Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp.

En presentation över ämnet: "Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp."— Presentationens avskrift:

1 Varför skall vi odla kultursorter? Hans Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Område jordbruk Alnarp

2 Konventionen om biologisk mångfald Bevarande och utnyttjande av de växtgenetiska resurserna i den odlade mångfalden Bevarande ”in situ” hos odlaren istället för i genbanken

3 Ett alternativ till GMO Genmodifierade sorter riskerar att bli det som dominerar i internationell handel Multinationella bolag tar över kontrollen över vår mat Kultursorter bevarade av odlare är ett alternativ för naturlig mat

4 Mineralhalterna i vete minskar Zink, koppar, krom och järn har minskat Gödsling med makronäringsämnen speciellt NPK minskar koncentrationen Utarmning och utlakning av marken Sortskillnader (speltvete mer mineralämnen) Ekologiskt högre halter pga lägre skördar och mer stallgödsel

5 Kadmium i vete Halten i marken viktig Kadmium ökar med kvävegödsling Ekologiskt har lägre halter Mer kadmium i fullkorn

6 Bekämpningsmedelrester i bröd Upp till 80 % av brödet har bekämpningsmedelsrester Mer rester i fullkornsbröd Alla människor har bekämpningsmedel i kroppen Kombinationseffekter av små mängder pesticider Mindre bekämpningsmedel i urinen om du äter ekologiskt

7 Bekämpningsmedelsrester i all konventionell mat? Upp till 21 bekämpningsmedel i samma livsmedel 30% har mer än ett bekämpningsmedel Av 800 medel analyseras bara en bråkdel Antalet analyser har halverats i de flesta länder i EU Rester redovisas bara om ett medel överstiger gränsvärdet

8 Kortstråig enkornsvete Långstråig enkornsvete

9

10

11 Ekologisk sort IFOAM-standard 2002 Målet är växter som förbättrar potentialen för ekologisk odling och den biologiska mångfald Ekologisk växtförädling är en holistisk inriktning som baseras på fertila växter som kan överleva i en levande jord En ekologisk sort är framtagen med godkända metoder i ett certifierat förädlingsprogram

12 Teori för ekologisk växtförädling För varje gård och region kan sorter hittas och anpassas för att på bästa sätt utnyttja platsens ekologiska förutsättningar i klimat och jordtyp Den genetiska mångfalden hos våra i genbanken bevarade kulturväxter med lång anpassning till landets förhållande är den mest värdefulla tillgången för ekologiskt jordbruk

13 Framstående växtförädling i Sverige 1880-1970 Lokala sorter för olika regioner Sorter för olika jordtyper tex mulljordar Sorter för försommartorra områden Resistenta sorter, nematoder, sjukdomar Mycket stor lokal sortprovning Detta innebär en stor och värdefull nationell genbank som kan utnyttjas för ekologisk odling

14 Deltagande växtförädling jämfört med konventionell KonventionellDeltagande OrganisationCentraliseradDecentraliserad SortmålVid anpassningLokal anpassning GenetisktStabilVariabel SortprovningKonventionellIngen formell UtsädesdistributionKonventionellLokal

15 Deltagande ekologisk växtförädling Sorter från Nordiska Genbanken 600 linjer eller sorter selekteras med 10 ax/sort centralt på Alnarp Sorterna uppförökas för att distribueras för demonstrationer till lantbrukare i hela landet Mer än 300 lantbrukare har fått utsäde sedan 2000

16 Regeneration av kulturväxter efter Georg Wilhelm Schmidt Uppluckringsfas Terapifas (Uppbyggnad av en sortbiografi) Stabiliseringsfas Belastningsfas

17 Hur uppkommer nya sorter? Långvarig ekologisk odling Långvarig selektion i förädlingssyfte Utsådd i axbädd Ståndortsväxling Förståelse för plantans morfologiska uttryck och färgspråk Årsmån och planetkonstellationer som utlösande faktor Inflytande från förädlaren

18 Genetiska förklaringar till uppkomsten av nya sorter Korsningar som skett tidigare blir synliga Uppspaltning i typer som sorten genomgått i sin tidigare sortbiografi Miljön aktiverar gener som inte uttryckt sig tidigare Mutationer

19 Krav på ekologiska sorter Långt segt strå med snabb vårutveckling Ståndortsanpassad Vinterhärdighet Motståndskraftig mot skadegörare Stark utveckling vid låga gödslingsnivåer Hög kvalitet och smak Uthålligt livskraftig

20 Gamla sorter passar för ekologisk odling Rik mångfald för hela landet Lokalt anpassade under lång tid Anpassade till olika jordar Ogräskonkurrens genom långt strå Växer vid låga näringsnivåer Bra kvalitet inklusive smak Efterfrågade av konsumenterna

21

22

23 Odlingen bestämmer sjukdomstrycket Konventionell odling Monokulturer Täta bestånd Höga kvävegivor Kort strå Ekologisk odling Mångfald, växtföljd Glesa bestånd Låga kvävegivor Långt strå

24 Angrepp av sjukdomar i 138 gamla höstvetesorter på Alnarp BrunrostGulrostBladfläck ar Mjöldagg Inget angrepp 231112115 Svagt angrepp 619354 Måttligt angrepp 50127911 Stort angrepp 46229

25 Resistens hos gamla vetesorter Diploida sorter, enkornsvete, total resistens Tetraploida sorter, emmervete, mycket god resistens, oftast utan angrepp Hexaploida sorter, sällan helt resistenta, många med bra fältresistens

26 Artblandningar och sortblandningar kan begränsa spridningen av alla sjukdomar som har en luftburen spridningsfas Rost Mjöldagg Septoria, brunfläcksjuka Dreschlera, Helminthosporium, bladfläcksjuka Rhynchosporium, sköldfläcksjuka

27 Intelligenta sortblandningar? Sortblandningar med moderna sorter görs med kunskap om resistensgener sk intelligenta blandningar men oftast bara mot en sjukdom Sortblandningar med gamla sorter görs utan kunskap om resistensgener men fungerar ändå mot de flesta sjukdomar delvis pga att fältresistens är en samverkan mellan olika gener

28

29 Höstvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/haProteinhaltProteinskörd Aros194763,213,2834 Virtus 194555,914,2794 Banco 195354,613,9758 Eroica 194254,113,8746 Erbe (tysk ekologisk) 46,816,7782 Hansa brun45,017,2774 Sol 193743,615,2677 Uppsala lantvete 30,915,9491

30 Vårvetedemonstration Uppsala 2003 Skörd dt/haProteinhaltProteinskörd Algot42,514,3608 Atson 195443,513,3579 Dalavete31,016,7518 Fylgia 193442,015,1634 Progress 194240,514,5587 Rival 195243,514,3622 Ölands lantvete43,016,3701

31

32