2015-10-05 Hemmasittare Peter Friberg, leg. psykolog.

En presentation över ämnet: "2015-10-05 Hemmasittare Peter Friberg, leg. psykolog."— Presentationens avskrift:

1 Hemmasittare Peter Friberg, leg. psykolog

2 Hur bemöts unga som det inte går så bra för?
Risk för massiv negativ feedback Skäll tjat och tvång är vanligast ”förstår du inte att…, vet du inte att….” ”Det är väl bara att rycka sladden…” ”De måste vara motiverade annars går det inte att göra något”

3 Du kan om du vill!

4 Förändring är svårt Några självklara fakta:
Ju senare man börjar desto svårare att förändra. Motstånd och ambivalens är en del av förändring. Tänk på era egna försöka till att förändra era liv. Har det varit lätt?

5 Allians Ser också i forskning, t ex Hattie – god effekt

6 Vad leder till förändring?
Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians – Nyfiket, ickedömande bemötande! Gemensamma mål Metod De flesta gör rätt om de kan! Vems ansvar är det när det går fel?

7 Elever med svårigheter, eller elever i svårigheter?
Olika perspektiv Elever med svårigheter, eller elever i svårigheter? Skolans sätt att handskas med de elever som jag ägnat min tid tillsammans med, är att man identifierar brister, det blir synligt i klassrummet, kunskapsutvecklingen följer inte det normala, går långsamt, kanske blir det stökigt i klassen, bråkigt, osv. då slår lärare larm. Här har vi in elev som behöver stöd. Sen försöker man hitta vad som är felet. Man observerar, funderar över vad det kan vara, man testar och till slut har man en kartläggning över vad eleven behöver, saknar. Därefter tittar man på vad man kan erbjuda för åtgärder kopplade till de svårigheter man funnit. Ganska snart fann man att Camilla och Alex, redan i förskolan slog man larm om dessa två hade svårt med självregleringen. Alex var ofta glad, men hamnade alltid i slagsmål och tillsägelser från omgivningen. Han gjorde jämt fel, lite som Emil i Lönneberga. Men det blev bara värre. I dagens skola pratar vi mycket om barnen med ADHD, de som har en beteendeproblematik, de går för fort, de överblickar inte situationer, utan kolliderar med hög ljudnivå och konflikter som resultat. Det går för fort och för våldsamt. Camilla lyckades aldrig sitta still, vänta på sin tur, hade svårt att härbärgera starka känslor. Jag har jobbat många år tillsammans med barn och ungdomar som stämmer in på den här beskrivningen. Men också med den….. De som blivit hemma, fastnat framför datorn, slutat gå ut, skolkat från skolan, vars fld förlorat makten att kunna påverka situationen. Elever som Gemensamt för samtliga bilar är att skolan utgått, från man inom specialpedagogisk forskning benämner ett kategoriskt/kompensatoriskt perspektiv, dvs. man har letat efter problemen, kartlagt brister och behov, tillfört kompenserande åtgärder i hopp om att kunna integrera. En konsekvens har blivit att Camilla och Alex, och Emil blivit bärare problem. Deras person. De har varit okoncentrerade, impulsiva, röriga, bråkiga osv. omgivningen har inte orkat med dem. Deras lärare har känt sig maktlösa och fld till de andra eleverna har krävt att skolan ska agera. Det har i sin tur lett till att de här tre eleverna flyttats ut till mindre grupper. Det har blivit lugnare i gruppen, läraren har fått mer tid till de normala barnen som inte kräver svart bälte i specialpedagogik. Camilla och de andra har fått tillgång till ett mindre sammanhang med personal, med annan kompetens, likasinnade kamrater att identifiera sig med. ”Titta det finns fler med lika stora problem som jag”. Här har undervisningen gått långsammare. Ett dilemma är bara att deras skolkarriärer avgjorts här någonstans. Man pratar om inlåsningseffekter. De har mött lägre förväntningar, lägre krav, förlorat kamrateffekterna, fått arbeta mer individuellt bakom en skärm, man har arbetat med åt det sociala istället för lärandet…. Ett konkurrerande synsätt, som lyser igenom i skolan styrdokument är ett relationellt perspektiv – dvs. att lyfta svårigheterna och problemen från individen till personens möte med omgivningen. Det har dock varit svårare att implementera i skolan, även om de händer…..kan man tänka sig att lärmiljön inverkar på Camillas förutsättningar att lyckas i den ordinarie klassen? Kanske är det omöjligt för henne att koncentrera sig i en slamrig lokal med tjugosex muntra kompisar och en lärare just nu hjälper en annan flicka……

8 Förändringsfokus PS – svårare än man tror. Fem gånger mer kärlek, Triangeln. Lista på PS-stunder FBA – hitta underskottsbeteendena och uppmärksamma dem. Beteendedetektiver (även vi gentemot familjehemmet)

9 Uppmärksamhetsprincipen

10 Ge uppmärksamhet vid rätt tillfälle
Mycket uppmärksamhet Lite uppmärksamhet Slåss Bråkar Tjatar Frågar Pratar skrattar

11 Grundläggande strategier
Förstärk det som fungerar, uppmärksamma det positiva. Försök ignorera det som inte fungerar lika bra. Gör alltid en ordentlig kartläggning. Ge något positivt om barnet till föräldern varje dag. Positiv omformulering

12 Kort Bikupa Kan ni se exempel i elever ni varit inblandad i när det blivit mycket negativ feedback till ungdomen eller familjen?

