Alla har en livsåskådning

En presentation över ämnet: "Alla har en livsåskådning"— Presentationens avskrift:

1 Alla har en livsåskådning

2 Vad har du för grundhållning i relation till dig själv och omvärlden?
Optimistisk hållning Pessimistisk hållning Öppen – beredd att pröva och ompröva sina åsikter, söker ny information, tar gärna del av andras kunskaper och erfarenheter för att utveckla sig själv. Sluten – inte intresserad av avvikande åsikter, allt nytt studsar bort från individen Pandan = omtänksam, stödjande Tigern= betonar kontroll, driver idéer, bestämmer gärna Apan= inspirerar andra, skapar energi, tänker nytt Ugglan =analyserar, perfektionist

3 Livstolkning, världsåskådning, ideologi
1) En tolkning av hur det är 2) En tolkning av hur det bör vara Som dessutom kan innebära att man intresserar sig för: 3) hur man bör genomföra det

4 Hur det är, hur det bör vara, hur det ska genomföras -
”Män utnyttjar föräldraförsäkringen i mycket mindre utsträckning än kvinnor” Hur det bör vara: ”Alla människor bör vara jämlika – jämställdhet mellan män och kvinnor är mycket viktigt” Hur det ska genomföras: ”En lagändring bör genomföras som delar föräldraförsäkringen lika mellan mamman och pappan”

5 Hur det är, hur det bör vara, hur det ska genomföras -
”Kvinnan har en medfödd känsla för sina barn och stannar gärna hemma så länge de kan.” Hur det bör vara: ”Staten bör inte med politiska beslut dramatiskt försöka förändra traditioner i samhället som funnits i eviga tider” Hur det ska genomföras: ”Staten ska ge stöd till familjerna så att de själva kan välja vilka former av barnomsorg som passar dom bäst”

6 Hur det är, hur det bör vara, hur det ska genomföras – bakom svaren ligger alltid en värdering
”Kvinnor väljer förnuftigt och rationellt att vara hemma med sina barn om alternativet är ett dåligt betalt jobb i en offentlig sektor som behandlar sina anställda som tjänstefolk” Hur det bör vara: ”Människor ska ha maximal möjlig frihet att välja men också ta konsekvenserna av sitt val” Hur det ska genomföras: ”Staten bör inte lägga sig i hur familjerna sköter omsorgen, utan låta var och en finansiera sitt val av livsstil själva”

7 Det finns flera likheter mellan religioner och ideologier
EX. Profet: Jesus, Karl Marx, Adam Smith Organisatör av samhället: Muhammed, Lenin Regelverk: 10 budord, 5 pelare, lagar Kraft: Gud, Kärlek, frihet, Slagord: ”frihet, jämlikhet, broderskap” / ”Från var och en efter förmåga till var och en efter behov” / ”Du ska älska din nästa så som dig själv” Hjälte: Ray Krock (Mc Donald’s grundare), arbetaren, den trofaste bonden, Moses Mål: det klasslösa samhället, paradiset Motståndare: aristokratin, kapitalisten, Satan Symbol: davidsstjärna, kors, anarkist A, hammaren och skäran,

8 Livsåskådning De svar en person ger på grundläggande frågor om livets mening och synen på människans roll och uppgifter i livet Här ingår den värdegrund varje individ har – våra värderingar. Ens privata livsåskådning är alltid mer eller mindre påverkad av traditionella livsåskådningar, av familjen och av vår kultur.

9 Religiösa och sekulära livsåskådningar
Synen på människan är en avgörande skillnad: Judendom och kristendom: Människan är skapad till Guds avbild. Precis som Gud har vi möjlighet att med vårt förnuft veta vad som är rätt och vi har förmågan att välja att handla på ett riktigt sätt. Vi kan välja det goda. Hinduism och buddhism: Det är bara människan som kan välja att leva på rätt sätt och nå målet för vår existens – befrielsen från återfödelsen. Islam: Människan är inte Guds avbild men har en särställning i skapelsen och ett ansvar. Inom religionerna finns det en plan för människan som det gäller för den religiöse att försöka leva efter.

