Parisavtalet – allra viktigast

En presentation över ämnet: "Parisavtalet – allra viktigast"— Presentationens avskrift:

1

2 Parisavtalet – allra viktigast
Bindande avtal gäller alla från 2020 Temp. långt under 2 grader och jobba för 1,5 Finansiellt stöd mm del av avtalet och ska stärkas Femårscykel för ökad ambition Gemensamt system för transparens Bra förarbete av Frankrike inte minst utrikesminister och COP ordf Nu 187 INDCer merparten framlagda före COP21 bidrog konstruktivt Avtalet ett slags pledge and review system mera likt CA än KP Likheter med KP; temperaturmål, brytpunkt, nollutsläpp, översyn 2023 Alla länder deltar men bestämmer själva viktig skillnad Alla ska bidra men på olika sätt Tillgång till utsläppsmarknader Alla ska redovisa nu även anpassning och stöd (utöver utsläpp) Differentieringen mellan u- och i-länder borta men det finns en flexibilitet Efterlevnadskommitte stödjande inte straffande (till skillnad från KP) Finansiering är viktigt – även prognoser för finansiering ska rapporteras Process: signera öppnar 22 april i NY, faciliterande process, träder i kraft 2020, översyn mot temperaturmålen Bra data nyckeln för jämförelse. Hur ska man annars kunna värdera och jämföra EU mot t.ex. Kina och USA? Anpassning lyfts fram! Dock inte kompensation… Utsläppshandel möjligt; Två huvudmekanismer – inte färdigförhandlat När kan EU höja ambitionen? Nu förhandlar mena Inte klart hur blir med utsläppsrätter

3 Ambition Temperaturökningen långt under 2° C och sträva efter 1.5° C
Global “peaking” av utsläppen snarast möjligt Balans mellan utsläpp/upptag ska nås under andra halvan av seklet. Global översyn vart femte år med start 2023 Avtalet ett slags pledge and review system mera likt CA än KP Likheter med KP; temperaturmål, brytpunkt, nollutsläpp, översyn 2023 Alla länder deltar men bestämmer själva viktig skillnad Alla ska bidra men på olika sätt Tillgång till utsläppsmarknader

4 Åtaganden och differentiering
Alla länder deltar med egenbestämda utsläppsminskningar som stärks över tid I-länderna ska ta absoluta reduktionsmål Andra ska närma sig samma typ av mål Tillgång till utsläppsmarknader Alla ska redovisa nu även anpassning och stöd (utöver utsläpp) Differentieringen mellan u- och i-länder borta men det finns en flexibilitet Efterlevnadskommitte stödjande inte straffande (till skillnad från KP)

5 Transparens och rapportering
Alla länder ska redovisa sina utsläpp Ramverk för transparens: både för utsläppsminskningar, anpassning och stöd Flexibilitet för utvecklingsländer och valfri rapportering från de minst utvecklade länderna Efterlevnadskommitté som är faciliterande och icke-straffande Bra data nyckeln för jämförelse. Hur ska man annars kunna värdera och jämföra EU mot t.ex. Kina och USA?

6 Finansiering Finansiella stödet ska öka:
en färdplan för att nå 100 Mdr $ 2020 100 Mdr $ blir miniminivå Utvärdering 2025 I-länder ska ge stöd, andra kan ge stöd frivilligt Volymer och prognoser rapporteras vartannat år är viktigt – även prognoser för finansiering ska rapporteras Gröna klimatfonden, MUL-fonden, SCCF och Global miljöfonden huvudinstitutioner

7 Signering, ratificering,
Tidslinje Signering, ratificering, ikraftträdande Facilitativ dialog Ikraft-trädande Global översyn NDC sänds in IPCC 1,5 graders rapport 5 år Första NDC sänds in Andra NDC sänds in Process: signera öppnar 22 april i NY, faciliterande process, träder i kraft 2020, översyn mot temperaturmålen

8 Anpassning samt permanenta skador och förluster (L&D)
Alla länder ska kommunicera anpassningsplaner med prioriteringar och behov av stöd Utökat stöd för anpassning och stödets relevans ska utvärderas Loss and Damage är med i avtalet och mekanismen för detta förstärks Anpassning lyfts fram! Dock inte kompensation…

9 Mekanismer Samarbete (co-operative approaches)
Möjliggöra handel mellan två länder med NDC: krav på robust bokföring Liknar Kyotoprotokollets Artikel 17 (int. utsläppshandel) och Artikel 6 (JI) Mekanism för hållbar utveckling Krediteringsmekanism. Värdland med begränsad NDC / inventering. FN-centraliserad mekanism Liknar Kyotoprotokollets Artikel 12 (CDM) men med nettoeffekt och ingen begränsning till projektnivå Holistisk mekanism (ej int transaktion) Utsläppshandel möjligt; Två huvudmekanismer – inte färdigförhandlat När kan EU höja ambitionen? Nu förhandlar mena Inte klart hur blir med utsläppsrätter Baserad på Bolivias förslag till ’Joint Mitigation and Adaptation Mechanism’

10 Nya institutioner och initiativ
Informations-källor Institutioner Ramverk Arbetsgruppen för Parisavtalet Teknologi-ramverket Register för NDC Organ för att övervaka mekanismer Transparens-ramverket Register för anpassnings-rapporter Kommittén för faciliterings-mekanismen UNFCCC hemsida: low greenhouse gas emission development strategies Kapacitets-uppbyggnads-initiativet för transparens Pariskommittén för kapacitetsuppbyggnad

11 Nästa steg Nu börjar jobbet! Underteckningsceremoni i april
Nationella ratificeringsprocesser Ca 50 arbetsprogram under Parisavtalets möte och tekniska underkommittéer Process: signera öppnar 22 april i NY, faciliterande process, träder i kraft 2020, översyn mot temperaturmålen Nu börjar jobbet!

12 Läget? - Nu på väg mot 4 grader, INDCer  3 grader, - Ska vi nå väl under 2 grader behöver globala utsläppen minska till noll… Vad innebär 1,5 grader jfr med 2? Nå nollutsläpp decennier tidigare Minska utsläppen snabbare takt Förstärkt arbete i Sverige, EU och världen i stort

13