Alarmering och medicinska nödsamtal

En presentation över ämnet: "Alarmering och medicinska nödsamtal"— Presentationens avskrift:

1 Alarmering och medicinska nödsamtal
Karl Hedman, fil. dr. i sociologi, Lunds universitet Universitetslektor, sjuksköterske- och socionomprogrammen vid Hälsohögskolan i Jönköping

2 Bakgrund På 1980-talet praktiserade jag på en lokaltidning. En bevakning av en svår trafikolycka fick mig att reflektera över hur utsatt både olycksoffret och andra inblandade var. Upplevelsen har funnits i bakhuvudet under forskningsarbetet om alarmering och medicinska nödsamtal.

3 Fältarbete och ljudinspelningar vid SOS-centralen i Stockholm, 1995-2016
Doktorsavhandling om hur sjuksköterskor, läkare och operatörer hanterar medicinska nödsamtal, Lunds universitet (2016)

4 Medicinska nödsamtal till larmcentralen utgör en hörnsten i akutmedicinsk infrastruktur.
Larm handlar huvudsakligen om personer med andningssvårigheter eller hjärtproblem, äldre som fallit och multisjuka äldre med kroniska sjukdomar som blir akut sjuka.

5

6 Avhandlingen undersöker hur SOS-personalen ställer frågor, hanterar känslor och risker samt ger den som ringer instruktioner om åtgärder vid akut sjukdom och olycka. Ett exempel på en risksituation är en blödande person med andningssvårigheter på järnvägsspår

7 Riskvärdering vid akuta sjukdoms- och olycksfall är aktuell när ambulanshelikoptrar är utalarmerade till incidenter. Ett exempel är en drunkningsolycka på en strand utan en i förväg rekognoscerad landningsplats då det är svårt för SOS-personalen att behålla kontroll över situationen på plats.

8 Larmcentraloperatörer, sjuksköterskor och läkare använder larmcentralens beslutstödssystem »Medicinskt index« för att ställa frågor, ge instruktioner och överblicka larm. Medicinskt index beaktar bland annat vitalparametrar som andningsfrekvens och medvetandegrad.

9 SOS-personalen Svarar på nödnumret 112 Bedömer behovet av ambulans Prioriterar ambulansuppdrag Utalarmering och dirigering av ambulans Ger råd och instruktioner till den som ringt larmsamtalet SOS-operatör som handlägger ett sjukvårdsärende är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder därmed under Hälso- och sjukvårdslagen Ingår i samhällets krisberedskap

10 Larmtjänsten uppdelad i:
Nödlägesuppdrag – Kommunal räddningstjänst, sjöräddningstjänst, flygräddningstjänst, ambulans, polis, giftinformation m.m. Vidarekopplingsuppdrag – Socialjour, jourhavande präst, jourhavande tandläkare m.fl.

11 Ambulansdirigent Utalarmering av ambulans Inhämtar och vidarebefordrar all information till berörda resurser via förutbestämda RAPS-talgrupper i Rakelnätet. RAPS står för Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm

12 Medlyssning Innebär att en andra operatör lyssnar på samtalet och stödjer kollegan med t.ex. positionering och utalarmering. Vid större händelser ökar behovet av sådan arbetsfördelning inom centralen. Flera 112-operatörer arbetar då med samma händelse, fördelat på ambulans och räddningstjänst.

13 Under framkörningen till den angivna adressen i larmet får anknutna enheter via en RAPS-talgrupp information från alarmeringsfunktionens operatör om händelsen, exempelvis enligt strukturen ETHANE: E – Exakt lokalisation av händelsen T – Typ av händelse H – Hot/Risker i samband med händelsen A – Ankomstväg N – Numerär av drabbade E – Enheter totalt.

14 För utalarmering av ambulans gäller att närmaste ambulans skickas vid Prio 1-uppdrag.
GPS-positionering gör det möjligt att följa ambulansenheterna och om de har något uppdrag på en digital karta.

15 SOS Alarm använder digitala sambandssystem som:
Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Tekniken, som kallas Tetra, är ett standardsystem för mobila radiosystem. Kommunikationen går över ett helt eget nät som ägs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Mobiltelefoni för informationsöverföring.

