Vad gör drogerna med hjärnan?

En presentation över ämnet: "Vad gör drogerna med hjärnan?"— Presentationens avskrift:

1 Vad gör drogerna med hjärnan?
Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Östersund

2 Hjärnfunktioner 1 ( 4 ) 1 Känslomässig och social kontroll av beteende 2 Överordnad kontroll, planering och styrning av tankeverksamhet, beetende och uppmärksamhet Kommentar bild 31 (fördjupning hjärna 3) Siffrorna på bilden 1. Orbitala frontalcortex 2. Prefrontalcortex I frontalloben finns det vi ofta tolkar som vårt unika personlighet. Spontanitet i sociala kontakter. Där initierar och planerar individen komplexa beteende och tolkar intryck från omgivningen för att tilldela orden som användes mening. Emotionella kontroller: t.ex. våld, sex. Emotionell labilitet vid skador där. (Ex boxare) 2

3 Hjärnfunktioner 2 ( 4 ) 4 Direktstyrning av framför allt viljemässig muskelaktivitet Kommentar bild 32 (fördjupning hjärna 4): 3 Premotorcortex 4. Primära motorcortex Hjäss loben(rörelse och känselcentrum) Hjälper oss individer skilja mellan vänster eller höger. Ger oss förmåga till spatial uppfattning d.v.s kroppens förhållande till omgivningen. Visuella intryck och förmåga att koordinera öga-handrörelse påverkas från hjäss loben. Berörings stimuli mot huden tolkas till upplevelse där. 3 Planering, start och samordning av viljemässigt tal och rörelser 3

4 Hjärnfunktioner 3 ( 4 ) Registrering, bearbetning, lagring och kontroll av känselförnimmelser och rörelser 5 Kommentar bild 33 (fördjupning hjärna 5): 5. Primära känselcortex 6. PTO-cortex Hjäss loben-fortsättning(känselcentrum) Det kan vara svårt att föreslå rehabiliteringsåtgärder som medför komplicerad utbildning i.o.m att skriv, räkne, läsförmåga och förmåga att ge namn åt objekt administreras där. 6 Varseblivning, association och lagring av sammansatta och bearbetade sinnesförnimmelser,språkliga, matematiska och rumsliga förhållanden 4

5 Hjärnfunktioner 4 ( 4 ) Registrering, bearbetning och lagring av synförnimmelser, viss kontroll av ögonrörelser 7 Kommentar bild 34 (fördjupning hjärna 6): 7. Primära syncortex 8. Primära hörselcortex och språkliga hjärnbarkområden Nack lob (syncentrum) ansvarar i första hand för synen eller snarare, bearbetning, lagring av synförnimmelser och viss kontroll av ögonrörelser. Det visar också hjärnans stora komplexitet. Ögat tar in ljuset /bilden på näthinna och via den 2:dra kranialnerven (synnerven) leder impulser till nackloben. Inne i hjärnan sker därefter samverkan med t.ex tinnings loben där bilden av ett ansikte blir igenkänd till en person. Där de tidigare upplevelse av personen påverkar det autonoma nervsystemet . Sympatikus eller parasympaticus. Exempel en ilsken chef, ett barn man älskar. 8 Registrering, bearbetning och lagring av hörselförnimmelser, språk, musik med mera. 5

6 rörelsecentra Samordning sinnesintryck beslutande centrum syn bedömning belöning minne muskelkoordination

7 Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras.
Anterior Cingule Output Amygdala förmågan att hantera komplex information, förmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, att vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, självkritik och känslomässighet Input koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information. 7

8 Basala ganglierna, striatum, medverkar i motoriska aktiviteter,
och med stor sannolikhet är dessa kretsar involverade i intellektuella aktiviteter. Kortikostriatala kretsar (5 st) cortex Kokainsug Dessa sluts alltid i något frontalt barkområde Striatum, nucleus caudautus putamen Andra kärnor i basala ganglierna Globus pallidus och substantia nigra CB1-receptorer Associationskärnor i Thalamus Typ dorsomediala thalamus 8

9 Adolescensen innebär en viktig period i hjärnans utveckling
(betydelsefulla förändringar av de synaptiska receptorernas densitet) Mognadsutveckling sker i prefrontala kortex (en myelinisering av för utveckling av bl a impulskontroll, målformulering, motivation, interpersonell interaktion, resonemangsförmåga samt utvärdering av belöning och bestraffning vid värdering av beteende. limbiska systemet som inkluderar hippocampus, amygdala, nucleus accumbens, orbitala frontala kortex, fri och obunden kontakt mellan den inre och yttre världen hypothalamus (Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn). (Crews et al., 2006). 9

