Hej! Här kommer en power point över föreläsningen som ni kan använda för att fräscha upp minnet och plugga på inför er tenta. Denna pp följer i princip.

En presentation över ämnet: "Hej! Här kommer en power point över föreläsningen som ni kan använda för att fräscha upp minnet och plugga på inför er tenta. Denna pp följer i princip."— Presentationens avskrift:

1 Hej! Här kommer en power point över föreläsningen som ni kan använda för att fräscha upp minnet och plugga på inför er tenta. Denna pp följer i princip föreläsningen. Det finns två saker ni kan kolla lite extra på. Under föreläsningen kom lite frågor kring dels den kommunala kompetensen (bilderna 20-21), dels överklagande av kommunala beslut (bilderna 22-23). Båda är viktiga för er att ha med er och jag har kompletterat dessa med förhoppningen att ni ska bli lite klokare kring vad dessa områden gäller. För Jag kommer att ha med en fråga på tentan och den kommer att omfatta runt 4 poäng. Hör av er om ni har några frågor. Lycka till på tentan! /Karin Rum 3B 528

2 MEDBORGARSKAPET BYGGER PÅ IDÉN OM ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE!
Alla individer är fullvärdiga samhällsmedborgare. Det får som konsekvens att alla medborgare har vissa grundläggande rättigheter och skyldigheter, dels gentemot samhället, dels gentemot andra medborgare.

3 ”Samhällsguiden. En handbok i offentlig förvaltning”
MEDBORGARSKAP ”Samhällsguiden. En handbok i offentlig förvaltning” Hitta rätt bland rättigheter och skyldigheter Den goda svenska medborgaren beskrivs här som en servicekonsument; rollen som medborgare har knutits till rollen som brukare och konsument av den offentliga sektorns service. Det vill säga: det handlar mer om medborgarnas rättigheter, än om deras skyldigheter gentemot samhället.

4 ”SVENSK MEDBORGARE”: HAR EN JURIDISK INNEBÖRD
MEDBORGARSKAP ”SVENSK MEDBORGARE”: HAR EN JURIDISK INNEBÖRD

5 MEDBORGARSKAPETS TRE DELAR
(T.H MARSHALL) RÄTTSLIG/CIVIL DEL PRINCIP: ALLAS LIKHET INFÖR LAGEN POLITISK DEL PRINCIP: EN MEDBORGARE – EN RÖST SOCIAL DEL PRINCIP: VÄLFÄRD ÅT ALLA

6 MEDBORGARSKAP OCH VÄLFÄRDSSTATEN
Att Sverige är en välfärdsstat betyder att staten tar på sig en grundläggande välfärdsnivå för medborgarna. Det finns olika välfärdsmodeller, vilka har olika upplägg och omfattning på statens insatser: DEN SOCIALDEMOKRATISKA DEN LIBERALA DEN KONSERVATIVA

7 Demokratin säga bygga på tre olika värden: 1. Idén om folkstyrelse
MEDBORGARSKAP OCH DEMOKRATI Vad är demokrati och vad har medborgarskapet för koppling till demokratin? Demokratin säga bygga på tre olika värden: 1. Idén om folkstyrelse 2. Idén om rättsstat 3. Idén om handlingskraft Vi börjar med demokratins första och mest grundläggande värde, idén om folkstyrelse. Den har alltså med medborgarskapet att göra.

8 FOLKSUVERÄNITETSPRINCIPEN!
MEDBORGARSKAP OCH DEMOKRATI - IDÉN OM FOLKSTYRELSE Medborgarnas roll är tydlig iden offentliga organisationen och maktstrukturen. Det fastslås i Regeringsformens första paragraf: FOLKSUVERÄNITETSPRINCIPEN! ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” Denna princip säger att det ytterst är medborgarna som ska avgöra hur den offentliga makten ska inrättas och hur den ska användas. Principen är ett uttryck för folkviljans förverkligande, som är demokratins grundvärde.

