beskrivning av skillnaderna

4 ”Qualitative Research Methods” Träffar / artiklar i PubMed

5 När bör vi använda kvalitativ forskning?
Explore… Utforska nya/okända områden Förberedelse inför kvantitativa studier t.ex. enkätkonstruktion Komplettera kvantitativa studier Studera komplexa fenomen Describe… Confirm…

6 Metodologiska inriktningar
3. Grounded theory 2. Etnografi 4. Fenomenologi 1. Fenomenografi 5. Hermeneutik 5. Historia 1. Sociologi/psykologi/pedagogik 2. Antropologi 4. Filosofi 3. Sociologi/symbolisk interaktionism ”Rötterna”

7 Hur väljer man metod? Eller en innehållsanalys, dvs content analysis!
Ett ytterligare förenklat sätt att beskriva skillnaden mellan olika kvalitativa metoder med utgångspunkt från forskningsfrågan Eller en innehållsanalys, dvs content analysis! Ref: Fridlund & Hildingh (2000) Qualitative research methods in service of health.

8 Urval – respondenter / informanter
Ändamålsenligt och strategiskt Ej randomiserat eller av bekvämlighet Maximal variation – söka bredd Medvetet söka det okända, det som saknas 5-40 respondenter/informanter beroende på metod

9 Hur samlar jag in data? Ostrukturerade/semistrukturerade intervjuer
Individuella intervjuer Fokusgrupper (intervjuer) Observationer Texter… Journalanteckningar Dagböcker Bloggar ”Chatter”

10 (Hur…) Ställer man frågor?
Skapa en relation och förtroende Be personen berätta Ev. Utgå från en specifik händelse Öppna och fördjupande frågor Intervjuguide –frågeområden Loopa Upprepa det patienten sist sa Varför undvika varför-frågor?? Lär känna ”instrumentet”

11 Gör en provintervju – återkoppling från någon erfaren
Kvalitativ intervju Söka respondentens tankar, upplevelser och föreställningar Var beredd på de okända Värdera inte svaren Sammanfatta Tacka för informantens insats Gör en provintervju – återkoppling från någon erfaren

12 Studier med observatör
Deltagare – dold observatör Deltagare som observatör Observatör som deltagare All data omvandlas till text…det är texten som analyseras Observatören kan föra fältanteckningar. Dessa studier kan vara väldigt tidskrävande. Datainsamling och analys sker parallellt. Observera att observationsstudier också kan vara kvantitativa.

13 Datamaterialet… All data omvandlas till text…det är texten som analyseras

14 Analys / bearbetning -i grova drag…
Manifest eller latent analys? Analys / bearbetning -i grova drag… Ha ett öppet sinne! Naiv läsning – förståelse för helheten Identifiera meningsbärande enheter Kondensera/detextualisera Koda – (dekontextualisering) Prel. sub-kategorier/-tema Verifiera - rekontextualisera Kategorier Den första inledande naiva läsningen innebär att man inte tolkar utan försöker få en förståelse för helheten. Att läsa med öppet sinne. Undvik förförståelse. Notera spontana teman – inte definitiva kategorier. Meningsbärande enheter är ett sätt att läsa systematiskt och detaljerat. Man försöker identifiera direkta citat som anses beskriva olika innebörder. Inom fenomenologin sammanför man meningsbärande enheter till innebördskategorier.

15 Det kommer snart fler exempel…
Naiv läsning – förståelse för helheten Identifiera meningsbärande enheter Kondensera / detextualisera Koda – (dekontextualisering) Prel. sub-kategorier/-tema Verifiera - rekontextualisera Kategorier /Tema Det kommer snart fler exempel… 2 4 3 7 5

16 Ev. Illustrera hur relaterar kategorierna till varandra Fynd…dvs
Ev. Illustrera hur relaterar kategorierna till varandra Fynd…dvs. Resultat

17 Exempel på presentation av fynd
Kategori Consequences of tiredness in everyday life Stress, worry and unstable temper The patients described that they needed to drop household tasks because of tiredness and that contributed to their stress. Support from others could partly compensate for this. Due to their lack of sleep, mood changes like becoming more short-tempered and lack of any positive thoughts were experienced. In sleep onset moment existential thoughts came up. Worries about complications and death were described and some patients were afraid about future transplantations. ” I think I have changed mentally ,… everything is heavier now…I have realised that nothing is going to get better, just worse and worse actually …”(P:3) Physical weakness … Affected energy, creativity and concentration Subkategori Citat Subkategori Subkategori

18 Ett annat exempel på analys…
Citat: ”When I began to use a wig, of course I couldn´t show I was ill; it mustn´t been seen that I have a cancer illness. Nobody was allowed to see that” (Informant focus group 2) Klaeson K, diss. 2011

19 Fler exempel… Systematisk textkondensering

20 Man kan göra en deduktiv kvalitativ studie…
Being a pioneer at work: Experiences described by the first trained Nurse Practitioners in surgical care in Sweden. A qualitative study Jangland E, Yngman-Uhlin P, Arakelian E Aim: To explore how the first Swedish Nurse Practitioners in surgical care experienced the transition into a new nursing role and what competences they used in the interprofessional team. (Manuscript in preparation for Nurse Education Today) Informants randomly presented Direct clinical praxis Ethical decision making Coaching and supervision Consulting Collaboration Case management Research and developement Leadership 1 X 2 3 4 (X) 5 6 7 8

21 Den kvantitativa fällan…
HANTERA VÄNTAN: Informanterna beskrev att de hanterade väntan på olika vis. Ett sätt var att sluta vänta, Några stängde av känslorna och lät inte hjärnan ta över. De tänkte inte på hur lång tid de skulle ta utan tog dagarna som de kommer. Några grubblade inte på det som inte gick att göra något åt. En del förberedde sig och packade väskan för att vara redo. En del beskrev också att de motionerade för att vara i god fysisk form. De flesta tänkte positivt, framåt och försökte att inte grubbla för mycket. Informanterna var medvetna om att de inte hade något val, de tog dagen som den kom. De kunde inte göra något åt situationen. ”Nej, jag har ju, jag går ju hit och sen har jag ju, jag jobbar ju deltid så jag slipper ju gå hemma och vänta” (Informant nr1)

22 Trovärdighet dvs. validitet och reliabilitet
Frågeställning, teoretisk ram, kontext beskrivet Medvetet urval Datainsamling beskriven, möjlig att granska Flera personer i analysarbetet – ”reliabilitet” Trogen metoden Medvetandegjort förförståelsen Tillräcklig beskrivning för att möjliggöra bedömning av dataanalys kontra slutsats tex. Citeringar Likeheter och/eller variationer beskrivna Validering av respondent

23 Generalisering? Nej, men ibland kan en viss överförbarhet användas till andra grupper.

24 För- och nackdelar Spännande arbetssätt Stora datamängder
Nära praktiken Lätt att förstå Rolig att läsa Användbar Kompletterar kvantitativa studier Stora datamängder Svår analys Tidskrävande analys Svårare att beskriva metoden Svårt att publicera? Status?