Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml

En presentation över ämnet: "Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml"— Presentationens avskrift:

1 Genus

2 Kvinnor och män i media http://www.statensmedierad.se/larommedier/kal lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml http://www.statensmedierad.se/larommedier/kal lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml Gå in på ovanstående länk för uppdaterad information om hur män och kvinnor framställs inom media Män och kvinnor framställs inte likadant utan är ett resultat av hur samhället ser på könsroller Ett ojämställt medieinnehåll bekräftar en maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas.

3 Könsstereotyper kvinnor och män ses som två motsatser som kompletterar varandra. Kvinnor mer förknippade med den privata sfären, medan män i större utsträckning kopplats ihop med den offentliga sfären. Kvinnlighet har förknippats med kropp, känsla och natur, medan manlighet förknippats med förnuft, rationalitet och kultur. Det har skapat en stereotyp uppfattning av män som starka, kompetenta och passande för rollen som exempelvis ledare. Kvinnor har i stället presenterats som svaga och känslostyrda eller som sexobjekt.

4 Hur påverkas vi? Pojkar och flickor väljer olika utbildningar Män och kvinnor väljer olika yrken. Andelen kvinnor mycket högre i vård- och omsorgsyrken, medan män är överrepresenterade i hantverksyrken Olika fritidsintressen – typiskt kvinnliga intressen: sömnad, trädgård, matlagning, medan för män är jakt, sport och motor vanligt Investerar olika mycket i familj och sociala relationer. Kvinnor tar oftast större ansvar för relationer med barn, släkt och bekanta

5 Jämställdhet/jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet: avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

6 Kvantitativ/kvalitativ jämställdhet Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

7 Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet (2014). SCB

8 På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet från statistiska centralbyrån Läs om lön s. 72-73 Läs om utbildning s.28 Läs om kriminalitet s.84, s.88 http://scb.se/sv_/Hitta- statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad- information/?publobjid=22161 http://scb.se/sv_/Hitta- statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad- information/?publobjid=22161

9 Feminism I och med genus som socialt skapat kön, ifrågasätter man könsroller – vad är manligt och kvinnligt och måste det vara så här? Varför skapa om könsroller – våra könsroller skapas av samhällsstrukturen som också innebär ojämlikheter mellan könen Ojämlikhet finns – aldrig haft en kvinnlig statsminister, kvinnor tjänar i snitt mindre än män, kvinnor gör mer av hushållssysslorna i hemmet, kvinnor tar ut mer föräldraledighet än män Detta försöker feminism arbeta med – ojämlikhet och orättvisor mellan könen skall motverkas och att en persons könstillhörighet ska inte påverka vilka möjligheter man har att påverka ens liv.

10 Feminism Patriarkatet – ”fadersvälde”, ett begrepp som beskriver den manliga dominans som präglar samhället, tex av tradition mannen familjens överhuvud och den som har ansvaret för det fysiska arbetet, kvinnan underordna sig mannen dominans. En följd av patriarkatet är den manliga normen. Systemet finns kvar i strukturen Den manliga normen – när forskning inom medicin till större delen sker på manliga kroppar (trots att kropparna skiljer sig åt) – innebär att kvinnor behandlas utefter en manlig kropp. Har ersatts med genusordning eller genussystem – formar våra liv Grundbult i västerländskt tänkande – skapa kvinnligt och manligt utifrån ett tänkande i motsatser, kvinnor är det som män inte är och vise versa Vissa roller och arbeten lämpliga för kvinnor och vissa för män och detta leder till olika lön och olika status, så har de kulturella föreställningarna bidragit till att upprätthålla en viss maktordning mellan könen. Uppfattningen hur en rättvisare fördelning ska uppnås skiljer sig åt men gemensamt är eftersträvan av jämställdhet

11 Särartsfeminism Män och kvinnor är biologiskt olika och är lämpade till olika sysslor, men att de ändå har rätt till samma status – rollerna skall vara jämlika. Påminner om ett funktionalistiskt synsätt – allt har sin funktion inklusive kvinnor och mäns arbetsfördelning Särartsfeminismen menar alltså att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

12 Likhetsfeminism Betonar mer det social könet – de flesta skillnader mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Istället är män och kvinnor är i grunden lika och bör kunna ägna sig åt samma saker Här betonas genus istället för biologiskt kön. Ifrågasätta skillnaderna mellan könen – skillnaderna är socialt konstruerade och bygger på en bild framtagen av ett samhälle byggt på patriarkal struktur – kvinnligt ligger i underordnad position. Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män.

13 Könsdiskriminering – att bli diskriminerad på grund av sitt kön, tex inte bli anställd på grund av att en kvinna riskerar att bli gravid och måste vara mammaledig.