9 MEDBORGARSKAP OCH DEMOKRATI - IDÉN OM FOLKSTYRELSE
DEMOKRATIN OCH IDÉN OM FOLKSTYRELSE Folkviljans förverkligande är demokratins grundvärde Demokrati (grek.): demos = folk, kratia = styrelse. Bakgrund: antikens Grekland. En minimal definition av demokrati måste innehålla krav på grundläggande fri- och rättigheter. Dessa ska även sätta sin prägel på vardagslivet. Demokratins värden är någorlunda konstanta Demokratin som process (Hur demokratin organiseras) är föränderlig!

10 MEDBORGARSKAP OCH DEMOKRATI - IDÉN OM FOLKSTYRELSE
Så, det finns alltså ingen allmänt accepterad definition av demokratins exakta innebörd och olika länder har valt olika vägar för att förverkliga principen om folksuveränitet 8se mer nästa bild). Däremot finns vissa bestämda krav på proceduren för att fatta offentliga beslut: KONTROLL ÖVER DAGORDNINGEN UPPLYST FÖRSTÅELSE EFFEKTIVT DELTAGANDE JÄMLIKHET I BESLUT TOLERANS

11 MEDBORGARSKAP OCH DEMOKRATI - IDÉN OM FOLKSTYRELSE
Det var kraven som finns på proceduren att fatta offentliga beslut. Det finns, som nämnts, olika sätt att förverkliga demokratins ideal om folkstyrelse; hur man organiserar demokratin för att uppfylla idén om folkstyrelse, två vanliga exempel: DEN DELTAGARDEMOKRATISKA SKOLAN: Alla medborgare tar själva del i de politiska besluten. Demokratin bör vara direkt. Exempel: Schweiz där systemet är grundat på folkomröstningar. DEN KONKURRENSDEMOKRATISKA SKOLAN: Flera eliter/partier konkurrerar i fira val. Exempel: Sverige som är en representativ demokrati. Medborgarnas makt över den offentliga verksamheten blir indirekt.

12 DEMOKRATI OCH DESS ANDRA VÄRDE - IDÉN OM RÄTTSSTAT
Det finns tre krav som måste uppfyllas för att stat ska betraktas som en rättsstat: Medborgarna måste ha grundläggande fri- och rättigheter Den offentliga maktutövningen måste uppfylla kravet på rättssäkerhet Den offentliga makten måste vara organiserad enligt principen om maktdelning (Den lagstiftande, verkställande och den dömande makten måste innehas av olika instanser, så att ingen enskild instans får för stor makt.)

13 DET KONSTITUTIONELLA RAMVERKET
DEMOKRATI OCH DESS ANDRA VÄRDE - IDÉN OM RÄTTSSTAT DET KONSTITUTIONELLA RAMVERKET Konstitutionen består av grundlagarna Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Riksdagsordningens status är den mittemellan grundlag och ”vanlig lag” Efter grundlagarna kommer lagarna, regeringens förordningar, föreskrifter och skrivelser som kommer från myndigheterna. Dessa är hierarkiskt ordnade. OBS! EU:s lagstiftning går före den svenska.

14 DEMOKRATI OCH DESS TREDJE VÄRDE - IDÉN OM HANDLINSGKRAFT
En fungerande demokrati måste, förutom folkstyre och rättsstat, också ha tillräckligt med handlingskraft för att kunna omsätta medborgarnas önskningar i praktiken. I detta ligger/ detta kräver att: DET MÅSTE FINNAS TILLRÄCKLIGT MED RESURSER ANSVARIGA POLITIKER MÅSTE HAR FÖRMÅGA ATT FATTA HÅLLBARA BESLUT BESLUTEN MÅSTE DE FACTO VERKSTÄLLAS - Det handlar alltså om ett effektivitetskrav.

15 DEMOKRATI - PARLAMENTARISM, REPRESENTATIV DEMOKRATI
Politik är ett system av mänsklig aktivitet Politik handlar om maktutövning Parlamentarism/representativ demokrati är ett sätt att organisera demokratin. Det handlar om att folket väljer sina representanter till riksdagen, som i sin tur tillsätter regeringen.

