Etik- att göra det rätta Metaetik Kan man alls säga att det finns det rätt eller fel i moraliska frågor. Detta är något man funderar över och diskuterar.

En presentation över ämnet: "Etik- att göra det rätta Metaetik Kan man alls säga att det finns det rätt eller fel i moraliska frågor. Detta är något man funderar över och diskuterar."— Presentationens avskrift:

1 Etik- att göra det rätta Metaetik Kan man alls säga att det finns det rätt eller fel i moraliska frågor. Detta är något man funderar över och diskuterar inom metaetiken. En person kan mena att det inte finns några allmängiltiga lagar för vad som är moraliskt rätt eller fel. Det är bara mänskliga konventioner kanske han anser. Ingen kan säga att något är rätt medan något annat är fel. Detta sätt att argumentera håller inte den som tror att det i världen finns en metaetik med om. Dennna person menar att det visst finns allmängiltiga regler för vad som är rätt och fel även om det inte alltid är så lätt att se. Metaetiken handlar just om vad som kan anses vara allmängiltig sanning. Inom metaetiken skiljer man mellan tre olika riktningar: Värdenihilism värderelativism värdeobjektivism Om två personer betraktar samma tavla och den ene tycker tavlan är vacker medan den andre tycker att den är ful. Vem ska man då säga ha rätt? Det går ju inte eftersom det är en subjektiv fråga Så resonerar man också inom värdenihilismen. En person kan anse att man aldrig, under inga omständigheter får döda någon. Medan en annan person menar att det nog i vissa lägen kan vara rätt att döda en annan människa. Vem kan säga vem som har rätt eller fel av dessa båda personer? Värderelativismen menar att sanning är något relativt. Det som är sanning i Sverige idag behöver inte också ha varit sant i Indien för hundra år sedan. Ett exempel som man ofta lyfter fram inom värderelativismen är kvinnlig omskärelse. Hur ska man svara på frågan om det under alla tider på alla platser får anses vara fel med kvinnlig omskärelse? Fins det inte handlingar som man alltid måste fördöma oavsett geografisk plats eller historisk tidpunkt? En som funderat kring liknande frågor är antropologen Gillis Herliz. Ytterligare ett exempel mot värderelativism är slavar. Är det inte rätt att i alla tider, oavsett hur situationen sett ut genom historien, hävda att det fel med slaveri? Men å andra sidan har vi inte rätt att döma den person för hårt som inte förmår att se detta i det rådande samhället. En person som argumenterar att det finns bara en sanning men det som är rätt för mig behöver inte vara rätt för dig kallas för värderelativist. För Stalin var det rätt att utrota oliktänkande, men för mig är det fel. Värdeobjektivismen menar att det i moraliska frågor finns objektiva sanningar. Om det inte är såhär: Varför skall man då överhuvudtaget resonera och diskutera om etik? Om det inte finns någon sanning spelar det ju ingen roll hur man handlar. Ett argument mot värdeobjektivismen som brukar lyftas fram är: Hur kan en värdeobjektivist veta vad som är sant? Kan man veta det? Finns det något man absolut kan säga är sanning? Varifrån kommer i så fall dessa kriterier? Finns det inte en risk att värdeobjektivism kan leda till förtryck eller fascism om man hävdar att det bara finns en absolut sanning? En filosof som var värdeobjektivist var Platon. Han menade att moral var en fråga om kunskap. "Den som vet det rätta gör också det rätta". Källa: Jan Eriksson om metaetik.