10 Drogdebuten äger rum i en period av förändring
Biologisk – puberteten Kognitiv – konkret operativt -> formal operativt tänkande Social – nya kompisar Piagets teori om kognitiv utveckling Sensomotorisk fas (0-2 år) Preoperationell fas (2-7 år) Konkret operativ fas (7-11 år) Formal operativ fas (11- ->) 10

11 Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. = Intern kontroll viljestyrd Emotioner skapade av inre och yttre stress Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll 11

12 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

13 Padula och medarbetare (2007) i en studie som stärker misstanken om att cannabis
hindrar den neurologiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna. I huvudsak består problematiken på en neuropsykologisk nivå av en underutvecklad exekutiv funktion som minskar förmågan till inre vilja och förorsakar därmed en svårighet att stå emot emotionella och stressrelaterade impulsgenombrott och därför måste individen förlita sig på yttre kontroll.

14 Hans Lindström 14

15 Hans Lindström

16 Signalsubstanser, ex. –allmän accelerator, gaspedal Glutamat
GABA (gamma-aminobutyric acid) –allmän bromseffekt Dopamin –rörelser, belöning Noradrenalin –stressrespons, flykt Serotonin –känsloregulator (aggressivitet, depression)

17 En signalsubstans eller neurotransmittor är en molekyl
som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet. Slide 6: Impulse flow Explain the normal direction of the flow of information (electrical and chemical). An electrical impulse (the action potential) travels down the axon toward the terminal. Point to the terminal. The terminal makes a connection with the dendrite of neighboring neuron, where it passes on chemical information. The area of connection is called the synapse. While the synapse between a terminal and a dendrite (shown here) is quite typical, other types of synapses exist as well--for example a synapse can occur between a terminal and a soma or axon. 17

18 Huvudgrupper av missbruksdroger
Acetyl-kolin Nikotin Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol, GHB Sedativa-hypnotika Lösningsmedel Entaktogener Hallucinogener Dopamin- förstärkning Endorfiner Anandamid GABA- förstärkning Serotonin-utflöde Serotonin-påverkan 18

19 Drogens effekt på individen
Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika. Amfetaminet hjälper individen att få intern kontroll och bättre impuls- och affektstyrning, men ger samtidigt brister i omdömet och ökat tankeflöde. Likaså maskerar amfetaminet depressiva processer. 19

20 Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en
minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen. De få som går vidare till heroinmissbruk har i regel en traumatisk händelse i sitt förflutna som handikappar dem i en drogfri vardagssituation. Heroinet ger då en lindring av den känslomässiga smärtan. Man kan utgå från att cannabis är varje missbrukares grundläggande drog, sedan adderas, för vissa, amfetamin, ecstasy, heroin och även bensodiazepiner. 20

21 Drogerna har en farmakologisk inverkan, som den missbrukande
individen ser som positiv. Droganvändandet är på så sätt ett symptom på en personlig och social missanpassning, inte en orsak till missanpassning. Därför kan innebörden av individens droganvändande enbart förstås i förhållande till dennes egen personlighetsstruktur och utvecklingshistoria. Ju längre tid i missbruk ju mer ökar komplexiteten eftersom det kemiska kaos som drogen skapar också sätter avtryck som ska hanteras under omorienteringsfasen. 21

22 Cannabis, amfetamin, kokain och heroin missbrukare
uppvisar både akuta och kroniska effekter. Det är brister i uppmärksamhet, minne och exekutiv funktion. Dessa brister kan vara kvar efter avgiftningsfasen och man kan anta problematiken växer med antal år i missbruk Cannabisrökare rekryterar alternativa neurala vägar när de områden som är designade för att utföra en uppgift inte längre är tillgängliga. Detta gäller för alla tankefunktioner utom för psykospatial förmåga då man måste arbeta hårdare.

23 Stimulerande narkotika typ amfetamin osv. verkar på en
individuell nivå så att individen växlar från en kontext-specifik kraftfull process till en mer stereotyp vane respons generering. Opiater tycks minska förmågan till att skifta kognitivt schema och förhindra tendenser till att reagera med ovidkommande svar

24 Exekutiva funktioner Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön. 24 24

25 Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.