16 REGIONAL REPRESENTATION ÅSIKTSREPRESENTATION SOCIAL REPRESENTATION
RIKSDAGEN - REPRESENTATION Enligt den representativa demokratins tanke representerar ju riksdagen folket. Med vad är det ”av” folket som riksdagen representerar? Man brukar tala om olika typer av representation: REGIONAL REPRESENTATION ÅSIKTSREPRESENTATION SOCIAL REPRESENTATION

17 RIKSDAGEN - MAKT OCH FUNKTIONER
LAGSTIFTNINGSMAKT FINANSMAKT KONTROLLMAKT UTSKOTT – beredningstvång föreligger TALMAN – den högsta post man kan väljas till i Sverige STATSCHEF - kungen

18 REGERINGEN - MAKT OCH FUNKTIONER
VERKSTÄLLANDE MAKT LÄGGA LAGFÖRSLAG MINISTERSTYRE är i princip förbjudet REMISSFÖRFARANDE är regel

19 KOMMUNER Vad är en kommun? En juridisk person: kan sluta avtal, ha fordringar och skulder, köpa och sälja fastigheter, anställa personal och stå som självständig part inför domstol osv. Har territoriell grund: innefattar ett geografiskt avgränsat område, inom vilket den kan agera på olika sätt Obligatoriskt/tvunget medlemskap. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där. En person kan alltså vara medlem i en eller flera kommuner. Har offentligrättsliga maktbefogenheter: har rätt att ta ut skatt

20 KOMMUNER - DEN KOMMUNALA KOMPETENSEN
Allmänna kompetensen - Fastslås i Kommunallagen: Är det med hänsyn till en verksamhets kraktär av allmänt intresse att en kommun ägnar sig åt denna, är kommunen berättigad därtill – även om prestationen bara kommer ett mindre antal kommunmedlemmar tillgodo. Ett allmänintresse utgör norm för den allmänna kompetensen. Huruvida kommunen ska befatta sig med en viss angelägenhet bedöms ur synpunkten om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. - Överklagande genom laglighetsprövning (tidigare kallad ”kommunalbesvär”) Specialkompetensen - Fastslås i Speciallagar, t.ex. Socialtjänstlagen - Överklagande genom förvaltningsbesvär

21 KOMMUNER - kompetensbegränsande principer
KOMMUNALRÄTTSLIGA PRINCIPER SOM ANGER DEN YTTRE RAMEN FÖR KOMMUNENS HANDLINGSFRIHET Lokaliseringsprincipen: Kommuner och får själva ha hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse, som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. En kommun får inte befatta sig med uppgifter som det ankommer på annan kommunal enhet , eller ägna sig åt frågor som är rent statliga angelägenheter. En kommun får inte lämna understöd åt enskilda kommunmedlemmar utan stöd i författning. Förbud mot spekulativ verksamhet: Kommunen får inte äga eller driva företag i det huvudsakliga syftet att vara vinstbringande. BEGRÄNSNINGSPRINCIPER INOM RAMEN FÖR DEN KOMMUNALA KOMPETENSEN Självkostnadsprincipen: En kommun får inte ta ut högre avgifter än som svara mot kostnaderna för de tjänster och nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden). Avgiftsintäkterna får alltså inte överstiga kostnaderna för verksamheten. Likställighetsprincipen: Kommunernas medlemmar ska behandlas lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika. Förbud mot retroaktivt betungande beslut: En kommun får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för kommunmedlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl till det. Härmed följer också att en kommun är förhindrad att med retroaktiv verkan återkalla beslut, genom vilka kommunmedlemmarna beviljats olika förmåner. Exempel: Avgiftshöjningar kan inte tillåtas få verkan före dagen för beslutet.

