Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avIngegerd Öberg
1
Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS- representanter
2
Program 09.00 - 09.10Välkomna! Inledning och innehåll 09.10 - 10.00Grundkunskap TRIS 10.00 - 12.00Läkarens dilemma 12.00 – 13.00Lunch 13.00 – 13.30Vårdens uppdrag 13.30 - 14.00Så här arbetar jag som rehabkoordinator 14.00 - 14.30Försäkringskassans uppdrag 14.30 – 14.50Fika 14.50 – 15.20Arbetsförmedlingens uppdrag 15.20 – 15.50Socialtjänstens/försörjningsstöds uppdrag 15.50 – 16.00Sammanfattning och avslut
3
Aktuell sjukpenningkarta
4
-h:/LFC Eskilstuna/ Sjp tal Sörmland- Rev 2013.12.11 Siffror inom parentes = Sjukpenningtalet för kvinnor resp. män Eskilstuna 12,6 (16,8/8,6) 10,6 (13,6/7,7) 11,9 (14,9/9,2 ) 12,2 (14,9/ 9,7) 13,5 (16,9/10,1) Vingåker Strängnäs Katrineholm Gnesta 11,4 (14,9/8,0) Trosa Flen Nyköping 12,1 ( 18,2/6,8) Oxelösund 10,8 - 9,7-10,7 0 – 9,6 Riket: 10,3 (13,5/7,2) Södermanlands län: 11,2 (14,7/7,9) Sjukpenningtalet i Södermanlands län, mätpunkt oktober 2015 (Färgerna är anpassade efter samma princip som 2013, där riksnitet +-5% avgör grupperingen) Gult ±5% av Riket 2015 9,9 (13,7/ 6,2) 12,1 (15,6/ 8,7)
5
Lite grundkunskap TRIS
6
TRIS idag En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklats sedan 2002, initialt under namnet Rehabskelettet. Ingående parter: Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten). Sammantaget 300-400 medarbetare. Viktigaste beståndsdelen – våra 40 TRIS-team. Löpande överenskommelse mellan parterna (14 st)
7
TRIS-team Vårdens rehabiliteringsteam Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet Arbetsförmedling Försäkringskassa Socialtjänst Förstärks med
8
Så här kan det se ut Sakkunnig läkare Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Psykoterapeut Arbetsterapeut Socialtjänsten Rehabkoordinator Sjukgymnast
10
Vi har olika uppdrag Sjukvården Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Försäkringskassan
11
Vad är syftet med TRIS? ”Ge individen rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt”
13
Personer som på grund av sjukdom behöver stöd från flera parter för att kunna behålla sitt arbete, återgå i arbete eller söka arbete
14
Om vi inte hade TRIS
15
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Individer faller mellan stolar
16
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Eller slussas runt
17
Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen Samverkar istället runt individen
18
Ett lite mer konkret exempel
19
Om det är ok för dig så stämmer jag av med din läkare och så tar jag kontakt med Arbetsförmedlingen. Vad finns det för möjligheter på Arbetsförmedlingen? Kan jag få stöd från sjukvården när jag arbetstränar? Individ Försäkringskassan
20
Personen du söker är upptagen. Tala in ett meddelande efter tonen. Försäkringskassan Läkare
21
TRIS-processen - Från individmöte till avslut via samordnade insatser
23
TRIS ger: Snabba kontaktvägar Kortare handläggningstider Smidiga flöden Bättre kunskap om varandra uppdrag och roller som ger ökat förtroende i samarbetet.
24
Vad innebär det att vi har en länsgemensam modell?
25
I det länsgemensamma ingår: Uppdragsbeskrivningarna TRIS-processen Organisation och styrning Foldrar och trycksaker Samtycket Riktlinjer – ex. hur hantera personer med skyddad identitet och Besök i TRIS-teamen Webbplats – information och metodstöd
26
www.trissormland.se
27
Viktigt att ha koll på……….