16 Frapp - Ambulanssjukvårdens digitala verksamhetsstöd
Digital informationsöverföring av rapporter, journaler och medicinska data från ambulans till akutmottagning. Alla inblandade akutmottagningar får direkt ta del av rapporterna som underlag för beslut.

17 Utfrågningen handlar om medicinska intervjuer om symtom, tidigare och nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering och sociala förhållanden. 

18 SOS-medarbetarna utför samtidigt flera olika slags metoder för känslohantering.
I avhandlingen presenteras fyra typer: Inge och hålla kvar hopp hos inringare Personalen behåller lugnet och undviker att dras med i de känslor som den vårdsökande ger uttryck för. Ger positiva besked om ambulansassistans eller annan hjälp ”Vi ska hjälpa dig” Presenterar problemlösningar

19 Riskhanteringen är en viktig del i de medicinska larmsamtalen, där det gäller att samla in uppgifter snabbt. Riskhanteringen delas in i olika delar: Aktivt lyssnande efter faktiska och möjliga risker. Identifiering och övervakning av risker. Bedömning av olika risker, beslutsfattande samt slutligen en reducering av risker, vilket innebär att eliminera eller minska riskerna till hanterliga nivåer.

20 Viktigt få koll på hälsoläget
Ofta vill den som ringer till SOS Alarm bara ha en ambulans skickad till sig. När detta väl är beviljat vill inringaren avsluta samtalet. För att utgången ska bli så bra som möjligt måste SOS-operatören få inringaren att inte lägga på så att operatören kan hålla koll på hälsoläget för den hjälpsökande.

21 Första hjälpen och hopp
Eftersom det ofta händer att den som ringer själv tvingas ge första hjälpen i väntan på ambulansen måste inringare vara i stånd att kunna ta emot instruktioner från SOS-operatören. 112-operatörens uppgift är då att se till att den som ringer behåller sitt hopp och inte drabbas av panik.

22 Instruktionerna i larmsamtal består av första hjälpen-insatser (hjärtkompression, mun-till-mun-andning eller att förhindra blödning) och andra hälsofrämjande åtgärder. Larmpersonalen ger instruktioner, företrädesvis styrande instruktioner, när vårdsökanden inte följer den standardiserade nödsamtalsproceduren, med exempel som »lyssna på mig nu« och »håll linjen där, lägg inte på«. 

23 Avhandlingens resultat visar att åtgärder som inleds i ett tidigt skede och som utförs av anhöriga eller andra personer som befinner sig på platsen, bidrar till att öka förutsättningarna för livräddande och livsuppehållande behandlingsresultat.

24 Kommunikationssvårigheter med nyanlända och äldre människor.
Fler sjuksköterskor och förbättrade tolkresurser krävs för att SOS Alarm ska fungera optimalt.

25 Nytt forskningsprojekt om den psykiatriska akuta mobilitetsvården i Stockholm.

26 Studien bygger på intervjuer med medarbetare i Psykiatrisk Akut Mobilitet (PAM), som är en akutbil bemannad med två specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och en ambulanssjukvårdare. PAM gör akuta psykiatriska bedömningar och omhändertaganden på plats.

27 Enheten dirigeras ut via SOS Alarm och är operativ mellan klockan 15-01.
Personalstyrkan består av fem psykiatrisjuksköterskor. Ambulanssjukvårdare kör akutbilen och sköter kommunikationen. Polis och ambulans kan via SOS Alarm begära assistans av PAM-enheten. De huvudsakliga arbetsuppgifterna är självmordsprevention efter suicidlarm och psykiatriska ärenden, som kräver akut bedömning.

28 Västerbron i Stockholm har fram till 2012 varit en av de mest utsatta platserna i Stockholm när det gäller självmord. försågs Västerbrons östra och västra sidor med ett förhöjt staket.  Staketen på bron har minskat antalet självmord från bron, visar statistik från Storstockholms brandförsvar. Färre självmord med staket på Västerbron. Foto: Magnus Hallgren Artikel i Dagens Nyheter

29 Frågor?

30 Kontakt Karl Hedman Hälsohögskolan i Jönköping E-post: Mobil: