INTERNATIONELL PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP RÄTT KAPITEL 4

En presentation över ämnet: "INTERNATIONELL PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP RÄTT KAPITEL 4"— Presentationens avskrift:

1 INTERNATIONELL PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP RÄTT KAPITEL 4
I detta kapitel ska vi redovisa regler inom den internationella rätten kommer till och hur organisationer som FN, Europarådet och EU fungerar. Inledande berättelse Ingressen handlar om Tinas kamp mot de svenska myndigheterna och seger i Europadomstolen. Genom denna internationella domstols beslut lyfts de mänskliga rättigheterna utanför nationalstatens gräns. De båda Fundera på-frågorna ger intressanta diskussioner och ligger rätt i tiden med tanke på globaliseringen. Nedanstående uppgifter är kopplade till den inledande berättelsen. Använd gärna dessa uppgifter (s. 92 i faktaboken) för att aktivera eleverna under genomgången av OH-bilderna,. Låt dom gärna jobba två och två för att få igång en diskussion. Avsätt gärna en hel lektion för denna genomgång. Problem Hur skulle du döma? handlar om omhändertagande av barn och en dom i Europadomstolen. Det är artikel 8 i Europakonventionen som målet i första hand gäller. Denna artikel har eleverna mött i faktatexten i ett annat rättsfall där artikeln hade en central roll. Vem gör vad? Är en uppgift där eleverna utifrån beskrivna arbetsuppgifter ska avgöra vilken institution eller vilket organ som utför dem. En bra uppgift som gör att eleverna får ordning på FN:s och EU:s institutioner och organ. Sök svaret gäller ett eventuellt brott mot de mänskliga rättigheterna. I sitt sökande kan eleverna söka antingen i FN:s konvention eller i Europakonventionen. Svaren blir likvärdiga och eleverna får inget klart svar på frågan. Det gör att man bör diskutera svaren och försöka komma fram till vad som kan vara rimligt.

2 FN och Folkrätten • få umgänget mellan stater att fungera
FÖRENTA NATIONERNAS (FN) MÅLSÄTTNING ÄR ATT: • få umgänget mellan stater att fungera • skydda individer mot statliga övergrepp såsom godtyckliga arresteringar, godtyckliga myndighetsbeslut, politisk förföljelse eller diskriminering p g a kön, ras eller religion • undvika krig • om ändå ett krig eller en väpnad konflikt utbryter, så långt det är möjligt, skydda individen under konflikten Kapitlet tar upp främst FN och EU. Målsättningen med FN och folkrätten kan visas med OH 4:1. Påpeka att FN främst ska lösa konflikter i världen med fredliga medel och ska normalt inte leda militära aktiviteter. Detta har ju diskuterats mycket i samband med kriget i f d Jugoslavien. FN sammankopplas nog oftast för sitt arbete med de mänskliga rättigheterna i världen. : 1 LIBER AB

3 Mänskliga rättigheter (”Human rights”)
• FN – Konventioner om de mänskliga rättigheterna: rättvis behandling, åsiktsfrihet, religionsfrihet, politisk frihet, skydd för egendom – FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna • Europarådet – Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna – Europadomstolen i Strasbourg Arbetet med mänskliga rättigheter upprätthålls också av Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna. OH 4:2 visar arbetet med de mänskliga rättigheterna. Poängtera gärna att Europarådet är en större organisation än EU och har inget direkt samband med den senare organisationen. :2 LIBER AB

4 FN:s beslut Deklaration Resolution Konvention – rekommendation
– rekommendation bindande om säker-hetsrådet antar den Konvention – bindande för länder som godkänner den Eleverna har svårt att skilja på begrepp som kommission, kommitté, resolution, deklaration och konvention. Visa därför OH 4:3 och förklara FN:s olika typer av beslut. Rättsfallet på s 82 är från Europadomstolen och i domen hänvisas till artikel 8 och 13 i Europakonventionen. Dessa båda artiklar finns också med i rättsfallet. Speciellt artikel 8 kan vara intressant att lyfta fram och diskutera. :3 LIBER AB

5 EU:s historiska utveckling kan visas med OH 4:4.
LIBER AB

6 EU samarbetar kring: Fred Ekonomi Rättssystem Demokrati
EU:s fyra samarbetsområden visas med OH 4:5. :5 LIBER AB

7 EU:s FYRA FRIHETER • En gemensam och fri marknad för varor utan hinder av tullar, lagstiftning och annan konkurrens-begränsning • En gemensam och fri marknad för tjänster utan hinder av lagstiftning • En fri och rörlig arbetsmarknad utan hinder av lagstiftning • En fri marknad för kapital utan hinder av lagstiftning Inom det ekonomiska samarbetet förtjänar Enhetsakten med de fyra friheterna att nämnas, OH 4:6. :6 LIBER AB

