Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ

En presentation över ämnet: "Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ"— Presentationens avskrift:

1 Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ
Skatteförvaltningen Med skatter på eget initiativ avses moms, arbetsgivarprestationer, dvs. förskottsinnehållning, källskatt och socialskyddsavgifter för arbetsgivare. Övriga skatter på eget initiativ omfattar bl.a. förskottsinnehållning av aktiebolag, andelslag och andra samfund.

2 Innehåll Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ
Periodskattedeklaration Sista inlämningsdag Rättelse Försening och försummelse Skattekonto Vad är ett Skattekonto? Kontoutdrag Terminologi Räntor Användningsordning för betalningar och krediteringar Återbäring Saldoanmärkningar Betalningssvårigheter Årsanmälan

3 Deklaration av skatter på eget initiativ
Med skatter på eget initiativ avses bl.a. moms och arbetsgivarprestationer. Skatter på eget initiativ ska deklareras till Skatteförvaltningen med en periodskattedeklaration. Deklarationsperioden kan vara en månad, ett kvartal eller ett kalenderår. Arbetsgivaruppgifter kan dock inte meddelas en gång per kalenderår. En periodskattedeklaration ska lämnas in för varje redovisningsperiod även då verksamhet inte bedrivits under redovisningsperioden. En ifyllningsguide som gäller periodskattedeklarationer finns i anslutning till blanketten för periodskattedeklaration (skatt.fi/blanketter/periodskattedeklaration). Det är inte möjligt att själv välja deklarationsperiod: Om man inte själv ansöker om förlängd deklarationsperiod, är deklarationsperioden en månad. Om man ansöker om förlängning, får man information om den förlängda perioden (eller om att ansökan avvisats). Deklarationsperioden är den samma i tre år, om inte omsättningen ändras på så sätt att kriterierna för betalningsperioden inte längre uppfylls. Om en tillfällig arbetsgivare inte anmält sig till arbetsgivarregistret, behöver arbetsgivaren inte lämna in periodskattedeklarationer för de månader då man inte betalat ut lön.

4 Periodskattedeklaration

5 En periodskattedeklaration kan lämnas in
elektroniskt i tjänsten Skattekonto via Tyvi-serviceleverantörer i tjänsten Palkka.fi (endast arbetsgivarprestationer) i tjänsten Ilmoitin.fi på papper Det är möjligt att ge Skatteförvaltningen uppgifter på olika sätt och via olika kanaler. En del av tjänsterna är Skatteförvaltningens egna, medan andra tillhandahålls av serviceleverantörer (s.k. Tyvi-operatörer). Skatteförvaltningens tjänster är inte alltid avgiftsfria. Det är möjligt att bekanta sig närmare med tjänsterna via Skatteförvaltningens webbplats och välja det lämpligaste alternativet och den lämpligaste serviceleverantören. E-tjänster finns enligt tema i avsnittet E-tjänster (Alla e-tjänster). Den sista dagen för att lämna in en e-deklaration är senare än motsvarande dag för en deklaration på papper. Det är möjligt att lämna uppgifter i en periodskattedeklaration med en e-blankett via tjänsten Skattekonto. En e-blankett är lämplig då man lämnar in en enskild deklaration eller en liten mängd deklarationer. Om man lämnar in ett större antal deklarationer är dataöverföring ett lämpligare alternativ. Dataöverföring förutsätter att t.ex. ett ekonomiprogram bildar en fil som lämpar sig för deklaration. Om kriterierna för dataöverföring uppfylls, är det möjligt att förmedla uppgifter via Skatteförvaltningens tjänst Ilmoitin.fi. En förutsättning för e-deklaration är att användaren identifierar sig. Det är möjligt att identifiera sig med bankkoder, ett EID-kort (elektroniskt ID-kort) eller med Katso-koder. Personer som agerar på ett företags eller samfunds vägnar behöver en Katso-kod. Närmare uppgifter om Katso-koder finns på sidan skatt.fi under punkten Detaljerade skatteanvisningar > Elektronisk kommunikation. Privatpersoner (såsom hushållsarbetsgivare, primärproducenter och enskilda näringsidkare) kan logga in med bankkoder eller ett EID-kort. En mottagningsbekräftelse ges efter att man skickat en e-periodskattedeklaration. Den visar att sändningen kommit fram. Serviceleverantörer: Aditro Ilmoitin (en tjänst av Skatteförvaltningen) OpusCapita Kustannusosakeyhtiö Koivuniemi Logica Periodskattedeklarationer kan också lämnas in med en pappersblankett. Observera att en deklaration på papper ska lämnas in tidigare än en e-deklaration. En periodskattedeklaration på papper (blankett 4001r) ska skickas per post till den adress som anges på blanketten. Det är möjligt att skriva ut blanketten via Skatteförvaltningens webbplats på adressen skatt.fi/blanketter/periodskattedeklaration. För säkerhets skull lönar det sig att inte skicka en periodskattedeklarationen på nytt. Om man skickar flera deklarationer, räknas uppgifterna ihop. Beloppen fördubblas om samma deklaration skickas två gånger.

