Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avBarbro Viklund
1
Att välja utbildning – betydelse för individ och samhälle STUDIEVÄGLEDNING GYMNASIEVAL VUXENUTBILDNING Anders Stenberg (Institutet för Social Forskning, SOFI, Stockholms Universitet) SNS 7 sep 2016
2
Övergripande Samhällets kompetensförsörjning -fungerande arbetsmarknad Kan utbildningspolitik förbättra länken mellan individers utbildningsbeslut och samhällets behov?
3
Vad kan politik göra? Underlätta matchning - tillhandahålla information - motarbeta begränsningar i val Styra utbildningsinnehåll - attraktivt - underlätta inlärning Skapa flexibilitet [Studievägledning] [Gymnasieval] [Vuxenutbildning]
4
Varför dessa tre teman? Egna arbeten Underutvecklade forskningsområden Aktiva områden Politiskt aktuella
5
Studie- och yrkesvägledning [ = SYV ] SYVs uppdrag: matcha individer och arbetsmarknad - högre produktivitet, arbetsglädje Två [olika] huvuduppgifter - förmedla information - motarbeta begränsningar pga kön/familjebakgrund SYV illa organiserad – lågt prioriterad
6
Förmedla information Små informationsinsatser kan göra relativt stor nytta [Chile, Finland, Holland] [Hastings mfl 2015, Kerr mfl 2015, Borghans mfl 2015] Individer med lite info hemifrån -Cirka 15 % [Kerr mfl 2015]
7
Motarbeta begränsande normer - svårt att dokumentera - forskning inom nationalekonomi blygsam Tidigare – om individens möjligheter För kompetensförsörjningen – potentiellt stort problem
8
Skolmiljöer? Sexism, invandrarfientlighet och mobbning utbrett i skolmiljöer. – för stor uppgift för en ensam SYV – angeläget att förbättra SYVs organisation
9
Kan SYV förbättra KF? -Relativt små info-insatser kan göra skillnad - Prioritera arbete med SYVs organisation - Utvidga SYVs uppdrag med värdegrundsfrågor -Antimobbningsprogrammet KiVa Enkelt Svårt
11
Gymnasieval Humankapital (HK) med olika egenskaper Specifikt HK (yrkes) – övergång skola/arbetsliv Generellt HK (sv/ma) – förmåga ta till sig ny teknologi Skiljer sig avkastningen på kort och på lång sikt? - Hur ska de kombineras?
12
Vad vet vi? Internationell forskning – endast en handfull studier Nya empiriska resultat med svenska registerdata. - Arbetsinkomster - På kort respektive lång sikt
13
Utbildningsinnehållets betydelse? -2-åriga program 1971-1991 (ca 950 000 ind). -Yrkesinriktade prog (14) jämförs med generella (So, Ek, Te) -Fördelar: - låga andelar i vidare studier - långa uppföljningsperioder
14
Jämförelse Bröder/systrar Medelbetyg i årskurs 9 Resultat illustreras med skillnader i årsarbetsinkomster Noll inga inkomstskillnader > 0 högre ink för deltagare i yrkesprogram [Social bakgrund] [förmåga]
15
Deltagare i 2-åriga yrkesinriktade och 2-åriga generella program
17
Tolkning Generella inslaget var för litet på yrkesutb (2-4 tim/vecka) Visst stöd för gymnasiereformen på 1990-talet. -Om det blev rätt nivå vet vi inte
19
Utbildning för vuxna OECD och EU: ”stimulera vuxenutbildning” För enskilda regeringar - kostsamma program - osäker avkastning
20
Utvärderingar - deltagare i Komvux - vuxna deltagare i högskolan [arbetslösa i yrkesinriktad / generell utbildning]
21
Urval – minoritet arbetslösa 1.Högst 2-årigt gymnasium -Komvux, 1994-1995 (ca. 35 000 ind). 2.3-årigt gymnasium -Högskola, 1992-1993 (ca. 5 000 ind).
22
Årsarbetsinkomster OBS! Matchade urval (ca 100 variabler) Intuition – ”fiktiva tvillingar” - ingen vuxenutbildning 1977- - bott i Sverige sedan 7 års ålder
23
Högst 2-årigt gymnasium (KOMVUX = svart)
25
Registrerade på högskola 1992-1993 (= svart)
27
Kostnader och vinster? Totalt, komvux och högskola : inkomstökningar > samhällets kostnader OBS! “Sidoeffekter” icke räknade [demokrati, ek tillväxt, hälsa, social utjämning, kriminalitet, social ”sammanhållning”]
28
Stimulerar vuxenutbildning kompetensförsörjningen? - Kort svar: JA - dyrt -endast lönsamt på lång sikt http://su.avedas.com/converis/person/2750 Googla ”Anders Stenberg SOFI”
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.