10 Existentialismen (efter andra världskriget)
Jean Paul Sartre ( ) fransk författare. Simone de Beauvoir ( ) Människan har ingen på förhand given identitet. Vi skapar oss själva. ”Existensen föregår essensen” Jämför med en klocka eller en båt. Där kommer essensen först: Vi behöver något för att mäta tid, vi behöver något som gör att vi kan ta oss över till land på andra sidan. Sedan skapas klockan och båten. Det är våra handlingar i livet som formar oss. Vi skapar oss själva genom de val vi gör. Eftersom vi har en fri vilja är vi vår egen herre. Att inte välja är också att välja. Någon annan gör då valet åt oss.

11 När vi ursäktar våra handlingar med att skylla på arv, miljö, samhälle och traditioner ljuger vi för oss själva. Återigen – vi låter bara någon annan välja åt oss. Det är då det val vi gjort. Valfriheten leder till ångest. Ex. Den unge mannen under kriget. Valen vi gör, om vi gör dom, leder till att vi lever ett autentiskt (=äkta) liv. Här finns en värdering hos Sartre: undvik att bli en ”dussinmänniska” – en i mängden”. Tydlig påverkan av händelserna under andra världskriget. Dessa tankar finns i romanen ”Äcklet”. Genom dina val är du ett föredöme för andra. Den andres blick talar om för dig vem du är. Beauvoir talar om mannens definition av kvinnan i boken ”Det andra könet”.

12 Vi söker sammanhang och mår dåligt när de inte finns
Vi söker sammanhang och mår dåligt när de inte finns. Gud är död vilket är ett problem för med Gud försvinner också varje möjlighet att leta efter några värden i en andlig himmel. Det finns inget annat universum än det mänskliga, den mänskliga subjektivitetens universum. Världen är meningslös och absurd Människan är dömd till frihet. Det totala ansvaret för personens existens vilar på henne själv. Alla våra handlingar skapar samtidigt den människa vi vill vara Dags att stå på egna ben…

13 Diskussionsfrågor utifrån existentialismens tankar
Hur är ”dussinmänniskan” och vad är då kännetecknet på en ”riktig” människa? Vem är ansvarig för vad en människa blir enligt existentialismen? Vad är skillnaden mellan en sak och en människa enligt existentialismen? Håller du med? ”Du är fri, välj, hitta på! Det finns inga tecken i världen att gå efter.” Håller du med? ”Att våga kasta sig ut på famnars djup, att inte våga är att förlora sig själv.” Vad tycker du är bra med existentialismens idéer? Vad håller du inte med om? Vad kan vara ett problem eller en kritik mot denna livsåskådning? Både den katolska kyrkan i Frankrike och det franska kommunistpartiet var motståndare till Sartre. Varför tror du?

14 Humanismen När uppstod livsåskådningen?
Vad har humanismen för människosyn? Redogör för humanismens grundtankar. Varför behövs humanismen idag enligt humanisterna själva? Vad har humanismen för förhållningssätt gentemot religionen? Några konkreta förslag Förbundet humanisterna har. Dessa håller jag med om. Dessa håller jag inte med om. Egna tankar om humanismen (sidor att använda: SO-rummet under religion och Förbundet humanisterna)

15 Vad är regeletik, konsekvensetik och sinnelagsetik?
Vi börjar med några dilemman. (Etiskt dilemma=svår valsituation där alternativen berör grundläggande idéer om vad som är rätt och fel i livet): Är det okej att stjäla mat från en rik person för att ge till en fattig? Är det rätt eller fel att avslöja någon som fuskar på ett prov? Vad är det moraliskt rätta att göra? (Moral= din personliga uppfattning av vad som är rätt och fel)

16 Hur avgör jag då vad som är rätt eller fel?
Stämmer handlingen med de (etiska) regler vi har? Är konsekvenserna av handlingen goda? Är mina avsikter goda? När du nu avgjort vad du tycker, fundera över på vilket av de tre sätten ovan som du resonerat dig fram till ditt svar. Vilket av de tre sätten att avgöra om det var rätt respektive fel väger tyngst för just dig?