6 Sista inlämningsdag för en periodskattedeklaration
Den sista inlämningsdagen för e-deklarationer är den 12:e i månaden. Den sista inlämningsdagen för en deklaration på papper är den 7:e i månaden. OBS! Deklarationen ska vara framme hos Skatteförvaltningen på det utsatta datumet. T.ex. för periodskattedeklarationer som ska ges för mars månad januari februari mars 7:e 12:e En skattskyldig med en deklarationsperiod på ett kalenderår ska lämna in en periodskattedeklaration senast den sista dagen av februari. Om det utsatta datumet för att lämna in en deklaration infaller på en lördag, söndag eller en annan helgdag, ska deklarationen vara framme under följande vardag. Vad gäller e-deklarationer räcker det att den skickats från e-tjänsten under den sista inlämningsdagen. En deklaration på papper ska däremot vara framme hos Skatteförvaltningen redan den 7:e dagen i månaden senast kl Skatteförvaltningen rekommenderar e-deklaration. Vid e-deklaration är fördelen att man har mer tid för att lämna in deklarationen. Samtidigt sparar man in frimärkes- och kuvertpriset samt på förnybara naturresurser! Viktiga datum

7 Rättelse av en periodskattedeklaration
En felaktig periodskatteuppgift ska rättas med en tilläggsdeklaration som ska ges för samma redovisningsperiod, dvs. en ny periodskattedeklaration. Med tilläggsdeklarationen ska man meddela endast de uppgifter som ändrats och endast beloppet på ändringen, dvs. skillnaden jämfört med den tidigare uppgiften (plus eller minus). Exempel på rättelse av en deklaration En deklarant ska rätta periodskatteuppgifterna, om han eller hon senare lägger märke till fel i dessa. I rättelsen ska man meddela endast de ändrade uppgifterna. Annars finns det en risk att beloppen räknas dubbelt. Om en periodskattedeklaration lämnats in för fel redovisningsperiod, lönar det sig att fråga Skatteförvaltningen hur man ska göra rättelsen. Det nationella Skattekonto-servicenumret finns på sidan skatt.fi under punkten Kontaktuppgifter.

8 Försenad periodskattedeklaration
Om en deklaration tas emot för sent, påförs en förseningsavgift. Förseningsavgiften påförs enligt en årlig räntesats på 15 %. En avgift räknas för varje skatt som deklarerats för sent. Förseningsavgiften räknas från den dag som följer den utsatta dagen för deklarationen fram till den dag då deklarationen anlänt. En deklaration har lämnats in elektroniskt januari februari mars 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Exempel presenterat i kronologisk ordning: Den moms som ska deklareras för januari 2014 uppgår till 5 000 euro. Deklarationen har lämnats in elektroniskt En förseningsavgift räknas enligt den årliga räntesatsen på 15 % för tiden 13.3– Förseningsavgiften uppgår alltså till 22,60 euro. Förseningsavgiften antecknas som en förpliktelse på skattekontotutdraget. Formel för att räkna förseningsavgiften:   15 x 5 000 euro x 11 dygn = 98,63 euro 
           100 x 365 dygn Inlämningsdagen för en deklaration på papper är 7.3 och 12.3 för e-deklarationer. Den moms som ska deklareras för januari 2014 uppgår till 5 000 euro. Förseningsavgiften räknas enligt den årliga räntesatsen på 15 % för tiden 13.3– , dvs. 22,60 euro.

