Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson.

En presentation över ämnet: "Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson

2 Samhällsstyrning StatSamhälle

3 Förvaltningsstyrning Regeringen Riksdagen Statsförvaltningen

4 Intern styrning i myndigheter Myndighetsledning: Generaldirektör Styrelse Avdelningar Enheter

5 Exempel på styrmedel Regelstyrning (lagar, förordningar, instruktioner, policies, m.m.) Ekonomistyrning Organisering Rekrytering (utnämningar, m.m.) Information Ledarskap

6 Ekonomistyrning Finansiell styrning Anvisning och tilldelning av anslag Dispositionsrätt till avgiftsinkomster Regler och villkor för utnyttjande av anslag och avgifter Bemyndiganden Låneramar Verksamhetsstyrning Resultatstyrning: –Mål sätts upp –Resultat återrapporteras

7 Finanspolitiska ramverket Saldomål: 1 % överskott över en konjukturcykel i offentliga sektorns finansiella sparande Utgiftstak: Ettårigt nominellt belopp tre år i förväg (ca 1 000 mdkr) 27 ramar för utgiftsområden

8 Exempel från statsbudgeten för 2010 Totala utgifter:829 mdkr Inkomster: 723 mdkr Upplåningsbehov (saldo): 106 mdkr Knappt 500 anslag varav t.ex. 46 mdkr till utgiftsområdet för försvaret Uppsala universitet, grundutbildning 1,4 mdkr, 1,7 mdkr forskning Knappt 200 inkomsttitlar varav t ex. moms 295 mdkr och statlig inkomstskatt 42 mdkr. (konmmunal inkomstskatt är 514 mdkr)

9 Resultatstyrning Uppdragsgivare Uppdragstagare Mål Uppföljning

10 Exempel på mål: miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

11 Tillståndsmål på följande områden: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

12 Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet är att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. (BP för 2010)

13 Exempel på resultatindikatorer Kvantitativa Kvävehalten i sjöar Andel kvinnor Andel godkända elever Regional tillväxt ”Kvalitativa” Attitydförändring till rökning Nöjda ”kunder” (medborgare som påverkas)

14 Effektivitetsbegreppet

15 Exempel: mindre utslagning

16 Resultat klimatpåverkan 2008 Trenden sedan 1990 är att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskar. Under perioden 1990 till 2007 har de årliga utsläppen varierat mellan som högst 77 miljoner ton år 1996 och som lägst 65 miljoner ton år 2007. Sedan 1999 har utsläppen samtliga år legat under 1990 års nivå. Utsläppen år 2007 var 9 procent lägre än år 1990. Det är främst utsläppen från bostäder och lokaler som minskat, medan utsläppen från transporter och arbetsmaskiner samt av fluorerade växthusgaser har ökat. (BP för 2010)

17 Aktuella diskussionsämnen Regeringen kan styra myndigheterna mer! Använd en kombination av styrmedel! Verksamhetsanpassa styrningen! (välj resultatstyrning när det går att mäta resultaten meningsfullt) Formulera mål som är styrande! (inte bara viljeinriktning) Relationen mellan resultatredovisning och medelstilldelning ifrågasätts. Renodla budgetpropositionen – redovisa resultat även i andra sammanhang! Skär bort rutiniserade (rituella) inslag i styrningen och lägg till långsiktiga och strategiska! Fokusera på verksamhet, inte myndighet! Använd informell styrning när det är tillåtet, men dokumentera och klargör ansvar! Öka detaljeringsgraden i den finansiella styrningen