29
Överenskommelse TRIS
30
Vad regleras? Fungerande TRIS-team på alla VC (även tillkommande VC)samt aktuella kliniker ”Närvaro från samtliga aktörer” Representanter som arbetar enligt uppdragsbeskrivning och enligt TRIS- processen En processledare på heltid Uppsägningstid = 1 år
31
Hur ser organisationen ut? Processägare TRIS Länsstyrgrupp Lokala styrgrupper 8 st Lokala styrgrupper 8 st Processledare TRIS-team 40 team TRIS-team 40 team Överenskommelsen följs, budgeterar utvecklingsmedel – äskar från RAR Länsövergripande styrning gällande den länsgemensamma modellen Länsövergripande operativa arbetet. Metodstöd till lokala styrgrupper Länsövergripande operativa arbetet. Metodstöd till lokala styrgrupper Lokal styrning och uppföljning Stödjer individens rehabiliteringsprocess. Arbetar utifrån TRIS-processen.
32
Vad har vi för olika uppdrag inom rehabiliteringsområdet? Socialtjänsten
33
Sjukvården
34
Färgglada flödet
35
Treenighet Verksamhetschef RehabkoordinatorSakkunnig läkare Sjukskrivnings- processen Stödjer Ansvarig
36
Verksamhetschefens ansvar Utforma konkreta rutiner för att styra, följa upp och utveckla arbetet Säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens och att de får ansvar och befogenheter Utveckla, följa upp och analysera, så åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetet Säkerställa att försäkringsmedicinskt beslutsstöd används
37
Vad innebär försäkringsmedicin? Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF) har antagit denna definition (2011) "Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada, påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner."
38
Exempel på frågeställningar inom försäkringsmedicin Hur förhåller jag mig för att på bästa sätt ta tillvara patientens resurser trots sjukdom? Hur bemöter jag bäst patienter med en självupplevd ohälsa utan påvisbar medicinsk orsak? Vem i vårdkedjan eller i patientens omgivning är bäst lämpad när det gäller att vara ett stöd i rehabiliteringen? Hur fyller jag i medicinska underlag till Försäkringskassan, privata försäkringsbolag och andra myndigheter? Hur kommunicerar jag med övriga aktörer i samband med rehabilitering, exempelvis TRIS-team, arbetsgivarkontakter, företagshälsovård? Källa: www.forsakringskassan.se
39
Rehabkoordinatorns uppdrag Samordna vårdens del av sjukskrivnings- och rehabiliterings- processen Arbeta med att aktivt delta i Tidig Rehabilitering I Samverkan (TRIS) Vara stöd till individen
40
Viktiga faktorer i rollen som Reko Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som gentemot samarbetspartners Vara flexibel i uppdraget som rehab- koordinator och uppdragets utformning Att vara lyhörd och öppen för teamarbete Att vara synlig ute på egna enheten
42
Avgörande för att det ska fungera Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan. Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet. Ordning och reda i teamen: skriftliga uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc. Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen. Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och inom den egna verksamheten.
43
Lathund TRIS-möten Innehåller aktuella TRIS-team med kontaktuppgifter. Aktuella mötestider för respektive läkare. Rutin om vad som sker innan TRIS-mötet, under TRIS- mötet och efter TRIS-mötet. En ställföreträdare kan gå in istället för mig och anta rollen som mötessamordnare under mötet samt ombesörja efterföljande dokumentation. En ställföreträdare kan ej ombesörja hela TRIS-processen, dvs kan ej göra förarbetet innan mötet.
44
Försäkringskassan
45
Juni 2014 Personlig handläggare - för kunder som behöver det Kunder med mer omfattande ärenden får en personlig handläggare, till exempel den som är långtidssjuk Personlig handläggare stödjer genom hela ärendet och i alla kontakter med Försäkringskassan
46
Testet Rätt info –rätt insats våren 2014 Olika sjukskrivningssituationer – olika behov Kunder som behöver ersättning för den tid de varit sjuka. Inget behov av samordnade insatser eller stöd. Inget behov av kontakt med FK. Kunder som är tillfälligt sjuka och kommer att gå tillbaka i sitt vanliga arbete. Inget behov av samordnade insatser. Kunder med behov av personlig kontakt, samordnade insatser och stöd för att återgå i arbete så snart som möjligt/hitta en hållbar lösning.