8 EU:s samarbete Lissabonfördraget är den senaste fördragsändringen EU har tre grundfördrag, dessutom finns det något som kallas för ändringsfördrag. Det är tillägg som används för att ändra i grundfördragen. Det senaste ändringsfördraget är Lissabonfördraget som började gälla den 1 december Polisiära och straffrättsliga frågor blev överstatliga EU och medlemsländerna fick delad rätt att besluta om regler inom det polisiära och straffrättsliga området. Tidigare var detta område mellanstatligt, vilket betydde att alla länder måste vara överens om nya beslut. Medlemsländerna förlorade därmed sitt veto mot nya lagar på området. Nya beslutsregler i ministerrådet 2014 Från och med 2014 kommer ministerrådet att fatta beslut genom dubbel majoritet. Då kommer det att krävas minst 55 procent av EU-länderna, vilka representerar minst 65 procent av EU:s befolkning, för att fatta beslut. Tanken med de nya beslutsreglerna är att anpassa ministerrådet till ett större antal medlemsländer. EU-samarbetets principer illustreras på ett bra sätt med de tre pelarna, OH 4:7. Besluten som innefattas i den första pelarens områden är överstatliga, medan övriga beslut är mellanstatliga. Begrepp som är viktiga för eleverna att känna till. :7 LIBER AB

9 EU:s samarbete (forts.)
Ny organisation av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) fortsätter att vara mellanstatlig. Däremot har EU skapat nya funktioner för att samordna EU:s politik gentemot omvärlden. En post som hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inrättades. Den höga representanten, även kallad EU:s utrikesminister, är ordförande i ministerrådet för yttre förbindelser och vice ordförande i kommissionen, samt chef för EU:s nya utrikestjänst. EU ersatte EG Europeiska gemenskaperna (EG) upphörde att existera som juridisk person och ersattes av Europeiska unionen (EU). Det innebär bland annat att EU kan ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna vilket fördraget nu också säger att EU ska göra. EG-domstolen bytte samtidigt namn till EU-domstolen. Europeiska rådet och ECB blev institutioner Europeiska rådet, mötena mellan EU:s stats- och regeringschefer, blev en av EU:s institutioner. Samtidigt fick Europeiska rådet en fast ordförande som väljs för en period om två och ett halvt år. Även Europeiska centralbanken (ECB) blev en institution när Lissabonfördraget trädde i kraft. Därmed utökades antalet EU-institutioner från fem till sju. EU-samarbetets principer illustreras på ett bra sätt med de tre pelarna, OH 4:7. Besluten som innefattas i den första pelarens områden är överstatliga, medan övriga beslut är mellanstatliga. Begrepp som är viktiga för eleverna att känna till. :7 LIBER AB

10 EU:s rättsakter Förordningar – bindande Direktiv – bindande till målen
Beslut – bindande om de riktar sig till individer, företag eller stat Rekommendationer – ej bindande Yttranden – ej bindande Förklara EU:s rättsakter med hjälp av OH 4:8. De flesta elever känner till vad ett EG-direktiv är, men övriga regler är oftast okända. :8 LIBER AB

11 EU:s beslutande organ Kommissionen – lämnar lagförslag
Kapitlet fortsätter med EU:s institutioner, OH 4:9. Förklara vilken institution som gör vad vid beslut om rättsakter. Kommissionen – lämnar lagförslag Europaparlamentet – främst rådgivande Ministerrådet – beslutande Europaparlamentet – tolkar och dömer :9 LIBER AB

12 Förklara hur ett EG-direktiv blir till svensk lag, OH 4:10. 1
Förklara hur ett EG-direktiv blir till svensk lag, OH 4:10.1. Använd gärna nästa OH (4:10.2), rättsfallet från sidan 88 i boken, för att belysa den praktiska effekten av ett EG-direktiv. :10.1 LIBER AB

13 EG-domstolen i Luxemburg har som huvuduppgift att tolka EU:s regler och att döma i tvister. Då ett lands domstol är osäker på hur en regel i EU:s lagstiftning (EG-rätten) ska tolkas kan man skriva till EG-domstolen och få hjälp. Det här är en viktig uppgift eftersom EG-domstolen inte bara ska se till att de gemensamma reglerna följs, utan också att de fungerar lika i de olika medlemsländerna. Detta rättsfall hittas på sidan 88 i boken och belyser väl hur vi i Sverige, numera, är starkt påverkade av den europeiska lagstiftningen och de direktiv som beslutas om inom EU. :10.2 LIBER AB

14 Webbplatser Europarådet Förenta nationerna Mänskliga rättigheter
• Europarådet ( ) • Europadomstolen ( ) Förenta nationerna • Förenta nationerna ( ) • Svenska FN-förbundet ( ), fakta om FN • Internationella domstolen i Haag ( ), beslut och dokument • Internationella brottmålsdomstolen ( Mänskliga rättigheter • Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter ( vad som händer i olika länder • Amnesty International ( land- och temainformation Europeiska Unionen • Riksdagens EU-information ( ), fakta om EU och dess lagstiftning • EU:s webbportal (europa.eu.int ), information om EU • Euro Info Centre ( EU för företagare • Europaparlamentet ( ) • Europeiska kommissionen (europa.eu.int/comm) • EG-domstolen (europa.eu.int/cj/sv) • Ministerrådet (ue.eu.int ) • EU-rätten (europa.eu.int/eur-lex), fördrag, lagstiftning och rättspraxis Mer information till detta kapitel kan du hitta på de olika webbplatserna som presenteras på denna sista OH (4:X). : X LIBER AB