13 ”Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit”
Tvång är ingen bra metod

14 Förebyggande arbete Klimat på skolan, trygghet, lärandemiljö. Förväntningar på vad de ska göra, positiv feedback. Frånvaro, giltig och ogiltig Rutiner för hur man ska arbeta med skolfrånvaro Elevhälsan på sitt rum och ute i korridorer, matsal. Enkelt att söka upp och man ska veta vem man träffar Kartlägg innan åtgärder sätts in ”Att få prata med någon som genuint ville lyssna och som jag visste inte skulle döma mig” Sveriges elevråd

15 Exempel på tidiga tecken
Klagar på fysiska symtom, magont/huvudvärk Ströfrånvaro/ökande frånvaro, t ex många sjukanmälningar Att sig undan vardagliga aktiviteter eller aktiviteter man tidigare upplevde lustfyllda Minskat umgänge med kompisar Svårigheter med övergångar Social oro Svårigheter efter helger, lov

16 Att organisera sitt arbete
Tydlig riktning. Hur arbetar vi, vad ingår i vårt arbetssätt? Vad är vårt mål? Vilka förutsättningar har vi? Tid, personal, när på terminen? Genomförandet, hur gör vi så att vi gör det vi säger oss göra? Vidmakthållande, hur får vi det att hålla över tid?

17 Våra förutsättningar Uppdrag från socialtjänsten, ibland även BUP & skola, övergripande mål ökad skolnärvaro Arbete i team 5 ärenden/behandlare Teamträff 1 gång/vecka med en tydlig agenda Behandlingsgenomgång för alla ärenden 1 gång varannan vecka - metodtrogenhet

18 En utmaning att inte kasta sig in
En liten uppmaning… En utmaning att inte kasta sig in i åtgärder innan man har hypoteser om orsaker

19 Att kartlägga skolfrånvaro
Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta, ge förslag på åtgärder

20 Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta
Så vad ska vi kika efter? Beteenden inte egenskaper! -Konkreta -Observerbara -Mätbara -Beteendeklasser/Specifika beteenden

21 Ta information från föräldrar, elev, pedagoger,
andra viktiga Hitta sätt att få info, hur man ställer frågor, genogram och livslinje Möten på mottagning, i skolan och i hemmet Mål med insats

22 Vid möten Försök bistå med svar på 7 frågor: 1. Vad ska jag göra nu? 2. Var ska jag vara? 3. Med vem ska jag vara? 4. Hur länge ska det hålla på? 5. Vad ska hända sedan? 6. Vad ska jag ha med mig? 7. Varför ska jag göra det?

23 Att undersöka med ungdom
Önskan om att gå i skolan? Vad gör eleven när hen inte är i skolan Fysiska symtom som påverkar närvaron Diagnoser Utvecklingshistorik Sociala färdigheter, kompisar Intressen Tidigare insatser och resultat

24 Exempel på frågor att ställa
Vad har du för intressen? Vad gör du när du är hemma? Träffar du kompisar? Saknar du skolan? Hur har det vart för dig i skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något/någon du gillar i skolan?

25 Att undersöka med familj
Familjeklimat Hur hanterar föräldrarna elevens problematik, hur påverkas de? Påverkan på resten av familjen Hur ser föräldrarna på elevens frånvaro Föräldrarnas syn på delaktighet Finns någon händelse som påverkat problemet Tidigare insatser och resultat

26 Att undersöka tillsammans med skolan
Skolhistorik, start av frånvaro, mobbing? Pedagogiskt, hur ligger eleven till, uppgifter på rätt nivå, komma igång med uppgifter, förstå syftet, ämnen som funkar bättre/sämre Styrkor & svagheter Socialt, raster, matsal, kompisar Samarbete, hem-skola, lärare-elev Åtgärder, vad har provats och vad gav det för resultat

27 26 april – Workshopdag, kartläggning och gradvist aktivitetsnärmande.
Inbjudan konferens 24 – 25 april i Göteborg #jagmed anmäler sig just nu för 4000:- per deltagare (workshopdagen ingår ej i priset) Möjligt tillval: 26 april – Workshopdag, kartläggning och gradvist aktivitetsnärmande. Här kan du läsa mer:

28 Kom ihåg - Elever som blir frånvarande har ofta:
Lägre förtroende för skolpersonal. Söker inte lika ofta hjälp som andra Bristande individualisering Brister i pedagogiskt stöd och uteblivet särskilt stöd Det är centralt att skolan förebygger omfattande frånvaro genom att ha fungerande närvarokontroll och rutiner för vem som ska leta efter elever som är i skolan, men inte på lektionerna. Får för lite uppmuntran att vara i skolan

29 När problemen är små Involvera eleven, vad hjälper dig?
Att ha ett tight hållande, återkoppla till fld Uppmärksamma det som fungerar, dvs undvik problemfokus Att förflytta diskussioner från hemmet Att utesluta fysiska åkommor Att samarbeta med de som finns kring eleven Och den?

30 Tips till föräldrar till hemmasittare
Öka mängden positiv samvaro med barnet! Undvik bråk och tjat Stötta barnet/ungdomen att stå ut med obehag. Träna på det som förälder. Tydliga regler för när man får vara hemma och vad man får göra då Anpassning av arbetstider? Uteslut medicinska orsaker, kontakt med skolhälsovård etc.

31 När skolfrånvarande elever kommer tillbaka
Skolan måste vara på tårna när elever som varit frånvarande länge kommer tillbaka! Den första skoldagen ska vara planerad in i minsta detalj.

32 Att arbeta stegvis

33 Samverkan Vilka ska träffas? Stämma av nuläget Utvärdera
Planera framåt Regelbundet och gärna steget före

34 Tack för att ni lyssnade!