Katarina Starberg WSP Stockholm Slamhantering i framtiden VAS-rådet 14 februari 2008.

En presentation över ämnet: "Katarina Starberg WSP Stockholm Slamhantering i framtiden VAS-rådet 14 februari 2008."— Presentationens avskrift:

1 Katarina Starberg WSP Stockholm katarina.starberg@wspgroup.se Slamhantering i framtiden VAS-rådet 14 februari 2008

2 Uppdraget ”översiktlig kartläggning av frågor och aspekter av betydelse för VA-aktörernas beslut om framtida slamhantering – mot bakgrund av det ökade intresset för mottagning och behandling av organiskt avfall” Fokus: marknad & juridik

3 Studiens omfattning Sammanställning av avfallsmängder och avloppsverkens teoretiska tillgängliga RK-kapacitet Regelverk –Lagstiftning, VA och Avfall –Miljömål –LoU, konkurrenslagstiftning (EG-direktiv) Marknadsanalys –aktörer och intressenter –drivkrafter och förutsättningar att agera –tänkbara marknadscenarier VA-verksamheternas begränsningar och möjligheter

4 Övergripande system Värmeproduktion Biogas Mottagning & förbehandling Matavfall Elproduktion (kraftvärme) Uppgradering till fordonsbränsle Rötning Slam från avloppsreningsverk Rötrest till lantbruk

5 Fors Käppala Avloppsreningsverk Bromma Henriksdal Lindholmen Blynäs Himmerfjärden Margretelund Nynäshamn Avfallsanläggingar och avloppsreningsverk med rötkammare i Stockholms Län

6 Exempel på specifika frågor Om VA-verket gör investeringar för att ta emot avfall, hur kan man säkerställa avfallsleveranserna? Vilka är riskerna? Konkurrens om matavfallet => Brist på avfall? Vilka konkurrensfördelar har de olika aktörerna? Vem har rådighet över avfallet?

7 Nationellt och regionalt miljömål Minst 35 % av matavfallet skall behandlas biologiskt senast 2010 Stockholms Län: totalt 230 000 ton matavfall ca 10 000 ton behandlas biologiskt –varav 2 000 ton rötas Resterande förbränns

8 Vattentjänstlagen VA-verksamhet = monopol Får ta ut självkostnad av VA-kollektivet för nödvändiga kostnader Får ägna sig åt sidoverksamhet, men denna ska särredovisas

9 Avfallslagstiftning Kommunen har ett oöverlåtligt ansvar för att tillse att ”hushållsavfall och jämförligt avfall ” borttransporteras och omhändertas –Kommunen har rådighet –Verksamhetsavfall under diskussion Kommunen får –1) konkurrensutsätta hela eller delar av avfallsverksamheten (LoU) –2) ta hand om hela kedjan i egen regi (LoU tillämpas inte) Om avfallsbehandling konkurrensutsätts går ej att styra till vilken behandlingsanläggning matavfallet levereras (=snedvridning av konkurrens).

10 EG-domstolens ”In-house-undantag” Kommuner kan få tilldela kontrakt direkt till t ex ett kommunalt bolag, om: 1)”den upphandlande enheten utövar kontroll över en fristående enhet som motsvarar den [kontroll] som den utövar över sin egen verksamhet” 2)”denna enhet utför huvuddelen av sin verksamhet för den eller de upphandlande enheter som äger enheten” T ex: Stockholm Vatten & Trafikkontorets avfallsavdelning ägs av Stockholms Stad = in-house?

11 In-house Om in-house inte kan åberopas: VA-verken kan ej garanteras avfallsleveranser till anläggningen Viss styrning genom upphandlingarna, men ingen garanti Vid brist på avfall: –outnyttjad investering –ev. avtalsbrott med köpare av gasen Risk –Låg risk för VA-verken att försälja biogas från slamrötning –Tecknas avtal med köpare avseende större mängder gas som förutsätter rötning av matavfall => större risk

12 Aktörer och intressenter Politiker VA-verksamheter Avfallsbolag Energibolag Gasbolag Politisk vilja  konkurrensutsättning  reglerade verksamheter

13 VA-verken – konkurrensfördelar & begränsningar Viktig aktör (slamrötning) Effektivisering av verksamheten Lång erfarenhet av rötning och biogas Rötkammarkapacitet Ringa erfarenhet av att hantera avfall Kontrollerar inte råvaran Om- och tillbyggnader krävs Samrötning med slam –Kvalitet- och avsättning –Räknas ej in i 35 %-målet Få verk kan reservera en specifik RK för avfall Lokalisering i känsliga lägen –Platsbrist –Lukt

14 Avfallsbolagen – konkurrensfördelar & begränsningar Kontrollerar i vissa fall råvaran, ofta hela kedjan Erfarenhet av att hantera avfall, vana vid upphandlingar i konkurrens Anpassade anläggningar och ytor, maskinpark –Mindre känsliga områden –Tillstånd Liten erfarenhet av att driva processtekniskt komplicerade anläggningar Brist på vatten –Färskvattenförbrukning –Begränsade möjl rena rejektvatten

15 Exempel på scenarier Insamling av avfall Rötning i kommunal rötningsanläggning för enbart avfall Köksavfalls- kvarnar KOMMUNAL REGI ÖPPEN MARKNAD Försäljning av biogas Användning av gasen i egen verksamhet Rötning av avfall vid VA-verket Rötning av avfall Insamling av avfall

16 Slutsatser I dagsläget finns ingen fungerande marknad för avfallsrötning i länet – konkurrerande anläggningar saknas Matavfall kan på sikt komma att fritt konkurrensutsättas i likhet med andra avfall

17 Slutsatser Om VA-verken avser ägna sig åt avfallsrötning i befintlig verksamhet kommer detta att vara förenat med ett ekonomiskt risktagande på affärsmässiga grunder. Några konkurrensfördelar för VA-verken på grund av monopolställningen finns ej – om inte kommunerna åtar sig ansvaret för avfallsrötningen på ett sätt som medger att EUs in-house undantag är tillämpligt.

18 Slutsatser Ingen självklarhet att rötning av matavfall skall ske vid VA-verken –Avfallsleveranser kan vara osäkra Konkurrenslagstiftning Kommunens rådighet över hushållsliknande verksamhetsavfall –Konkurrensfördelen med ledig rötkammarkapacitet skall inte överskattas –Samrötning med slam => matavfallet inräknas ej i 35 %-målet –Avfallsbolag kan vara mer lämpade att hantera själva avfallet, har i vissa fall rådighet över detta och har behandlingsytor och tillstånd.