Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avNils Jonasson
1
Emma Arneback emma.arneback@oru.se
Med kränkningen som måttstock – Planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan Emma Arneback
2
Att bemöta främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan 1
Att bemöta främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan 1. Några utgångspunkter 2. Utbildningspolitiska förskjutningar 3. Likabehandlingsarbetet i gymnasieskolor
3
1. Några utgångspunkter
4
Olika former av främlingsfientlighet
Pierre-André Taguieff Exkluderande främlingsfientlighet: - “Dom borde inte vara här” Exempel: Fientligt tal, förvisning, getto, folkmord. Exploaterande främlingsfientlighet: - “Dom är underordnade oss” Exempel: Fientligt tal, göra skillnad, diskriminering.
5
Bemötanden av främlingsfientliga uttryck
John Deweys moralfilosofi Det finns ingen fast grund för moralisk handling – då de alltid är en del av en unik situation. Därför behöver vi: - reflektera över olika sätt att bemöta främlingsfientliga uttryck - och vilka konsekvenser som kan följa av olika val - genom moralisk fantasi (moral imagination) – om och om igen…
6
2. Utbildningspolitiska förskjutningar
7
Att bemöta främlingsfientlighet i skolan
1970 Frågan om att bemöta främlingsfientlighet i skolan är en icke-fråga Fokus på mobbningsfrågan – individ- och socialpsykologiskt tal 1990 Att bemöta främlingsfientlighet i skolan skrivs in i läroplanen Det uppstår en flora av rådgivande skrifter med fokus på pedagogisk process – värdepedagogiskt tal 2006 Ny lagstiftning ger ett tydligare juridiskt tal (brett anslag) Krav på likabehandlingsplaner i varje verksamhet – juridiskt tal 2012 SOU 2012:74 ”Främlingsfienden inom oss” Förslag: 650 miljoner i fem år för ett lärarlyft i mänskliga rättigheter
8
Uppdraget om att bemöta främlingsfientlighet i skolan 1
Uppdraget om att bemöta främlingsfientlighet i skolan 1. Betonas allt mer över tid 2. Uppdraget får en allt tydligare juridisk inramning: - Vilket tränger bort annat tal och bidrar till ett nytt och bredare språkbruk Trakasseri vs Främlingsfientlighet Kränkande behandling vs Mobbning Normkritik vs Toleranspedagogik? Normkritik vs Tolerans? Mänskliga rättigheter vs Värdepedagogik?
9
3. Likabehandlingsarbetet på gymnasieskolor
10
Likabehandlingsplanerna i studien
Demografisk spridning: (Utifrån SKL:s kommungruppsindelning) - 44 kommuner likabehandlingsplaner från gymnasieskolor (2009) 79 offentliga skolor och 34 fristående skolar. Omfattning i text: Mellan 2-30 sidor
11
Likabehandlingsplanernas formeringsprocess
Nationella direktiv Tidigare (mobbnings)- planer Likabehandlingsplan Andra skolors planer Lokala erfarenheter
12
Planerade bemötanden av främlingsfientlighet
Fas 4: Gränssättning för skolan Fas 3: Åtgärdande arbetet Fas 2: Gränser i skolan Fas 1: Förebyggande arbete: Förmedla Diskutera Bygga relationer Normkritik Kränkande behandling Främjande arbete mycket sällan definierat! Kränkning: Uppenbara, troliga, möjliga, över- och underanvändas. Förmedla gränser, samtala, disciplinera, skapa positiv självkänsla Anmäla händelser till socialtjänst, arbetsmiljöverk och polis
13
Med kränkningen som måttstock
Olika lokala uttolkningar av kränkningsprincipen: (1) Förhindra uppenbara kränkningar (2) Förhindra troliga kränkningar (3) Förhindra möjliga kränkningar Vilken av dessa principer som används får stor betydelse för vilken mån det är möjligt att diskutera frågor som är svåra och kan göra ont. Ex. Politiska diskussioner och besök av partier I undervisningen Besök av partier
14
Planerade bemötanden av främlingsfientlighet
Fas 4: Gränssättning för skolan Fas 3: Åtgärdande arbetet Fas 2: Gränser i skolan Fas 1: Förebyggande arbete: Förmedla Diskutera Bygga relationer Normkritik Kränkande behandling Främjande arbete mycket sällan definierat! Kränkning: Uppenbara, troliga, möjliga, över- och underanvändas. Förmedla gränser, samtala, disciplinera, skapa positiv självkänsla Anmäla händelser till socialtjänst, arbetsmiljöverk och polis
15
Den goda skolan och den (potentiellt) onda eleven
Likabehandlingsplanerna fokuserar oftast på att bemöta ett vem före ett vad. Eleverna i skolan framställs som potentiellt främlingsfientliga – medan skolan oftast beskrivs som en kraft för det goda. Det finns ett behov av att skolan även riktar blicken mot sina egna och samhällets föreställningar.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.