Skrivstrimman på Rektorsprogrammet internat 3 Aspenäs Anette Wahlandt Språkhandledare Rapport innehåll struktur formalia.

En presentation över ämnet: "Skrivstrimman på Rektorsprogrammet internat 3 Aspenäs Anette Wahlandt Språkhandledare Rapport innehåll struktur formalia."— Presentationens avskrift:

1 Skrivstrimman på Rektorsprogrammet internat 3 Aspenäs Anette Wahlandt Språkhandledare Rapport innehåll struktur formalia

2 Verktyg, stöttning och några goda råd

3 Siv Strömquist (2000) Hur ser din skrivprocess ut?

4 Aktionsforskning och skrivstrimman: rapportens framväxt Kurs 2 Kurs 3 7 sidor 11 sidor 16 sidor övergripande struktur kartläggning förbättringsplan sammanställning aktion + utveckla delarna +utveckla delarna Kurs 1

5 Skrivprocess – från utkast och tanketext till presentationstext Hitta textens övergripande struktur Få till den röda tråden Utveckla stilen Få till referenser

6 Rapporten - struktur inledning bakgrund metod resultat diskussion framsida innehållsförteckning framsida innehållsförteckning referenslista

7 Rapporten inledning bakgrund metod resultat diskussion Utkast med en första frågeställning Utkast Kartläggningen, förbättringsplanen och genomförande i nästa kurs. Utkast till etiska aspekter Resultat av kartläggningen, andra resultat senare Utkast till förbättringsförslag/aktioner referenslista Börja bygga ref.listan redan nu

8 Olika språkhandlingar – olika typer av text Beskriva Reflektera Problematisera Diskutera Analysera Tolka

9 Vad innebär att exempelvis beskriva, analysera och diskutera? Beskriv: Lyft fram det viktigaste, behåll ett ”helikopterperspektiv”, värdera inte (bli en videokamera som registrerar och återger). Reflektera: tänka igenom en invecklad fråga, begrunda/värdera/dra slutsatser av en eller flera iakttagelser, bilda sig en uppfattning om något. Problematisera: vänd och vrid på begrepp/fenomen så att svårigheter och problem syns. Problem är är bra, det är en källa till ny kunskap. Diskutera: behandla de mönster/kategorier du hittat i materialet ur olika perspektiv. Väg synpunkter mot varandra och argumentera för att vissa argument eller synpunkter är starkare än andra. Ge skäl för eller emot, dra en slutsats.

10 Den röda tråden

11 Om konsten att formulera en frågeställning Begränsa frågeställningen Låt frågeställningen leda ditt arbete Låt frågeställningen leda dig genom rapporten Formulera om frågeställningen om det behövs läs din text från slutet

12 Styckeindelning Delar in texten i logiska enheter Gör texten rytmisk och sammanhängande Underlättar för läsaren – och skribenten Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) När tanken är färdigutvecklad: nytt stycke

13 Styckeindelning? Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

14 UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

15 Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

16 Samband i ett stycke Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom förklaringar och exempel

17 Använd kärnmeningar Kärnmeningar sammanfattar styckets huvudtanke Efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel Kärnmeningar binder samman texten, ”röd tråd” (Schött m.fl., 2007)

18 Exempel på kärnmening Färdigheter som att kunna läsa, skriva och hantera olika slags information har varit och är grundläggande för såväl mänsklighetens som bildningens utveckling. De påverkar individer men också hela samhällen. Den som kan läsa och skriva lever ett annat liv än den som inte kan det. Ett samhälle med läs- och skrivkunnig befolkning fungerar annorlunda än ett samhälle som inte har tillgång till sådana resurser. Färdigheterna…….. (Liberg & Säljö, 2014, s. 358)

