Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald 2015-01-20 1 Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning.

En presentation över ämnet: "Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald 2015-01-20 1 Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning."— Presentationens avskrift:

1 Makroteorier om samhället Hedvig Ekerwald 2015-01-20 1 Uppsala universitet, Sociologiska institutionen Sociologi /Socialpsykologi Sociologi med inriktning mot arbetsliv, organisation och personal Introduktionskurs, Teoriblocket

2 Mikro, mezzo och makro Sociologins nivåtänkande Mikro = de mellanmänskliga relationerna (Mezzo = Relationerna mellan institutioner) Makro = Samhället i stort och globalisering 2

3 Teoretikerna Comte Weber Durkheim Foucault Habermas Giddens Giddens kap. 1 och 2 3

4 1. Auguste Comte (1798-1857) 4

5 Auguste Comte Myntade termen ”sociologi” (eg. social fysik) Den positiva vetenskapen: Människan strävan att förstå världen har genomgått två stadier, det teologiska och det metafysiska och är nu i det tredje, det positiva stadiet Mänsklighetens religion 5

6 Clotilde de Vaux, 1815-1846 uppvaktad på ett andligt sätt av Auguste Comte från 1844 fram till hennes död 1846. Efter hennes död utvecklade han Mänsklighetens religion 6

7 2. Max Weber (1864-1920), tysk sociolog 7

8 8

9 ”Den protestantiska etiken och kapitalismens anda”(1904-1905) Varför blev Europa kapitalistiskt? Till skillnad mot Marx menade Weber att det berodde på ”tänkandet” – religionen Protestantiska religionen befrämjade framväxten av kapitalism i Europa 9

10 Puritaner 10

11 Vad i religionen påverkade? Puritanismen, mestadels kalvinism, utgjorde en riktning inom protestantismen Puritanismen = anhängare av renlevnad och enkla seder En puritan återinvesterar vinsten i företaget i stället för att konsumera vinsten. Det leder till företagsutveckling. 11

12 Forts puritanismen Till puritanismen hör predestinationsläran Bara de i förväg utvalda kommer till himlen (predestinationsläran) Det syns vilka som är utvalda genom att de lyckas ekonomiskt Alla vill lyckas ekonomiskt 12

13 Weber-citat ”När asketismen förflyttades från klostercellerna till vardagslivet och började dominera den världsliga moralen, bidrog den till att bygga upp den ofattbara värld som den moderna ekonomiska ordningen utgör...” 13

14 3. Émile Durkheim (1858 – 1917), fransk sociolog 14

15 15

16 ”De la division du travail social” (1893) (Om den sociala arbetsfördelningen) Vad utvecklar samhället? Arbetsdelningen! Ju mer specialiserad arbetsdelning, desto modernare samhälle Varje samhälle hålls ihop av social och moralisk solidaritet 16

17 Samhällets sammanhållning Det traditionella samhället (med låg grad av arbetsdelning) hålls ihop av mekanisk solidaritet Det moderna industriella samhället (med hög grad av arbetsdelning) hålls ihop av organisk solidaritet 17

18 18

19 Hur mäta solidaritet? Repressiva lagar dominerar, då är det mekanisk solidaritet som dominerar Restitutiva lagar dominerar, då är det organisk solidaritet som dominerar 19

20 Vilken effekt får utvecklingen av arbetsdelningen? Individualismen får större plats ju mer arbetsdelning vi har Ju snabbare utveckling, desto större risk för övergångsproblemet anomi (mångas upplevelse av att normer inte betyder något längre och att livet saknar mening) 20

21 Självmord Vilka orsaker kan ni tänka er till att människor begår självmord? Durkheims undersökningar: Fler självmord bland män, protestanter och ogifta Färre självmord i krigstider Alltså, det mest privata, självmordet, även det har sociala orsaker! 21

22 Durkheims typologi Egoistiska Altruistiska Anomiska (Fatalistiska) 22

23 4. Michel Foucault ( 1926-1984), fransk sociolog och idéhistoriker 23

24 24

25 Diskurs Makt och kunskap Disciplin 25

26 Soldater, tränade med disciplin 26

27 Panoptikon 27

28 5. Jürgen Habermas (1929-) tysk sociolog 28

29 29

30 30

31 Systemvärld och livsvärld Offentliga sfären i det moderna samhället Deliberativ demokrati ”The Theory of Communicative Action” (1986- 1988) 31

32 Bjurström & Fornäs ”Sverige – vardag och struktur” om Habermas och ungdomar s. 453 32

33 6. Lord Anthony Giddens (1938-) brittisk sociolog 33

34 Strukturering Är det pengarna eller idéerna som styr världen? (Materialism eller idealism?) Är det vi människor med vår fria vilja och våra handlingar eller är det ”systemet” som styr? (Voluntarism eller determinism?) Giddens’ svar är begreppet strukturering 34

35 Forts. strukturering Vi skapar och återskapar sociala strukturer genom våra vardagliga aktiviteter En social struktur finns till bara så länge som människor följer strukturens regler i sina aktiviteter Strukturens dualitet = social handling förutsätter strukturer och strukturer förutsätter handling 35

36 Forts. strukturering Språket kan tas som exempel på strukturering Det måste talas för att gälla Dess regler måste följas för att andra ska förstå en Ändå ändrar sig språket hela tiden eftersom vi är kreativa och inte följer reglerna så noga Alltså strukturens dualitet eller strukturering Slut 36