9 Försenad periodskattedeklaration
En förseningsavgift påförs även för ett skattebelopp som meddelats med en tilläggsdeklaration om tilläggsdeklarationen gjorts efter den utsatta dagen. En förseningsavgift påförs för en periodskattedeklaration som lämnats in för sent, även om skatt inte ska betalas (t.ex. om man lämnat in en "ingen verksamhet"- eller "ingen löneutbetalnings"-deklaration eller om skattebeloppet är negativt). Minimibeloppet på en förseningsavgift är 5 euro per skatteslag, medan maximibeloppet är 15 000 euro per skatteslag. Förseningsavgiften antecknas som en förpliktelse på skattekontotutdraget. Exempel: En periodskattedeklaration har lämnats in i tid. Till följd av ett fel i bokföringen har man inte deklarerat moms. Beloppet på den moms som inte deklarerats meddelas med en tilläggsdeklaration. Om tilläggsdeklarationen lämnas in för sent, påförs en förseningsavgift för det belopp som deklarerats för sent. Inget separat beslut skickas om en förseningsavgift, utan skattekontoutdraget innehåller ett meddelande om avgiften cirka en månad före förfallodagen. Man kan få ett separat beslut endast på begäran.

10 Försummelse av periodskattedeklaration
Om en periodskattedeklaration inte lämnas in inom den utsatta tiden, uppskattar Skatteförvaltningen skattebeloppet. En försummelse av deklarationsskyldigheten leder också till att skatteförhöjning påförs. Om ett företag helt låter bli att lämna in en deklaration, kan Skatteförvaltningen avlägsna det från förskottsuppbördsregistret. Närmare uppgifter finns på sidan skatt.fi: Periodskattedeklaration - Skattekontoinfo Följden av försummelse av deklarationsskyldigheten är beskattning enligt uppskattning och skatteförhöjning. Om en periodskattedeklaration inte lämnats inom den utsatta tiden, uppskattar Skatteförvaltningen skattebeloppet och uppmanar den skattskyldige att lämna in deklarationen. Om den skattskyldige trots uppskattningsförslaget inte lämnar in en deklaration, påförs skatt för redovisningsperioden enligt uppskattningsförslaget. Skattebeloppet för redovisningsperioden kan uppskattas även då de uppgifter som lämnats är bristfälliga eller motstridiga. Uppskattningen rättas då deklaranten lämnat uppgifter enligt bokföringen för redovisningsperioden. Om t.ex. skattebeloppet för en redovisningsperiod uppskattats på grund av att en deklaration inte lämnats in, debiteras den uppskattade skatten och därtill även skatteförhöjning. Om uppskattningen rättas så att den påförda skatten avförs eller sänks enligt uppgifterna i periodskattedeklarationen, ska skatteförhöjningen ändå betalas. I detta fall påförs ingen förseningsavgift. Skatteförhöjning är inte avdragsgill i inkomstbeskattningen.

11 Betalning till skattekontot
Skatter på eget initiativ ska betalas till skattekontot. Förfallodagen är den 12:e i månaden, dvs. den allmänna förfallodagen. När man gör en betalning ska man använda skattekontots referensnummer, som är kundspecifikt och bestående. Man ska betala moms och det sammanlagda beloppet på arbetsgivarprestationer till skattekontot. Man kan beakta negativ moms då man gör betalningen. Skatter som hör till skattekontot moms arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållning och källskatt samt arbetsgivares socialskyddsavgift) lotteriskatt försäkringspremieskatt förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning förskottsinnehållning från aktiebolag, andelslag eller andra samfund förskottsinnehållning på räntor och utdelning förskottsinnehållning på utdelning och räntor på andelskapital  källskatt på utdelning (begränsat skattskyldiga) källskatt på räntor och royaltyer (begränsat skattskyldiga) källskatt på ränteinkomster (allmänt skattskyldiga). Såväl företag som personkunder ska betala dessa skatter till skattekontot. Förskottsskatt ska inte betalas till skattekontot. Betalningskontot för dessa framgår av debiteringsbeslutet. Det sammanlagda beloppet på förpliktelserna ska betalas till skattekontot. Det är alltså inte nödvändigt att specificera skatterna. Sidan skatt.fi visar de kontonummer till vilka skattekontoskatter kan betalas. Varje kund har en egen referensnummer för skattekontot. Det meddelas i den betalningsanvisning som skickats i samband med registreringen av företaget. Referensnumret syns också i tjänsten Skattekonto.