19 Läs effektivt med hjälp av kärnmeningar!

20 Referenser ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

21

22 Varför är det så viktigt med referenser?

23 Exempel på referenser i löpande text Här nedan följer några exempel på referenser i löpande text. Alla exempel är tagna från Vägar till ett akademiskt skriftspråk (Ask, 2007). Jakobs (2003) menar att den pragmatiska kontexten, skrivsituationen och personliga egenskaper hos skribenten avgör om en text endast reproducerar gammal kunskap eller producerar ny. Om citering i professionell akademisk text skriver Hyland (1999) och visar att skribenter inom humaniora och samhällsvetenskap är mer benägna att citera än naturvetare och ingenjörer. Det handlar om att skilja på fakta, andras åsikter och egna, och att kunna markera skillnaden mellan dessa tre (Myers, 2001). Referenser Hyland, K. (1999). Academic attribution: Citation and the construction of disciplinary knowledge. Applied Linguistics, 20(3), 341-367. Jakobs, E. M. (2003). Reproductive writing – writing from sources. Journal of Pragmatics,35, 893-906. Myers, G. (2001). ‘In my opinion’: the place of personal views in undergraduate essays. In M. Hewings (Ed.), Academic writing in context: implications and applications: papers in honour of Tony Dudley-Evans. Birmingham: University of Birmingham Press.

24 Referatmarkörer Ha en dialog med författaren och låt informationen göra en ”loop” i ditt huvud. Visa detta genom att använda referatmarkörer.

25 Exempel Post et al. (2008) betonar vikten av att produktutveckling sker hos livsmedelsproducenterna. Pettersson (2009)däremot, menar att detta inte räcker utan poängterar att även konsumenternas kunskap behöver öka. eller hävdar, påstår, anser……..

26 Referatmarkörer Enligt … Detta kan enligt författaren leda till … anser betonar exemplifierar framhåller föreslår förklarar gör gällande lyfter fram menar påpekar hävdar påstår påvisar redogör för redovisar skriver visar är av den åsikten att

27 Rapporten/kartläggning - textstruktur Språkhandlingar Kärnmeningar – även läsa Referenser – varför och hur Kamratrespons?

28 Länkar till filmer & quiz om referenshantering Om grundläggande referenshantering http://gul.gu.se/public/courseId/48259/lang-sv/publicPage.do?item=26765371 Kommentarer till exemplen i APA-lathunden http://gul.gu.se/public/courseId/48259/lang-sv/publicPage.do?item=30508808 Ett referenshanteringsquiz http://gul.gu.se/public/courseId/48259/lang-sv/publicPage.do?item=30473843

29 (Siv Strömquist, 2014)

30 Skrivprocess och kamratrespons Basgruppen är en ovärderlig resurs!

31 Skrivstrimman i REP: Resurser Föreläsningar/seminarier internat 1 & 3 Skriva för att lära (Dysthe m.fl.) Portalen http://gul.gu.se/public/courseId/69711/coursePath/ 38212/42912/52860/ecp/lang-sv/publicPage.do Adobe connect seminarier (i mån av plats)

32 Texttriangeln (Dysthe m.fl.2010). innehåll Skrivsituation (syfte, mottagare) Innehåll/Struktur Meningar Ordval rättskrivning skiljetecken formalia Global nivå Lokal nivå

33 Vetenskaplig stil?? Koncentrerad Korrekt Enkel Akademisk Organiserad Jag gick upp klockan 7 och åt frukost men när jag kom till busshållplatsen visade det sig att busschauffören hade försovit sig och därför var bussen sen och därför blev jag också sen. Busen var sen och det gjorde att jag också kom sent till föreläsningen ;-) Den sena ankomsten orsakades av förseningar i kollektivtrafiken. Koncentrerad: Håll dig till saken Undvik att lägga ut texten Korrekt Innehållsmässigt & språkligt Faktauppgifter Enkel Skriv inte svårare än du behöver Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker Nivå – kurskamrater Akademisk Formalitet (var återhållsam med ”jag”) Hög innehållspackning Organiserad Fungerande disposition Röd tråd