47
Testet Rätt info –rätt insats våren 2014 Del av en större helhet
48
Juni 2014 Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna D F A Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning
49
Juni 2014 Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan Bedömning Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Arbetet Arbetsmarknaden Arbetet Arbetsmarknaden Aktiviteter
50
Juni 2014 Case – Snickare Bild från www.dreamstime.com
51
Juni 2014 Samordningsuppdraget Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.
52
Juni 2014 Samordningsuppdraget I 30 kap. 8-11 §§ SFB Samordningsuppdraget….. innebär att FK ska utreda om det finns behov av rehabilitering för att individen ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. En viktig avgränsning är att FK inte ska rehabilitera, utan samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärderna genomför dessa.
53
Juni 2014 Sjukdom och rehabilitering Förebyggande sjukpenning Sjukpenning (efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar) Rehabiliteringsersättning Aktivitetsersättning Sjukersättning
54
Arbetsförmedlingen
55
Två vägar in på Arbetsförmedlingen 1.Skriva in sig på eget initiativ 2.Komma på initiativ av annan myndighet; kommun eller Försäkringskassan – ex. Gemensam Kartläggning
56
Ett krav för att vara aktuell för Arbetsförmedlingens service och insatser: Vilja och kunna arbeta till någon del (Undantag ALI)
57
Särskilt uppdrag Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering; ”rusta individen att bli så självgående som möjligt”
58
Anpassa din arbetssituation För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.
59
Exempel på stöd Arbetshjälpmedel, bord, stol Personligt biträde, merkostnader för personalresurser för stöd i arbetet Lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, OSA och Samhall.
60
Exempel på stöd - SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS- programmet, ett 2 år långt program där den arbetssökande får stöd av SIUS-konsulent att söka upp en arbetsgivare, introduktion på arbetet samt uppföljning av hur arbetet fungerar
61
Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Individen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är överens om att behov och förutsättningar finns för att individen ska kunna nå målet arbete eller utbildning inom ett år.
62
Processen under samarbetet Fördjupad kartläggning och vägledning av behov Aktivitet – Söka plats för arbetsprövning Aktivitet - Arbetsprövning/arbetsträning, TUNA, Arbetslivsresurs, förberedande utbildning
63
Case Amanda Möten handläggare och Amanda TRIS-möte: vilken nivå rimlig? Kontakt AG, Intressetester, uppföljningsmöten, arbetspsykolog Testa två arbetsprövnings- platser TRIS-möte: stöd stresshantering, avspänning bolltäcke Arbetsprövning på idrottsförening AF:s arbetsterapeut. Ergonomi, hjälpmedel Internt uppdrag – resurs skolbibliotek Resultat – klarar 20 timmar men ej 25 Anställning 50 %. Lönebidrag till AG Arbetsprövning 4 mån. Känna sig för. TRIS-möte – information till vården om resultat Utbyte till halv sjukersättning
64
TRIS Under samtliga delar av processen inom det förstärkta samarbetet eller Arbetslivsintroduktion kan frågetecken kring förmågan uppstå och TRIS kan då vara en lämplig väg för att klara ut dessa.
65
Socialtjänsten/ försörjningsstöd
66
Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer
67
Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd 4 kap. Rätten till bistånd 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).
68
Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hygien och hälsa Förbrukningsvaror Tidning, telefon och TV-licens Riksnorm
69
Boende El Hemförsäkring Arbetsresor/bussresor Fackavgift/A-kassa Kostnader utöver riksnorm
70
Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon Hemutrustning Umgängeskostnader Livsföring i övrigt
71
Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Stå till arbetsmarknadens förfogande - studera - praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet - aktivt arbetssökande Vid sjukdom gäller - läkarintyg - delta i rehabilitering eller utredning Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd
72
Nollplacerade Nollplacerad – vad menar vi? En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kan därför inte få sjupenning från Försäkringskassan. Sjukpenninggrundande inkomst = 0
73
Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för en person med SGI Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma utsträckning Riskerar långtidssjukskrivning i högre utsträckning då någon gräns på antalet dagar med ersättning saknas Risk för att individen hamnar mellan stolarna. Konsekvensen av att vara nollplacerad
74
3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776). Socialtjänstens skyldighet att samverka
75
Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen Socialtjänstens uppdrag inom TRIS
76
Sjukskrivna Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen Typ av ärenden som vi aktualiserar till TRIS
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.