26 THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler,
men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) 26

27 Den sänkta funktionsnivån i frontalloben, som bland annat är ansvarig för att bedöma
emotionell information, kan medföra att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-cannabismissbrukare (Gruber et al. 2009) samt att individen inte förmår avläsa signaler av social fara (störd amygdala aktivitet) (Chang & Cronicle 2007). Det kan innebära att individen inte inser att cannabis gör honom sämre kognitivt fungerande och att det kan dröja långt tid innan funktionen normaliseras (Lundqvist 2009).

28 Eftereffekten är långvarig
Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008) Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007). 28

29 Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with
a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) 1 Forskarna antog att tungt cannabisbrukare skulle avvikande funktionsnivå i regioner som mognar under sen adolescens, speciellt I fronto-temporala bindningar. There is growing evidence that adolescence is a key period for neuronal maturation. Despite the high prevalence of marijuana use among adolescents and young adults in the United States and internationally, very little is known about its impact on the developing brain. Based on neuroimaging literature on normal brain developmental during adolescence, we hypothesized that individuals with heavy cannabis use (HCU) would have brain structure abnormalities in similar brain regions that undergo development during late adolescence, particularly the fronto-temporal connection. De fann att tidig cannabisdebut påverkade utvecklingen av hjärnan på ett negativ sätt. Att områden som är ansvariga för minne, exekutiv och affektiv funktion påverkas negativt. 29

30 försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999),
Tidig Cannabis debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003). 30

31 där man kognitivt utmanas.
The impact of early-onset cannabis use on functional brain correlates of working memory Benjamin Beckera, et al 2010 Fyndet I denna studie indikerar att en tidig debut i cannabismissbruk kan associeras med en ökad kortikal aktivering i vuxna cannabis missbrukare. Det är möjligt att det speglar en suboptimal kortikal effektivitet I situationer där man kognitivt utmanas. Man kan anta att den mognande hjärnan kan vara sårbar för cannabis negativa effekter 31

32 som liknar det som normalt observeras i senare ålder,
Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use Ignacio Mataa et al. 2010 Resultatet i denna studie indikerar en för tidig förändring i de kortikala vindlingarna, som liknar det som normalt observeras i senare ålder, förmodligen via störd neuronal utveckling. Thirty cannabis-using subjects (mean age, 25.7 years; mean duration of regular use, 8.4 years, range: 3-21) Cannabis users showed bilaterally decreased concavity of the sulci and thinner sulci in the right frontal lobe. Among non-users, age was significantly correlated with decreased gyrification (i.e., less concave sulci and more convexe gyri) and decreased cortical thickness, supporting the notion of age-related gyrification changes. However, among cannabis users gyrification indices did not show significant dependency on age, age of regular cannabis use initiation, or cumulative exposure to cannabis. 32

33 Vilket indikerar en funktionell kompensation.
Cannabis Use and Memory Brain Function in Adolescent Boys: A Cross-Sectional Multicenter Functional Magnetic Resonance Imaging Study Gerry Jager Ph.D., 2010 Slutsatser Hos unga vuxna cannabisrökare är arbetsminnet överaktivt under arbetet med en ny uppgift. Vilket indikerar en funktionell kompensation. Otillräcklig koncentrationskraft var inte relaterat till automatiska treaktioner, utan blev tydligt när flexibilitet krävdes. Resultatet konfirmerar att tidig debut påverkar sårbarheten hos frontalloben som fortfarande är under utveckling 33

34 Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet
och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) 34 34

35 JWH-007, JWH007, JWH-015, JWH JWH-019, JWH JWH-081, JWH JWH-
Klassade JWH-018, JWH018, JWH-073, CP C6, CP C7, CP C8, CP C9, HU HU-210 På väg att bli klassade JWH-007, JWH007, JWH-015, JWH JWH-019, JWH JWH-081, JWH JWH- 098, JWH JWH-122, JWH JWH-147, JWH JWH-200, JWH JWH-210, JWH JWH-250, JWH250, JWH-398, CP55 940, WIN , (4 4-metoxyfenyl)(1 1-pentyl pentyl-1H 1H-indol indol-3-yl)metanon Exempel på oklassade JWH-004, JWH004, JWH-016, JWH JWH-018, JWH JWH-047, JWH JWH- 048, JWH JWH-049, JWH JWH-050, JWH JWH-051, JWH JWH-080, JWH JWH-082, JWH082, JWH-096, JWH JWH-116, JWH JWH-133, HU133, HU- 211, HU HU-308 m.fl. 35

