En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En presentation över ämnet: "En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle"— Presentationens avskrift:

1 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle
MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Linda Ahlgren

2 Disposition Utvecklingen av levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning under strategiperioden Slutsatser av strategiarbetet så här långt MFDs förslag på en ny funktionshinderspolitik. En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle.

3 Utbildning 2010/2011 2012/2013 2014/2015 Högst grundskola Kvinnor 17,5% 16% X Män 21,5% 17% Signifikant Eftergymnasial 30% 32% 33,5% 24% 26% Ökning av andelen personer med funktionsnedsättning som har eftergymnasial utbildning under strategiperioden. Minskning av andelen personer med funktionsnedsättning med högst grundskoleutbildning. Männen närmar sig kvinnor utbildningsnivåmässigt. Ojämlikheten jämfört med övriga befolkningen kvarstår. 2014/2015 var andelen bland övrig befolkning som hade eftergymnasial utbildning 44%.

4 Arbete och försörjning
Andelen personer med funktionsnedsättning som är yrkesverksamma är fortfarande betydligt lägre jämfört med befolkningen i övrigt. 2014/2015 var andelen yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning 82% jämfört med 84% befolkningen totalt och 87% i befolkningen i övrigt. Bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är 63% i arbetskraften. Samtidigt kan vi se en ökning i andelen yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga under strategiperioden och en minskning i andelen som är arbetslösa. 2010/2011 2012/2013 2014/2015 Yrkesverksamma 58% 62% 63% Arbetslösa 11% 10% 9%

5 Upplevd god hälsa 2010/2011 2012/2013 2014/2015 Signifikant
Personer med funktionsnedsättning Kvinnor 38,6% 37,6% 40,7% X Män 43,5% 46,9% 50,4% Övrig befolkning 80,8% 80,5% 83,4% 82,3% För personer med funktionsnedsättning ser vi stora skillnader i upplevd god hälsa för män respektive kvinnor: stor ökning i upplevd god hälsa bland män med funktionsnedsättning under strategiperioden men vi kan inte se motsvarande utveckling bland kvinnor med funktionsnedsättning. Stora skillnader i upplevd god hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt. Könsskillnaderna i upplevd hälsa är större bland personer med funktionsnedsättning än bland befolkningen i övrigt.

6 Slutsatser om strategiarbetet hittills
Mer framgångsrika aspekter: Årlig rapportering/uppföljning ger kontinuitet Utpekade strategiska myndigheter med ett särskilt uppdrag visar på prioritering från regeringen Integrering är nödvändig och en framgångsfaktor Utmaningar: Alla delmål uppnåddes inte inom strategiperioden Svårigheter att mäta effekter – de flesta myndigheterna skapar dock förutsättningar för delaktighet Fem år för kort för att se effekter Politikområden där ansvariga aktörer har saknats (media, idrott, högskola) Myndigheterna har uttryckt stort behov av kunskap och stöd

7 Utgångspunkter för MFDs förslag
Funktionshinderspolitiken handlar om mänskliga rättigheter Förstärka rättighetsperspektivet – Tydlig koppling till konventionen, hållbarhet och agenda 2030. Funktionshinder skapas av samhället Fortsatt behov att tydliggöra att funktionshinderspolitiken är till för att förändra samhället, inte individer. Svårt att mäta effekter under en femårig strategiperiod. Långsiktig men samtidigt flexibel funktionshinderspolitik. Integrering är en nödvändighet Fortsatt behov av att synliggöra funktionshindersfrågan för integrering. Tydligare koppling till nationella mål inom prioriterade samhällsområden. Fortsatt mål- och resultatstyrning

8 Förslagen delas upp i två delar
Förslag på övergripande nivå som regeringen ska föreslå att riksdagen beslutar om. Förslag som ska ligga till grund för en ny regeringsbeslutad strategi om nio år. Förslag på nytt nationellt mål och inriktning för arbetet. Inriktningen beskriver fyra arbetssätt för att uppnå det nationella målet. Dessa innebär att: med universell utformning göra rätt från början, identifiera och åtgärda brister i efterhand, med stöd och lösningar kopplat till individen stärka delaktigheten, samt motverka all form av diskriminering. Fastslå ansvars- och finansieringsprincipen. Tidsperiod och cykler för nästa strategi. Styrform av myndigheter. Vilka myndigheter som bör ha vilket ansvar. Prioriterade samhällsområden med föreslagna effekt- och resultatmål. Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Stort fokus på ökad kunskap och verktyg/stöd.