17 Regeletik eller pliktetik
Någon som resonerar enligt regeletiken menar att rätt val avgörs av de regler som finns. Handlingen och inte resultatet är det som bedöms Exempelvis: ”De tio budorden” eller den ”gyllene regeln” är sådant som följs. Religioner är oftast regeletiska. Ex. på regeletiska regler: ”Du ska inte döda” finns även utanför religionen. Du ska inte döda oavsett resultaten. ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”. ”Du ska inte stjäla”. Tio guds bud – judendom och kristendom Jesu predikningar – kristendom Levnadsreglerna – Buddhismen Modern lagstiftning

18 Exempel på regeletik Filosofen Immanuel Kant (1724-1804)
Man kan inte grunda vad som är rätt och fel på människors önskningar och behov, som utilitarismen gör. Eftersom vi blir lyckliga av olika saker så kan utilitarismen medföra att en och samma handling kan vara rätt i en situation och omoralisk i en annan ex. ”Du ska inte döda”. En handling måste vara etisk rätt oavsett vem som utför den. Vi bör tänka. ”Handla alltid så att maximen för din handling skulle kunna upphöjas till allmän lag!”. Detta kallade Kant för ”det kategoriska imperativet” eftersom det är en uppmaning (imperativ) som gäller för alla utan undantag (kategoriskt). Med maxim menas den regel eller princip som handlingen är ett exempel på. Ex. om du tycker det är fel att ta något från en affär, är det stöld som är regeln (maximen) som du tycker ska vara upphöjd till allmän lag. Om du inte tycker andra ska stjäla ska du inte heller göra det själv.

19 Konsekvensetik Handla så att resultatet blir bäst
En handling är rätt endast om den leder till bättre konsekvenser än någon annan handling personen kan välja Resultatet och inte handlingen bedöms Gör så att de förväntade konsekvenserna blir så bra som möjligt Resonerar man konsekvensetiskt kan det alltså vara okej att döda en människa om det är bra för den större massan Den kändaste konsekvensetiken kallas för Utilitarism och grundades av Jeremy Bentham ( ). ”Största möjliga lycka för största möjliga antal”. ”För så många som möjligt” innebär att den är universalistisk och eftersom det inte bara är människor som kan uppleva lycka och lidande så anser många utilitarister att även djur kan innefattas.

20 Sinnelagsetik Handla utifrån ditt samvete och försök göra gott.
Syftet (avsikten) med din handling avgör om den är rätt. ”Det är tanken som räknas”. Ser bara till avsikterna och inte konsekvenserna. ”Det känns rätt” Ens inställning till medmänniskan är avgörande. Om handlingen utförs för att man vill väl så är det alltid rätt, även om konsekvenserna sedan visar sig bli katastrofala.

21 Vad är gott och för vem? Om vi säger att något är moraliskt gott betyder det att vi värderar något som positivt, till exempel att det är gott och positivt att göra andra lyckliga. Lycka är för många något gott och dess motsats lidande något ont vi vill undvika Det finns tre olika svar på ”för vem?” Egoister anser att man ska tänka på sig själv i första hand. Hänsyn till andra behöver man bara visa om det gynnar en själv Altruister tänker tvärtom, de anser att man endast ska tänka på andra och inte sig själv. Universalister slutligen anser att man ska tänka på andra och sig själv. Vilka de andra är finns det olika uppfattning om. En del altruister och universalister hävdar att det endast gäller människor medan andra anser att det även gäller vissa djur eller allt levande. Fundera över: Hur resonerar en konsekvensetisk egoist? Hur resonerar en regeletisk altruist?

22 Finns Gud? Personlig Gud eller en slags kraft? Eller inget av det?
a-thos (grek) = ingen Gud. Är man ateist förnekar man att det finns något gudomligt. Ett absolut ställningstagande. agnostos (grek) = inte veta. Är man agnostiker säger man helt enkelt att man inte vet. Detta är alltså inte ett absolut förnekande av det gudomligas existens. Sekulärt samhälle Alla medborgare har rätt att utöva sin livsåskådning, ensamma eller i grupp, under förutsättning att detta inte kommer i konflikt med andras rättigheter. Ingen medborgare tvingas följa eller tillhöra en viss kulturell sedvänja eller livs­ åskåd­ning. Är man humanist betyder det att man förlitar sig på den mänskliga förmågan. Detta går att förena med både ateism och agnosticism. Är man marxist sätter man den mänskliga förmågan i centrum precis som humanisterna gör. Skillnaden är att marxister lägger fokus på den kraft som finns i kollektivet mer än i den enskilda individen.