12 Skattekonto

13 Vad är ett skattekonto? Skattekontot är en sammanställning över betalarens skatter på eget initiativ: betalningen av skatter och periodskattedeklarationer. Ett skattekonto innehas av alla som deklarerar och betalar skatter som hör till skattekontoförfarandet till ett skattekonto. Skattekontot visar hur mycket skatt som ska betalas och det belopp som Skatteförvaltningen återbär. Skattekontot är en sammanställning av en skattebetalares skatter på eget initiativ. Skattekontot är inte ett bankkonto. Skattekontot administreras av Skatteförvaltningen. Kontot är individuellt för varje skattebetalare. På skattekontot bokförs de skatter som skattebetalarens deklarerat med en periodskattedeklaration och de avgifter som skattebetalaren betalat med en skattekontoreferens. De skatter på eget initiativ som Skatteförvaltningen debiterat och återburit samt räntor bokförs också på kontot. Inkomstskatt, fastighetsskatt, arvsskatt, skogsvårdsavgifter och överlåtelseskatt bokförs inte på skattekontot.  Skattekontot aktiveras automatiskt då den första händelsen bokförs. En kund behöver inte separat öppna ett skattekonto. Även dröjsmålspåföljder som gäller skattekontoskatter bokförs på skattekontot. skatt.fi/skattekonto

14 Kontoutdrag ur skattekontot
Ett skattekontotutdrag skapas en gång per månad tio dagar efter den allmänna förfallodagen. Skattekontoutdraget finns i tjänsten Skattekonto, och på begäran kan kontoutdraget skickas på papper per post. Det är viktigt att granska kontoutdraget. En kund är skyldig att granska att transaktionerna antecknats korrekt på kontoutdraget. I så fall upptäcks eventuella fel i tid och då är det enklare att rätta dem. Med kontoutdragsperiod avses den period som är föremål för de kontotransaktioner som syns på kontoutdraget. Det ingående saldot för en kontoutdragsperiod är det samma som det utgående saldot för föregående kontoutdragsperiod. Med saldot på månadens sista dag avses skillnaden mellan betalningar (och andra krediteringar) som gjorts till skattekontot och skatter (och andra förpliktelser) som tagits ut från skattekontot fram till utgången av månaden. Med utgående saldo för en kontoutdragsperiod avses saldot på den sista dagen av perioden. Det utgörs av skillnaden mellan de debiteringar (= skatter och andra förpliktelser) och krediteringar (= bl.a. det belopp som kunden betalat) som gjorts under kontoutdragsperioden. Med registreringsdag avses den dag då en kontotransaktion bokförts på skattekontot. Med valuteringsdag avses den dag då en betalning eller en annan kreditering räknas den skattskyldige till godo på skattekontot.

15 Terminologi för skattekontot
Kontotransaktion = en transaktion som bokförts på skattekontot och som höjer eller sänker saldot. Kreditering = en betalning, skatteåterbäring eller ett annat belopp till förmån för kunden. Förpliktelse = en skatt, en betalning eller ett annat belopp som ska betalas till Skatteförvaltningen. Saldo = skillnaden mellan betalade och deklarerade skatter. Hit kommer den terminologi till vilken man hänvisar i presentationen. Skattekontoanvisningarna innehåller en mer detaljerad terminologi.

16 Skattekontoräntor Krediteringsränta räknas för ett positivt saldo (plussaldo). Dröjsmålsränta räknas för ett negativt saldo (minussaldo). Dröjsmålsräntan på en skatt räknas från den dag som följer förfallodagen fram till betalningsdagen. Dröjsmålsräntan på skatteförhöjning, en förseningsavgift och en försummelseavgift räknas från dagen efter förfallodagen för ett debiteringsbeslut fram till betalningsdagen. Man kan räkna dröjsmålsräntan enligt betalningsdagen med saldoräknaren i tjänsten Skattekonto.

17 Användningsordning för betalningar och krediteringar
Användningsordningen för betalningar och krediteringar har fastställts i lag. Periodskatteuppgifter och betalningar bokförs dagligen på skattekontot. Transaktioner som förfaller till betalning senare syns på skattekontot som framtida kontotransaktioner. En kund kan inte välja för vilken skattekontoskatt det betalda beloppet används. Betalningarna används för skatter och andra förpliktelser i kronologisk ordning.