9 Nationellt mål och inriktning
Nuvarande nationella mål en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Föreslaget nationellt mål Ett jämlikt och hållbart samhälle med mångfald som grund som respekterar och främjar alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt säkerställer delaktighet för alla personer med funktionsnedsättning. Nuvarande inriktning Det handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Föreslagen inriktning säkerställa att nya verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer från början utformas så att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga, säkerställa att befintliga brister i tillgängligheten till verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer tas bort, så att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga, säkerställa att stöd och lösningar för att stärka individens möjlighet till självständighet är av hög kvalitet vilket bland annat innebär att de präglas av självbestämmande, rättssäkerhet och delaktighet i utformning och beslutsfattande, säkerställa att all form av diskriminering upphör.

10 Styrningen av myndigheter
Idag finns tre olika typer av ansvar: Statliga myndigheter – ansvar för tillgänglighet styrs genom förordning 2001:526 Sektorsansvar – 10 myndigheter styrs genom instruktionen. Strategiska myndigheter – 22 stycken styrs med regeringsuppdrag. MFD föreslår att: Alla myndigheter ska styras med en och samma förordning, 2001:526. Förordningen revideras och stärks. Fortsatt behov av ”särskilt ansvariga” som också styrs genom förordningen. Stort behov av ökad kunskap och ett fåtal myndigheter som får ansvar och mandat över ”viktigaste” områdena: Arbete, utbildning, transport, tillgänglighet i byggd miljö, tillgänglighet i digitala lösningar. Syfte: en enklare och tydligare styrning, förordningen blir stärkt och ökad långsiktighet för myndigheterna. Avgörande är: kunskap och stöd, signaler och styrning från politiken.

11 Förslag på elva prioriterade samhällsområden
i funktionshinderspolitiken De prioriterade samhällsområdena: Täcker bättre in FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Har en tydlig roll i statens struktur och organisering Har individen som utgångspunkt Samtliga prioriterade områden påverkar varandra och är beroende av varandra Arbete och försörjning Utbildning Social välfärd Hälsa Byggd miljö och samhällsplanering Transport It, innovation och teknikutveckling Rättsväsendet Kultur, idrott och fritid Konsument Demokrati

12 Förslag på myndigheter som har ett särskilt ansvar enligt 2§ och kunskapsansvar enligt 3§
Arbetsförmedlingen* Arbetsmiljöverket Boverket* Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Försäkringskassan Konsumentverket Kriminalvården Migrationsverket Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för radio, press och tv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för yrkeshögskolan Naturvårdsverket Polismyndigheten Post- och telestyrelsen* Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Statens kulturråd Statens skolverk* Tillväxtverket Trafikverket* Universitet- och högskolerådet Upphandlingsmyndigheten Valmyndigheten Verket för innovationsutveckling Åklagarmyndigheten

13 MFD om vår egen roll Myndigheten ser det som sin roll att underlätta och stödja andra aktörers arbete så att det blir så effektivt som möjligt utifrån tillgängliga resurser samt att fungera sammanhållande i uppföljningen av politiken. Detta sker genom tre former av insatser: Uppföljning och analys av funktionshinderspolitiken och levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning: Utveckla myndighetens samlade uppföljningssystem vilket inkluderar uppföljning, utvärdering och analys av myndigheters, kommuners, landstings och andra aktörer insatser inom ramen för funktionshinderspolitiken och levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Kunskap Riktlinjer kring förordning 2001:526, kunskapsråd och arbete med kunskapsstöd inom exempelvis innovation, standardisering och välfärdsteknologi. Stöd Utveckla en redovisningsmall för ansvariga myndigheter, erbjuda stöd till myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer i arbetet med funktionshinderspolitiken genom exempelvis goda exempel, erfarenhets- och kunskapsutbyte och informationsmaterial.

14 För att beställa rapporterna
Tack! För att beställa rapporterna Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken och En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle: