Tips, trix och fallgropar

En presentation över ämnet: "Tips, trix och fallgropar"— Presentationens avskrift:

1 Tips, trix och fallgropar
Kurs i försäkringsmedicin Region Östergötland HT 2016 Maria Randjelovic, Övergripande ST-studierektor

2 Sjukskrivning < Rehabilitering

3 Riskfaktorer för sjukskrivning
Sam- eller multisjuklighet Psykosociala riskfaktorer Kön Ålder Födelseland Arbetssituation

4 Multisjuklighet Tillstånd efter skada Övervikt Tarmsjukdomar
Psykisk ohälsa Utmattningssyndrom Kroniska värk- och smärttillstånd Tillstånd som minskar tillgängliga kraftmarginaler

5 Psykosociala riskfaktorer
Eget eller närståendes missbruk Våld i nuvarande eller tidigare relationer Konflikter på arbetsplats eller mot myndighet Genomgången separation eller ensamhet Svår sjukdom eller död hos nära anhörig Dålig ekonomi Arbetslöshet Egna barn med särskilda behov

6 Våga fråga om hot, våld och trakasserier
Försäkringsmedicinsk verktygslåda 1 Våga fråga om hot, våld och trakasserier Förbered dig själv på frågan Hitta en formulering som passar dig Träna på att formulera den i förväg Ha en handlingsplan för att kunna hantera ett ja-svar Förbered patienten på frågan Berätta varför du frågar

7 Träna två och två på att formulera frågan 5 min

8 Genusbias Medvetna eller omedvetna föreställningar om kön
Man ser skillnader mellan könen där de inte finns Man bortser från skillnader och könsspecifika behov där de faktiskt finns

9 Risken att skapa ojämlikhet vid läkarbesök i sjukskrivningsärenden
Största risken för kvinnor underdiagnostik av fysiskt och psykiskt våld underdiagnostik av missbruk översjukskrivning av sociala skäl olika behandling utifrån yrke och status Största risken för män underdiagnostik av fysiskt och psykiskt våld olika behandling utifrån yrke och status underdiagnostik av missbruk översjukskrivning av sociala skäl Jäm(n)t sjukskriven, SKL 2010

10 Skillnader i sjukskrivning mellan män och kvinnor
Medikalisering av kvinnor Våld i nära relationer –fler kvinnor är utsatta men det är svårt att fråga både män och kvinnor Alkoholmissbruk hos kvinnor missas oftare Depression hos män missas oftare Arbetsgivarstödet är större till män Fler åtgärder och snabbare rehabinsatser för män Skillnader i dokumentation i journal och intyg

11 Skillnader i sjukintyg och LUH?
Sociala situationen Beskrivs utförligt och oftast hos kvinnor Sällan hos män Arbetssituationen Beskrivs mer utförligt i mäns intyg

12 Skillnader i behandlarens kön?
Kvinnliga behandlare Fler längre sjukskrivningsperioder Manliga behandlare Fler kortare sjukskrivningar Betydligt mer sällan psykiatriska diagnoser, särskilt hos manliga patienter

13 ”Hur hade jag agerat om det varit en man/ kvinna istället?”
Försäkringsmedicinsk verktygslåda 2 Tvärtomfrågan ”Hur hade jag agerat om det varit en man/ kvinna istället?”

14 Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn

15 Sjukpenningstalet i Östergötlands län, december 2015
8,6 (10,8/6,4) Ödeshög 8,5 (10,9 / 6,3) Finspång 12,3 (15,6 / 9,3) Motala 8,3 (10,6/6,2) Norrköping 9,5 (11,3 / 7,8) Kinda 9,1 (12,3 / 6,1) Söderköping (12,1 / 6,4) Åtvidaberg 9,3 (10,5/8,3) Valdemarsvik 7,1 (9,6 / 4,9) Linköping 10,8 (14,6 / 7,3) Mjölby (12,1 / 7,1) Boxholm 12,4 (16,6 / 8,5) Vadstena 12,2 (18,4 / 6,5) Ydre Östergötlands län: 8,6 (11,2 / 6,2) Riket: 10,5 (13,7 / 7,3) (Män och kvinnor) 0 – 9,9 10,0 -11,0 11,1 - Gult ± 5% av riket Siffror inom parentes = Sjukpenningtalet för kvinnor resp. män

16 Källa: Utrikesfödd och sjukskriven, FK analyserar 2005

17 Faktorer av betydelse vid utomnordisk härkomst
Arbetsförhållanden Inlåsningseffekter Diskriminering Tydligt mer aktiv i kontakten med FK och AF Källa: Utrikesfödd och sjukskriven, FK analyserar 2005

18 Psykosocial arbetsmiljö
Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell Krav (mental arbetsbelastning) Kognitiva Kvalitativa (komplexiteten) Kvantitativa Emotionella Kontroll (handlingsutrymme) Kompetens och förståelse Beslutsmöjligheter Arbetsredskap/ resurser Socialt stöd (Vägledning, återkoppling, gemenskap) Chef Arbetskamrater

19 Klassificering av arbeten
Aktivt arbete Avspänt arbete Passivt arbete Anspänt arbete Krav Kontroll

20 Sjukskrivna minst 15 dagar uppdelade på födelseland
Källa: Utrikesfödd och sjukskriven, FK analyserar 2005

21 Sjukskrivning och födelseland
Personer från låginkomstländer har högre risk att få förtidspension än inrikes födda norrmän (Claussen mfl 2013) Personer invandrade från nordiska länder har ökad risk för för tidig död, förtidspensionering och sjukhusvård Alla grupper utom nordiska invandrare har lägre risk för för tidig död än infödda svenskar, men högre risk för förtidspension Flera år efter invandringen till Sverige har hälsotillståndet förbättrats hos män, men försämrats hos kvinnor (Johansson mfl 2012) Fler personer från länder i MENA (Mellanöstern, Nordafrika, Turkiet och Afrika söder om Sahara) får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Största förklaringen är att de oftare är arbetslösa. Källa: ”Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda”, rapport från Inspektionen för socialförsäkringen 2016

22 Ambivalens-korset Försäkringsmedicinsk verktygslåda 3
Vad är bra för dig med sjukskrivning? Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? Vad skulle däremot vara bra med att gå tillbaka till jobb? Om du skulle gå tillbaka till jobbet, vad skulle problemet med det vara? Sjuk-skrivning Jobb Bra Dåligt Ambivalens-korset

23 Försäkringsmedicinsk verktygslåda 4
Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka En längre tids heltidssjukskrivning kan avslutas med en period av upptrappning i form av deltidsarbete Återbesök hos läkare bör inte automatiskt förläggas till sjukskrivningstidens avslut Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning utan som ett tillfälle att värdera insatser och åtgärder i rehabiliteringen Redan vid påbörjad sjukskrivning bör sjukskrivningens avslutning planeras och dokumenteras

24 För verksamheten Försäkringsmedicinsk verktygslåda 5
Ta fram lokal könsuppdelad statistik Genomlys sjukskrivningsprocessen i verksamheten inkluderande alla inblandade yrkesgrupper Skapa en lokal handlingsplan för att hjälpa patienter som lever med hot, våld och trakasserier Inkludera även försäkringsmedicinska fall i läkarmöten med falldiskussioner. Finns en samsyn i bedömningar?