NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet.

En presentation över ämnet: "NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet."— Presentationens avskrift:

1

2 NSPH samlar: Svenska OCD-förbundet Frisk & Fri Riksförbundet Attention SPES Balans Sveriges fontänhus RFHL Föräldraföreningen mot narkotika Svenska ångestsyndromsällskapet RSMH Shedo Schizofreniförbundet

3 Nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, utbrändhet, ångest
Psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, utbrändhet, ångest Negativa effekter för individen som en följd av hans/hennes - neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - psykiatriska diagnoser Psykisk hälsa Att uppleva sin tillvaro som meningsfull Att kunna använda sina resurser väl Källa: SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten

4 Projektledare Johanna Wester och socionom Nicole Wolpher

5 Projektet Din Rätt Likabehandling av personer med psykisk ohälsa
Tre år långt och började i augusti 2014 Allmänna Arvsfonden Kunskapsinsamling och utbildning Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare

6 Vårt arbete i projektet
Utbildningsdagar Kunskapsinsamling (anonyma historier, på vår hemsida hos Gratis rådgivning om rättigheter. Produktion av rapporter, kortfilm, inspirationsskrifter och andra sätt att föra ut information om diskriminering på.

7 Kunskapsöversikt om diskriminering - allt som skrivits om diskriminering i samband med psykisk ohälsa de senaste tio åren - kommer ut i januari kan beställas kostnadsfritt hos NSPH

8

9

10 Statistik över våra ca 400 inkomna ärenden
En genomsnittlig antidiskrimineringsbyrå får in ca 300 ärenden på samma tid – cirka 2 år

11

12

13

14 Vad är diskriminering? Diskriminering – ”discrimino” = att avskilja
Ett mänskligt behov får fel uttryck Upplevelsen av orättvisa allvarlig, oavsett vad som står lagtexten. Individuell respektive strukturell diskriminering Senaste två åren (utöver när det gäller barn)

15 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Gäller från 2009 I konventionen: ”funktionsnedsättning är ett begrepp under utveckling” Inga förändringar i gällande lagstiftning. Men kan åberopas i domstol.

16 Ickediskriminering - en rättighet
De mänskliga rättigheterna + konventioner Europakonventionen (skyddar mänskliga rättigheter, och är svensk lag) EU-fördraget (bestämmelser för EU:s principer och mål) Flera EU-direktiv Regeringsformen (grundlagen för vår demokrati, de skrivna reglerna om hur Sverige ska styras) Brottsbalken (den straffrättsliga lagen) Diskrimineringslagen

17 Det gäller oss alla. 1 av 4 svenskar har erfarenhet av egen psykisk ohälsa. 3 av 4 svenskar har erfarenhet av att själva ha eller stå nära någon med psykisk ohälsa. Rättsväsendet täcks inte i sin praktik, men om den diskriminerande är offentligt anställd täcks bemötande. Ideella organisation täcks ibland av diskrimineringslagen, ifall de också faller under ett av de nämnda samhällsområderna (varor och tjänster, osv). Ex. att inte få gå med i en styrelse är inte diskriminering. Men om en spelning är öppen för allmänheten får ex. en kristen inte förbjudas att komma in.

18 Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning
”Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.”

19 När har man blivit diskriminerad?
Jämförbar situation (Ex. au-pair.) Koppling till någon av den sju diskrimineringsgrunderna. (Ex. funktionsnedsättning, men ej utseende) Något av de samhällsområden som omfattas av lagen. Två år!

20 Samhällsområden Arbetsliv Utbildning
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling Start eller drift av näringsverksamhet Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer Varor, tjänster och bostäder Hälso- och sjukvård Socialtjänst och socialförsäkringssystemet Värnplikt och civilplikt Bemötande av person i offentlig anställning

21 Vilka samhällsområden täcks inte av lagen?
Rättsväsendet Den privata sfären Ideella organisationer (ej i form av arbetsgivare) Rättsväsendet täcks inte i sin praktik, men om den diskriminerande är offentligt anställd täcks bemötande. Ideella organisation täcks ibland av diskrimineringslagen, ifall de också faller under ett av de nämnda samhällsområderna (varor och tjänster, osv). Ex. att inte få gå med i en styrelse är inte diskriminering. Men om en spelning är öppen för allmänheten får ex. en kristen inte förbjudas att komma in.

22 Diskrimineringsgrunder = utsatta grupper
Följande saker anses kunna göra en särskilt utsatt för risken att bli diskriminerad: Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Religion eller annan trostillhörighet Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder (+ dubbeldiskriminering och intersektionalitet)

23 Diskriminering av äldre med psykisk funktionsnedsättning

24 Former av diskriminering
Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion att diskriminera Bristande tillgänglighet + kombinationer

25 Bristande tillgänglighet
Från årsskiftet ny diskrimineringsform. Diskrimineringsersättning kan få betalas om (skäliga) åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits. Omfattar samtliga företag eller verksamheter med mer än 10 anställda.

26

27 Utifrån just ditt arbete, finns det situationer då du
tror att den här typen av diskriminering riskerar att förekomma?

