Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet.

En presentation över ämnet: "Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet."— Presentationens avskrift:

1 Etableringsreformens effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. av Pernilla Andersson Joona, Alma Wennemo Lanninger och Marianne Sundström Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet FORES Maj 2016

2 Reformen Överförde ansvaret för integrationen av nyanlända från kommunerna till staten/AF Från 1 dec 2010 skulle flyktingar och deras anhöriga registrera sig hos AF för att få etableringssamtal, plan, ersättning och lots Planen ska innehålla SFI, samhälls- orientering och arbetsförberedande åtgärder och sträcka sig över 24 månader

3 Reformen: Bakgrund Alltför långsam integrationsprocess Flyktingar lägre sysselsättning än andra utrikes födda även efter 10 -12 år i Sverige Kommunala integrationsprogrammen hade stora brister och stor variation Forskning hade funnit positiva effekter av intensivare vägledning för nyanlända Erfarenheter från andra länder pekade på fördelar med central styrning

4 Reformen (forts.) Syfte: Föra nyanlända närmare arbets- marknaden och snabba på deras integration Intensifierad vägledning och hjälp med att validera utbildning och tidigare erfarenhet Förbättrad kvalitet i åtgärder och program – större enhetlighet Individuell ersättning, inte hushållsbaserad Målgrupp: Flyktingar och deras anhöriga 20–64 år som inte arbetar heltid och inte är för sjuka för att arbeta minst 25% Reformen hade stora inkörningsproblem

5 Studiens syfte Utvärdering efter reformens andra och tredje år Effekter på sysselsättning, löneinkomst och reguljär utbildning för nyanlända 20 - 64 år Vi behöver en jämförelsegrupp Vad skulle hänt utan reformen? Antagligen skulle det tidigare systemet fortsatt Vi jämför med dem som fick uppehållstillstånd närmast innan reformen trädde i kraft

6 Metod Vi studerar skillnaden mellan två grupper Undersökningsgruppen: Mottagna i en kommun 1 dec 2010 – 31 dec 2011, har haft plan, tid med plan och ersättning, 6 410 personer Jämförelsegruppen: Mottagna i en kommun 1 jan – 30 nov 2010, har deltagit i introduktionsprogram och haft ersättning, 6 472 personer

7 Metod ( forts.) Viktigt med kontrollvariabler eftersom Utfallen mäts olika år, 2013 och 2014 för undersökningsgruppen och året innan, d v s 2012 och 2013, för jämförelsegruppen Gruppernas sammansättning kan skilja sig Vistelsetid och mottagningstid påverkar utfallet Arbetsmarknadsläget varierar även geografiskt  vi kontrollerar för arbetslöshet i kommunen och boendelän, båda utfallsåret

8 Utfall Sysselsättning: sysselsatt i november resp. år eller har kontrolluppgift från arbetsgivare Löneinkomst: Årlig löneinkomst för dem som haft någon löneinkomst under resp. år i 2014 års priser Studerande: studerande höstterminen men ej deltagit i SFI under året

9 Data Ett utdrag ur SCB:s databas STATIV över utrikesfödda som invandrade åren 2009 - 2012 kombinerat med data från Arbetsförmedlingen

10 Kontrollvariabler Kön, födelseår och födelseland Utbildningsnivå Flyktingkategori Barn under 7 år, gift Antal dagar folkbokförd Mottagningsmånad Län för boendekommun, utfallsåret Arbetslöshet i boendekommunen, utfallsåret

11 Tabell 1. Medelvärden och frekvenser Variabler Undersöknings- gruppen Jämförelse- gruppen Födelseland Afghanistan 9,2 4,2 Eritrea 13,1 7,6 Europa 2,7 Irak 18,8 14,1 Iran 7,2 4,4 Somalia 28,3 53,6 Övriga Afrika 8,9 5,3 Övriga Asien 5,0 3,8 Övriga Mellanöstern 6,2 3,7 Övriga världen 0,6

12 Tabell 1. forts. Variabler Undersöknings- gruppen Jämförelse- gruppen Utbildning Förgymnasial under 9 år 42,240,7 Förgymnasial 9 år 7,58,4 Gymnasial 28,920,5 Eftergymnasial 21,419,0 Okänd 0,011,4 Arbetslöshet i kommunen9,39,7

13 Tabell 2. Medelvärden och frekvenser för utfallen. Båda könen. Procent och 100-tal kronor 201220132014201120122013 Sysselsatta under året22,733,641,722,031,636,0 Löneinkomst, median507,9861,41148,9480,2757,81026,1 Studerande16,120,221,116,722,722,4 Arbetsmarknads- utbildning 8,611,713,75,23,28,1 Undersökningsgruppen Jämförelsegruppen

14 Tabell 3. Typ av sysselsättning bland sysselsatta i november 2014 resp. 2013. MänKvinnor U-gruppJ- gruppU-gruppJ- grupp Reguljär anställning 70,981,778,486,6 Subventionerad anst 23,814,120,211,6 Egenföretagare 5,34,21,41,8 Andel sysselsatta 35,529,317,614,0 Observationer 1 148972559440

15 Tabell 4. Andel inskrivna vid AF under året bland män och kvinnor. Procent. 201220132014201120122013 Män98,386,283,385,583,276,3 Kvinnor98,486,778,867,965,560,6 Undersökningsgruppen Jämförelsegruppen

16 Resultat  Deltagare i etableringen hade ca 1,8 %- enheter högre sannolikhet än deltagare i introduktionen att vara sysselsatta under det andra året  Och ca 2,7%-enheter högre sannolikhet under det tredje året  Ingen effekt efter ett år  Detta motsvarar ca 5,7% högre sysselsättning efter två år och 7,5% högre efter tre år

17 Resultat forts  Större effekt på löneinkomsterna  Deltagare i etableringen hade ca 20% högre löneinkomster under det andra året  Och ca 22% högre under det tredje året än de i introduktionen  Ingen effekt efter ett år  Vår tolkning är att deltagarna i etableringen arbetar fler dagar och timmar

18 Resultat forts  Kvinnor hade sämre utfall än män i båda grupperna  Mellan 14 och 18 %-enheter lägre sannolikhet att vara sysselsatta  Omkring 36% lägre löneinkomster andra året och omkring 51% lägre tredje året

19 Resultat forts  Reformen påverkade kvinnor och män på samma sätt

20 Resultat forts Hur är övriga kontrollvariabler korrelerade med sysselsättningen? (Allt annat lika)  Yngre större chanser, utbildning positivt korrelerat, arbetslöshet i kommunen negativt  Men eget boende ger högre chanser än övriga  Nyanlända från Irak har sämre chanser än övriga  Vilket län man bor i har stor betydelse, bästa chanserna i Norrbotten och Stockholms län

21 Diskussion Vad kan de positiva effekterna bero på?  Tidigare kontakt med AF  Tydligare fokus på arbetsmarknadsinträde  Etableringssamtalet – klarlägger och validerar utbildning och tidigare erfarenheter  Bättre info om individens förutsättningar och behov  lämplig arbetsmarknadsutbildning  Individuell ersättning – inte hushållsbaserad

22 Tack för att ni lyssnade!