18 Återbäring från skattekontot
Ett positivt saldo på skattekontot återbärs till en kund. Mer information: betalning av aterbäring från skattekontot Återbäring betalas inte om uppgifterna om bankförbindelsen är bristfälliga eller om periodskattedeklarationer eller utredningar fattas. Betalningar av en kund till skattekontot återbärs inte automatiskt. De stannar på skattekontot och de används för skatter som senare förfaller till betalning. Om en kund gjort en omotiverad betalning till skattekontot, kan beloppet återbäras på begäran av kunden. Kunden kan välja vad man ska göra med övriga belopp som ska återbäras (t.ex. negativ moms). Man kan lämna återbäringen på skattekontot för framtida förpliktelser eller så kan man välja att den betalas tillbaka genast efter att en ansökan eller deklaration handlagts. Om ett kontonummer fattas, betalar Skatteförvaltningen ut återbäringen som en betalningsanvisning.

19 Saldoanmärkningar på skattekontot
Det finns en anmärkning om obetalda skattekontoförpliktelser på skatteutdraget först en saldoanmärkning i flera fall ännu en andra anmärkning sedan ett meddelande om att det belopp som fattas överförs till indrivning. Avgifter (förpliktelser) som överförts till indrivning kan inte betalas till skattekontot En kund får två anmärkningar om ett negativt saldo på skattekontot och därefter ett meddelande om överföringen till indrivning. Meddelandet om överföring till indrivning innehåller ett datum fram till vilket det fortfarande är möjligt att betala förpliktelserna till skattekontot. När skatten avlägsnats från skattekontot och överförts till indrivning, får man inte längre använda skattereferensen och bankkonton för skattekontoavgifter i betalningen. I så fall får man betalningsanvisningar från servicenumret för indrivningen. Obetalda skatter som antecknats på skattekontoutdraget är direkt utsökningsbara.

20 Betalningssvårigheter
Ingen betalningspåminnelse skickas för rater som förts bort från skattekontot. Om skatten inte betalas, skickas den till utsökning. Innan skatten skickas till utsökning är det möjligt att begära ett betalningsarrangemang av Skatteförvaltningen. En begäran om betalningsarrangemang kan framföras elektroniskt: skatt.fi/betalningsarrangemang Villkoren för betalningsarrangemang finns på skatt.fi. Det lönar sig att kontakta Skatteförvaltningen så fort som möjligt. Det är möjligt att begära ett betalningsarrangemang med e-blanketten om skatteskulden uppgår till högst 8 000 euro, skatten inte är i utsökning och de lagstadgade skattedeklarationerna lämnats in. Om begäran om betalningsarrangemang godkänns, skickar Skatteförvaltningen ett betalningsprogram och giroblanketter. Även ett meddelande om förkastad ansökan om betalningsarrangemang skickas. En elektronisk begäran om betalningsarrangemang förutsätter inte att användaren identifierar sig. skatt.fi/betalningsarrangemang Obetald moms och obetalda arbetsgivarprestationer kan publiceras på kredittidskrifternas protestlistor. Skatteförvaltningen publicerar namnet på personer som försummat betalningar samt beloppet på skatteskulden i Kauppalehti, Taloussanomat och Officiella Tidningen. Skatteförvaltningen har möjlighet att ansöka om att ett företag ska försättas i konkurs på grund av skatteskulder. Om kunden har en skatteskuld på minst euro eller om kunden har en deklarationsbrist, kan skatteskulden publiceras i skatteskuldsregistret.

21 Årsanmälan En arbetsgivare ska lämna in en årsanmälan om de löner som betalats ut under kalenderåret. Med specifikationen i årsanmälan meddelar man bl.a. personbeteckningen för en löntagare, den utbetalda bruttolönen, den verkställda förskottsinnehållningen och de lagstadgade avgifter som tagits ut av löntagaren. Löneuppgifterna för löntagarna i de förhandsifyllda skattedeklarationerna grundar sig på arbetsgivarnas årsanmälningar. Årsanmälan ska lämnas in före utgången av januari under det år som följer efter det år då lönen betalats ut. Skatteförvaltningen jämför uppgifterna i årsanmälan och periodskattedeklarationerna. Om det finns skillnader i uppgifterna, ska deklaranten ge en utredning om skillnaderna och rätta felaktiga deklarationer. Till följd av försummelse av årsanmälan är det möjligt att en försummelseavgift på 100–3 000 euro fastställs. En årsanmälan ska även ges om t.ex. utbetald utdelning och delägarlån.