Tips på litteratur och kunskapsplatser

En presentation över ämnet: "Tips på litteratur och kunskapsplatser"— Presentationens avskrift:

1 Tips på litteratur och kunskapsplatser
Länkar och fler tips finns på: Olika tips, vi går igenom snabbt men ni får bilderna sen så ni kan titta närmare i efterhand. En del riktar sig direkt till asylsökande och nyanlända och en del till professionen.

2 Rapport från Röda Korset
Forskningsstudie om psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor Visar tydligt att den psykiska ohälsan är mycket utbredd bland nyanlända och asylsökande flyktingar-och-asylsokande-i-sverige/

3 Kunskapsunderlag om psykisk ohälsa
Stöd för personalen inom primärvården att uppmärksamma, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa hos asylsökande flyktingar och andra migranter som kan ha upplevt krig, våld och övergrepp

4 Tolkkarta på 1177 Vårdguiden
På 1177.se finns en tolkkarta där man kan peka på det språk man önskar tolk för 0tecken.pdf

5 Kommunikationsstöd för barn
KomHIT är en nationell webbresurs I projektets bildstödsresurs kan du ladda ner och skapa nya kommunikationsstödjande material, redo att användas i barnsjukvården och tandvården

6 #VälkomnaHit En pedagogisk familjebok som hjälper nyanlända barn och vuxna att lära känna den svenska kulturen och det svenska samhället Kan laddas ner på arabiska, dari, engelska och svenska

7 Att möta barn på flykt Rädda Barnen har information om hur du möter barn med svåra upplevelser Fyra korta filmer om mötet: Så påverkas barn som är utsatta för påfrestningar Barns behov av trygghet Barns behov av goda relationer Att hantera svåra känslor Informationsmaterial från Rädda barnen Rädda barnen har tagit fram informationsmaterial om hur man ska bemöta barn med svåra upplevelser. Här hittar du länk till en film från Rädda Barnen om hur du kan bemöta barn som varit på flykt, PDF-filer med checklistor för ett bra mottagande av barn som placeras i familj eller ensamkommande barn samt en vägledning från Rädda barnen om papperslösa barn och regelverket. Filer Checklista för gott mottagande av asylsökande barn i familj.pdf Checklista för gott mottagande av ensamkommande flyktingbarn.pdf Vägledning om papperslösa barn.pdf Länkar Webblänk till film och info om hur du kan bemöta barn som varit på flykt

8 Leta efter friskfaktorer Se till att barnet får hjälp vid behov
UNICEF, 2016 Vad kan du göra? Medmänniska Bemöt som andra barn Leta efter friskfaktorer Se till att barnet får hjälp vid behov En bok från UNICEF för dig som möter barn på flykt (2016). Riskfaktorer: undernäring, infektionssjukdomar, kroniska sjukdomar, svåra, traumatiska upplevelser, förlust av närstående och vänner. Försvårar anpassning till ny livssituation. Friskfaktorer: egenskaper och resurser som kan hjälpa barnet att finna sig tillrätta: inneboende motståndskraft (personlighet/temperament), stödjande vuxna, kunskap hos barnet och omgivningen, leken och fantasin (knep för att handskas med sina svårigheter). Barn i familj har sina närstående med sig, till skillnad från ensamkommande som inte alltid har någon trygg vuxen nära. Men familjen kan ha det svårt och föräldrarna kan ha svårt att skapa den trygghet som barnet behöver, oroar sig mycket, familjen kanske är delvis splittrad och ansvarsbördan för familjen kan bli tungt för barnet. Ensamkommande måste ofta bli vuxna snabbare, kan känna dåligt samvete för att de fick ge sig iväg och andra blev kvar, rädd för misslyckande. Ensamkommande i grunden resursstarka men många riskfaktorer. Det här kan du göra: Var en intresserad, varm, öppen medmänniska! Möt barnet på flykt på samma sätt som du möter din bästa väns barn eller barnbarn! Blunda inte för riskfaktorerna men håll samtidigt utkik efter de friskfaktorer som verkar ha varit viktigast för barnet! Gör vad du kan för att sjuka, oroliga och allvarligt stressade barn ska få hjälp så snabbt som möjligt!