22 KOMMUNER - ÖVERKLAGA BESLUT
LAGLIGHETSPRÖVNING Innebär överklagan av beslut som fattats med hjälp av kommunernas allmänna kompetens som ges i Kommunallagen. Det är lagligheten (om det har fattats på lagligt /rätt sätt) i beslutet som granskas, beslutets yttre form och inte dess innehåll eller dess verkningar/effekter: a. Beslutet har inte tillkommit i laga ordning, dvs. det handlar om procedurs- eller handläggningsfel. T.ex. att ärendet inte har beretts i vederbörlig ordning eller att det har skett något fel i omröstningsförfarandet b. Beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, dvs. kommunen har genom beslutet överskridit gränserna för den kommunala kompetensen (se ”Grundprinciper för kommunal verksamhet”) c. Beslutet överskrider det beslutande organets befogenheter, t. ex. en nämnd har fattat ett beslut som det egentligen åligger kommunfullmäktige att fatta d. Beslutet strider mot lag eller annan författning 3. Besvärsinstansen kan bara upphäva beslutet (hela beslutet upphävs, även om det bara är olagligt till viss del). Rättsläget återställs då till det som gällde innan beslutet fattades. Den myndighet som behandlar överklagandet har inte rätt att ändra i beslutet eller fatta ett nytt beslut. Däremot kan domstolen kombinera upphävandet av beslutet och återföra ärendet till det kommunala organet ifråga för en ny behandling. 4. Alla kommunmedlemmar har rätt att lämna begära en laglighetsprövning.

23 KOMMUNER - ÖVERKLAGA BESLUT
FÖRVALTNINGSBESVÄR Innebär överklagan av beslut som fattats med hjälp av kommunernas specialkompetens som ges i olika speciallagstiftningar, t. ex. Socialtjänstlagen. Det kan handla om frågor som t. ex. bygglov eller socialt stöd såsom LSS. Den prövande instansen kan pröva både beslutets laglighet och lämplighet. Besvärsinstansen kan både upphäva och ändra i beslutet och har i princip samma befogenheter som den myndighet som har fattat det överklagade beslutet. Det är bara den som beslutet angår som kan överklaga. Beslutet måste ha gått henne eller honom emot. (Den som överklagar ska ange vilken ändring i beslutet som hon/han begär. Om t. ex. ett beslut fattas av Socialnämnden är socialsekreteraren skyldig att upplysa brukaren/klienten om dess rättigheter att överklaga samt hur man ska gå tillväga.)

24 KOMMUNER - ORGANISATION
Folkvalt fullmäktige (”kommunens riskdag”) Kommunstyrelsen (”kommunens regering”) Indirekt valda styrelser och nämnder Kommunstyrelsen och valnämnd är obligatoriska (I landstinget är endast landstingsstyrelsen obligatorisk) Nämnder kan organiseras på olika sätt: t. ex. utifrån ämnesområde, geografiskt område eller utifrån uppgiftens natur

25 FÖRVALTNING Många gånger talar man kanske om förvaltning utan att exakt veta vad man lägger i begreppet. Det finns olika definitioner med olika gränsdragningar. Den vidaste definitionen talar om all offentlig verksamhet utom statsmakternas (dvs. riksdag och regering) samt domstolarnas verksamhet. En snävare definition talar om förvaltningens administrativa delar, dvs. tjänstemännen som i dagligt tal ofta benämns som ”byråkrater”. Förvaltningen bereder och omsätter riksdagens och regeringens beslut i handling.

26 FÖRVALTNING - KÄNNETECKEN OCH FUNKTIONER
Byråkrati - starkt specialiserad - hierarkisk - präglas av formalism Funktioner - genomförande - administrativ - rådgivande

27 FÖRVALTNING - UTVECKLINGSTENDENSER
Ökad omfattning av traditionella uppgifter Nya typer av arbetsuppgifter Förändrade organisationsformer

28 Regeringens styrning av statsförvaltningen:
FÖRVALTNING - STYRNINGEN AV DEN Regeringens styrning av statsförvaltningen: Regelstyrning/legal styrning Anslagsstyrning Rekryteringsstyrning Formstyrning

29 DEN FOLKSTYRDA FÖRVALTNINGEN DEN LAGSTYRDA FÖRVALTNINGEN
FÖRVALTNING - STYRNING Det finns tre förvaltningsdoktriner. Dessa visar på olika statsuppfattningar, dvs. vad staten är och vilken uppgift den ska ha. De visar också olika uppfattningar om vad som ska vara förvaltningens normkälla, liksom synen på förvaltningstjänstemännen och medborgarnas roller. DEN FOLKSTYRDA FÖRVALTNINGEN DEN LAGSTYRDA FÖRVALTNINGEN DEN MARKNADSSTYRDA FÖRVALTNINGEN