28 Paus!

29 Statistik Fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de har blivit orättvist bemötta i den fysiska vården. Detsamma i psykiatrin. Fyra av tio har valt att inte berätta om det på sin arbetsplats. Ungefär hälften har senaste två åren låtit bli att söka somliga jobb. Var fjärde känt sig diskriminerad när det gällt att få ett arbete. Källa: Regeringsuppdraget Hjärnkoll

30 Var fjärde har upplevt orättvisor i relation till att behålla ett arbete.
De personer med psykisk ohälsa som har arbete tjänar i snitt mindre än hälften av vad genomsnittsbefolkningen tjänar. Personer med allvarlig psykisk ohälsa har i snitt års kortare livslängd än andra. Kostnaderna för den psykiska ohälsan uppskattas till över 70 miljarder om året i Sverige. En av fem som jobbar uppger problem med ångest, oro, depression eller sömnstörningar. Källa punkt 1: Hjärnkoll Källa punkt 2: SCB Källa punkt 3-5: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

31 Vart kan man vända sig? Närmaste ansvarige för den/de som diskriminerat Fackförening (arbetslivet) Lokal antidiskrimineringsbyrå (driver kostnadsfritt) Diskrimineringsombudsmannen (fåtal pilotfall) Justitieombudsmannen (granskar myndigheter) Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Patientnämnd (rådgivning om vården) Skolinspektionen NSPH:s medlemsorganisationer och andra

32 Viktigt att tänka på i bemötandet av personer med psykisk funktionsnedsättning
Individanpassa – Alla är olika, hur kan du underlätta för just denna person, och vad har denna person för styrkor? Tydlighet – Exempelvis att beskriva syftet med ett möte, vad din roll är, vad som förväntas av personen och vad denne kan förvänta sig Förutsägbarhet – Exempelvis att i förhand informera om plats och tid, vilka som kommer vara med, dagordning, förbered personen på om nya kontakter ska tas. Markera tydligt när ett samtal är slut. Struktur – Minimera störningsmoment, småprata inte mer än nödvändigt, håll tiderna, ta pauser, ge personen tid att formulera sig

33 Pedagogiska råd Hjälp gärna personen att:
Hantera information – Dokumentera och sammanfatta vad som sagts på ett möte/samtal, fylla i blanketter, konstatera vad ni har kommit överens om Organisera tillvaron – Ta en sak i taget, hjälp till att formulera små steg, ge tydlig information om vem som gör vad Komma ihåg och planera – Ge utförlig och enkel information, erbjud påminnelser på det sätt som passar personen Utgå från individen – Varje individ är expert på sig själv, vad fungerar för just denna person? Ha en och samma kontaktperson i möjligaste mån

34 Lösningsfokus – en metod
Gör om problem till mål ”Jag sover dåligt”: ”jag behöver hitta bättre sömnrutiner” Mirakelfrågan ”Jag önskar att jag hade bättre självförtroende.” Myrsteg – vad är det allra minst jag kan göra för att komma igång? (Realistiska och tydligt avgränsade steg.) Skattning av hur man mår på en skala från 1-10. Mellan 0 och siffran finns ”framgångsreceptet” och handlingsplanen. Tips: Boken ”Det finns alltid ett sätt”! Föreläsare: Johan Bysell

35 När du själv/någon annan har fastnat, eller mår dåligt:
Vad är det minsta du kan göra för att komma igång eller komma vidare? Tänk på ett specifikt tillfälle när du tidigare tagit tag i något som var jobbigt eller slutförde något. Hur lyckades du med det då? Vad skulle du ge för råd till någon helt annan som har det tufft?

36 Skrivuppgift Med bakgrund av vad du har hört idag, avsluta den här meningen: För att i mitt dagliga yrkesliv motverka diskriminering, ska jag…

37 Vägar bort från diskriminering
NSPH vill att: Myndigheter och juridiska aktörer ska använda ett enkelt språk i kommunikationen med personer med psykisk funktionsnedsättning. Att arbetsgivarorganisationer och fackförbund får en större kunskap om rättigheter och möjligheter för personer med psykisk ohälsa.  Att Diskrimineringsombudsmannen driver fler pilotfall som berör personer med psykisk funktionsnedsättning, så att prejudikat skapas.  Att antidiskrimineringsbyråer ska få större resurser.

38 Att arbetsgivare ska arbeta mot diskriminering på grund av psykisk funktionsnedsättning.
Att forskningen ökar kring diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Nationella kartläggningar och handlingsplaner behövs.  - Att den somatiska vården uppmärksammar den diskriminering som sker av patienter som tidigare har varit i kontakt med psykiatrin. - Att diskriminering av äldre med psykisk ohälsa upphör.

39 Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan börjar samarbeta
närmare, för att effektivisera och modernisera handläggningen. Att brukarinflytandet ökar inom alla samhällsområden, särskilt vården och psykiatrin. - Att kunskapsnivån om psykisk funktionsnedsättning och likabehandling höjs hos socialtjänst-, LSS-, boendestöd- och socialförsäkringshandläggare. - Att det blir mer känt att samordnad individuell plan (SIP) är en rättighet enligt lag. - Att det ska finnas en permanent rådgivning för alla frågor som rör rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

40 Dra nytta av projektet Din Rätt!
Använd rådgivningen för frågor om diskriminering Skicka in din anonyma historia eller läs andras Läs fler antidiskrimineringstips på vår hemsida på under Projekt. Där finns även bl. a den här presentationen. Starta eller gå med i en studiecirkel (”Din rätt”, arrangeras av bl.a Sensus, materialet finns i NSPH:s webshop) Följ oss på Facebook: ”Diskriminering pga psykisk ohälsa” Håll utkik efter vår kommande kunskapssammanställning och webportal Nå oss på eller rådgivningen på Varmt välkomna!