9 Ensamkommande barn Information och länkar för ensamkommande barn
Om boende, hälsa, skola och om hur det är att vara ung i Sverige

10 Film för ensamkommande barn
Filmen ”Vad händer nu?” ger ensamkommande barn under 18 år information om den första tiden i Sverige Finns i två versioner, en för dig som bor på ett boende och en för dig som bor i familjehem Filmen finns på svenska och elva andra språk Filmen ska ge ensamkommande barn under 18 år information om den första tiden i Sverige. Den finns i två versioner, en för dig som bor på ett boende och en för dig som bor i familjehem. Filmen finns på svenska och elva andra språk och går att se på Youtube: Du kan se filmen själv eller tillsammans med en vuxen. För dig som arbetar med ensamkommande barn finns en handledning och mer information på:

11 Affisch om filmen ”Vad händer nu?”
Denna affisch i A3-format är främst tänkt att användas av HVB och socialtjänsten. På affischen finns kortfattad information om filmen och var den kan hittas på olika språk.

12 UMO: Ungdomsmottagning på nätet
UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år På UMO kan unga hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer Man hittar också sin närmaste ungdomsmottagning Ett urval av texterna på webbplatsen finns översatta till andra språk Information på flera språk om UMO-ungdomsmottagning på nätet UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan unga hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Man kan också hitta sin närmaste ungdomsmottagning. En del av informationen finns översatt till ett antal olika språk, bl.a. arabiska och persiska. Bakom UMO står alla landsting och regioner i Sverige. Länkar UMO-ungdomsmottagning på nätet

13 RFSU erbjuder sexualupplysning för unga nyanlända och finns på flera språk.
Finns på flera språk. RFSL stöd för HBTQ-personer (framför allt på svenska)

14 Länsstyrelsen Östergötland: 2005 nationella uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
Hedersrelaterat våld och förtryck (till skolan) Vad är hedersrelaterat våld, vad för barnen inte göra, vad säger lagen (2014 lagförstärkning, äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa, högre straffvärde än olaga hot/olaga tvång). Tar även upp könsstympning. Varningstecken: synliga skador på våld, föräldrar önskar undantag (ej vara med på idrott, musik, sexualkunskap), återkommande magvärk, huvudvärk, etc. Våga fråga, visa att du tror på dem, våga prata om detta i undervisningen. Våga stå kvar Fallbeskrivningar, hur kan skolan arbeta? Söderhamns kommun- startade utvecklingsarbete kring HRV. Viktigt att ha kompetens (Socialtjänsten inrättande en tjänst för en strateg med specifik kompetens kring HRV). Viktigt med samverkan på läns- och nationell nivå för kunskapspåfyllnad. Utbildning kring detta saknas i universitetsutbildningar, socionom, lärare, etc. Exempel på stöd och insatser i HRV-ärenden: motiverande stödsamtal, information om Svenska rättsprocessen, stöd under rättegång, i samtal med socialsekreterare etc. Informera om rättigheter och barnkonvention är en mycket viktig del. I skolan: viktigt med samverkan och våga fråga, uppmärksamma. Våga Se Våga se – En vägledning av Länsstyrelsen Östergötland för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld som bland annat tvångsäktenskap eller könsstympning.

15 Patientmaterial på andra språk
Transkulturellt Centrum länkar till patientmaterial på andra språk: Besök på vårdcentralen För barn och ungdomar Föräldrar och andra vuxna Kommunkationsstöd Att söka vård

16 Information på många olika språk
Större delen av Migrationsverkets webbplats finns såväl på svenska som engelska Om en svensk webbsida ​finns på engelska, så finns det en länk till motsvarande engelska sida under ingressen. En mindre del av informationen finns också översatt till andra språk. Högst upp på sidan finns en länk till sidor med information på andra språk än svenska

17 Vem är bra på vad hos er Fundera på vilka olika frågor/problem som brukar dyka upp – vem tar huvudansvar för vad? Vad kan förebyggas genom bättre information? Vem remitterar vi olika problem till? Vem ansvarar för vad – är några gränser oklara? Vilka frivilligorganisationer/andra aktörer kan vi samarbeta med?