36 Du som röker Spice! Tänk på att
Du röker lösningsmedel Forskningssubstansen JWH-018 ger dig en förhöjd cancerrisk 36

37 Metamfetamin Sidoeffekter vid överdos:
Känslan av att insekter krälar i skinnet, vilket ofta leder till ständigt kliande och infekterade, öppna sår Försämring av kognitiv mottagning under längre tid neurotoxicitet Paranoia, aggressivitet, hallucinationer (ev. med paranoida inslag), konfusion (förvirring). Hallucinationer kan vara av två slag: med eller utan intakt verklighetsuppfattning med vilket intakt verklighetsuppfattning menas att personen själv förstår att hallucinationerna är framkallade av substansen. Ökad energi Eufori Ökad hjärtrytm Pratgladhet Högre blodtryck Ökad uppmärksamhet Humörväxlingar Tröttheten försvinner Lägre självbevarelsedrift

38 instabilt temperament ångest o fobier tvångsmässigt beteende
dålig självkontroll instabilt temperament ångest o fobier tvångsmässigt beteende panikattacker bulimi Serotoninskada förorsakar 38

39 Är nedsättningar i funktion bestående?
Volkow N: The loss of dopamine tansporters in metamphetamine abusers recovers with protracted abstinence. De neuropsykologiska testen visade inte samma signifikanta förbättring, så man kan anta att ökningen av dopamin transportörer inte räckte till för att återställa full funktion. att metabolismen i orbitofrontala cortex minskar vilket kan medföra kontroll förlust. Reneman L: Effects of dose, sex and long-term abstention from use on toxic effects of MDMA on brain serotinin neurons. MDMA har en toxisk effekt på det serotonerga systemet och att kvinnor är mer känsliga än män och dessa förändringar är sannolikt reversibla framförallt hos kvinnor. 39

40 Exogenous cannabinoids alter the normative functioning of the endogenous
cannabinoid system. There is a trend of a cumulative effect of marijuana over time and that a younger age at onset of use may predispose individuals to structural white matter damage (Arnone et al. 2008). The adolescent brain is susceptible to cannabinoids. The studies by Padula et al. (2007), Tapert et al. (2007), and Jacobsen et al. (2007) indicate that cannabis use during the teenage years will have consequences in the adulthood. The neuropsychological network is a complex structure and to identify process in this network includes mapping the areas where the process takes place. Jager et al. (2007) conclude that lower brain activation may not signify neurocognitive impairment, but could be the expression of a non-cognitive variable related to frequent cannabis use; for example, changes in cerebral perfusion or differences in vigilance.

41 Amfetamin och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande
och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

42 Psykiska effekter av amfetamin
Eufori, att gå på moln. Förhöjd prestationsförmåga. Kraftigt förhöjd sensualitet. Upplevelse av skärpt sinnesförmåga Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet Avtrubbning av omdömet Minskade hämningar Ökad sexualitet. Ökat självförtroende. Ökad vakenhet. Aptitlöshet.

43 Kokain Psykiska effekter av kokain Förhöjt stämningsläge. Vällust.
Sexuell stimulering (auto-orgasm). Ökad vakenhet. Ökat självförtroende. Ökad tankeskärpa. Starka eftereffekter i form av ångest och depression. Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss- tänksamhet, depression, ibland psykos.

44 Heroin Psykiska effekter av heroin Dåsighet.
Känsla av att sväva på ett moln. Starka lustkänslor (erotisk). Flykt undan problem och tristess. Stillar ångest och obehagliga känslor. Känsla av intellektuell överlägsenhet. Känsla av välbefinnande. Psykiska skador: Splittring av personligheten. Vilsenhet i tillvaron. Svårigheter att hantera fysisk och känslomässig smärta.

45 PIHKAL PiHKAL: A Chemical Love Story is a book by Dr. Alexander Shulgin and Ann Shulgin which was published in 1991. The subject of the work is psychoactive phenethylamine chemical derivatives, notably those that act as psychedelics and/or empathogen-entactogens. The main title is an acronym that stands for "phenethylamines I have known and loved". Detailed synthesis instructions for over 200 psychedelic compounds (most of which Shulgin discovered himself), including bioassays, dosages, and other commentary.

46 TIHKAL TiHKAL is a 1997 book written by Alexander Shulgin and Ann Shulgin about a family of psychoactive drugs known as tryptamines. Tryptamine alkaloids found in fungi, plants and animals are commonly used by humans for their psychotropic effects. Prominent examples include psilocybin (from "magic mushrooms") and DMT (from numerous plant sources, e.g. chacruna, often used in ayahuasca brews). The tryptamine backbone can also be identified as part of the structure of some more complex compounds, for example: LSD, ibogaine and yohimbine.