Professionell handledning av studenter. Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang.

En presentation över ämnet: "Professionell handledning av studenter. Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang."— Presentationens avskrift:

1 Professionell handledning av studenter

2 Handledning ”En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang och av en person som jag uppfattar som tillitsfull och kompetent att ge denna utifrån erfarenheter och kunskaper” A.Hansson 2012

3 Utveckla förmågan att: iaktta, reflektera över och förstå psykosociala, socioekonomiska, socialmedicinska och kulturella förhållanden, problem, resurser och mellanmänskliga processer (helheter) -Utveckla förmågan att observera och formulera observationer -Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer -Analysera och reflektera över innehållet i observationerna och att betrakta detta i ljuset av de mest relevanta teorierna och hypoteserna -Lokalisera de situationer där subjektiva förhållanden hindrar praktikern ifrån att tillämpa sina kunskaper

4 Utveckla relationskompetens, professionsetiska attityder, inlevelse och förebyggande och problemlösande färdigheter -Utveckla förmågan att använda kontaktförhållanden i samarbete med de olika klientssystemen -Systematiskt reflektera över mål, innebärande att på ett systematiskt sätt tänka igenom lösningar och deras möjliga konsekvenser. -Utveckla förmågan att använda olika sociala, medicinska och pedagogiska resurser

5 Utveckling av yrkesidentitet (upplevelse av att tillhöra en specifik yrkesgrupp) -Yrkesidentiteten handlar om inlevelse i en roll och funktion. -Professionalitet handlar om att behärska rollen och funktionen. -I det dagliga arbetet skapar upplevelsen av yrkesidentitet en ram för ens professionella sätt att vara, vilket både skyddar klientens intressen och innebär disciplin och gränser för yrkesutövaren själv.

6 Tre delar som bör ges möjlighet att utvecklas i en handledning: Helhetsperspektiv Reflektion Relationskompetens Relationskompetens

7 Professionell handledning av studenter : är en utvecklings- och läroprocess. är en integration av professionens grundkunskaper och etiska principer är ett bidrag till att studenten lär sig metodiskt arbete stimulerar systematisk observation utvecklar en yrkesidentitet klargör sådana känslor och attityder som studentens lärobehov och arbetsuppgifternas karaktär påkallar innebär en ökning av studentens självkännedom och empatiska förmåga genom en kontinuitet av reflekterande innebär en trygg lärosituation baserat på ett kollegialt samspel mellanstudent och handledare, där båda är aktiva och bidrar har sin utgångspunkt i utifrån studentens uppgifter

8 Distinktioner mellan handledningssamtal och andra näraliggande verksamheter (eller: ”Vad handledning inte är”) UtbildningAtt förmedla viss kunskap och färdigheter (viss skillnad i utbildningshandledning) KonsultationAtt tidsbegränsat försöka lösa ett specifikt problem Terapi Att medelst omedvetet material, tolkningar och fria associationer medverka till en förändring av hela personen och dennes livssituation Arbetsledning Att med administrativ kontrollfunktion leda och fördela arbetet inom en given arbetsenhet (viss skillnad i utbildningshandledning)

9 Olika inriktning på handledning: Ärende fokus på klienten (enskilda individen, familjen, gruppen, nätverket, systemet) Metod fokus på vad den handledde konkret kan göra Process fokus på den handledde som person och hur han påverkas av, och hur han påverkar, sin omgivning.

10 Parallellprocesser i en handledningssituation Handledare : Behandlare = Behandlare : Klient

11 Parallellprocessens effekter Behandlarens dubbla position, både som behandlare och handledd, ger honom en unik möjlighet att uppleva likartade processer från två håll, vilket ger honom en ökad möjlighet till inlevelse och förståelse av klientens situation.

12 Professionell identifikation Parallellprocesserna ger möjliget till socialisering in i yrket via de tre socialiseringsfunktionerna: Imitation Identifikation Internalisering Överidentifikation den handledde tar över språk och tillvägagångssätt utan att det är förankrat i den egna personen och de egna kunskaperna.

13 Olika handledningsmodeller (olika aktionsnivåer) Egen aktion Handledaren står för intention, aktion och process (”kamraten”) (ärendehandledning) Direkt styrning Handledaren står för intention (”rådgivaren”) (metodhandledning) Indirekt styrning Handledaren står för processen (”terapeuten”) (processhandledning)

14 Synsätt (hur jag ser på andra) Förhållningssätt (hur jag förhåller mig till andra) Arbetssätt (hur jag interagerar med andra)

15 Handledningstekniker 1/ Öka den handleddes trygghet: Ge positiva kommentarer om den handleddes egenskaper-erkännande (unconditional positiv respons) Förmedla förståelse av den handleddeds situation och reaktioner (ex.vis påvisa att sammanhanget har en avgörande betydelse för vad som är tillåtet/möjligt) Förmedling av intresse och uppmuntran (Carl Rogers; ”At this moment, you´re the most important person in my life”)

16 2/ Utveckla förståelse och färdigheter Frågor och kommentarer som utforskar den handleddes reaktioner, observationer, erfarenheter och kunskaper (nyfikenhet, den icke-anklagande detektiven) (med öppna/cirkulära frågor medverka till ett reflekterande/skapande klimat, Sokrates) (iakttagelser - tolkningar) Frågor och kommentarer som stimulerar till inlevelse och reflexivt tänkande (skapa förmåga att ställa sig utanför sitt eget sammanhang) (att meta-kommentera sig själv = ökad självkännedom) (ge möjlighet till att reflektera kring hur jag påverkar – inte om jag påverkar) Direkt förmedling av kunskaper, observationer, antaganden och åsikter (spegling)

17 3/ Direkt påverkan på den handleddes handlande: Förslag Råd – Instruktioner (jfr sid. 58: olika handledarfunktioner: administrativ, pedagogisk, hjälpande)

18 ”Först frågade han mig varför jag tror att jag gjorde det. Sedan frågade han mig vad jag hoppades uppnå genom att göra det. Sedan frågade han mig vad jag trodde skulle ha hänt om jag inte gjorde det. Sedan frågade han mig vad jag tror att jag kunde ha gjort i stället. Sedan frågade han mig, hur jag tror att klienten skulle ha reagerat, om jag gjort detta. För helvete………det tog en halv timma. På två minuter kunde han ha talat om för mig, vad som var fel med det jag gjorde och vad som hade varit bäst för mig att göra.”