Barn som utmanar Barn med koncentrationssvårigheter/ADHD, trots, oro, impulsivitet, kommunikationssvårigheter Britt-Inger Olsson.

En presentation över ämnet: "Barn som utmanar Barn med koncentrationssvårigheter/ADHD, trots, oro, impulsivitet, kommunikationssvårigheter Britt-Inger Olsson."— Presentationens avskrift:

1 Barn som utmanar Barn med koncentrationssvårigheter/ADHD, trots, oro, impulsivitet, kommunikationssvårigheter Britt-Inger Olsson

2 Att se möjligheter

3 Barn som utmanar Vilka erfarenheter har ni? Hur många av er ansågs som besvärliga barn?

4 Barn som väcker funderingar Hugo, 3 år har svårt att klar förändringar och nya situationer Lisa, 5 år har svårt att anpassa sig till de andra barnen i leken Moa, 4 år vill inte vara med på samlingen. Hon protesterar och blir arg Leo 5 år vill alltid göra rätt Lucas 4 blir lätt provocerad och slår andra barn Lisa 8 år kan utan anledning plötsligt börja skrika och kasta böcker i golvet Alex 9 år kan snabbt bli arg och våldsam. Han känner sig missförstådd

5 Systemteoretiskt förhållningssätt Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon hjälpa andra Sören Kierkegaard

6 Många barn väcker funderingar ADHD Uppmärksamhetssvårigheter Impulsivitet Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

7 I förskolan Svårt att avstå från att direkt reagera på impulser Snabba i tanken Får en idé – rusar in i en leksituation Åtgärd: Den vuxne är vägledare. Behöver hjälpa barnet att få fatt på sin idé. Delta i leksituationer

8 I skolan Åtgärder: Den vuxne är vägledare Skapa struktur i vardagen, tydlig information Börja och avsluta en lektion enligt rutiner Kommunicera förväntningar tydligt Presentera dagens innehåll – schema bilder Förstärk det som är positivt synliggör framsteg Egen bok – positiva beteenden Välj dina krig A B C

9 Ouppmärksamhet Svårt att behålla uppmärksamhet i leken Missar detaljer Följer inte instruktioner Undviker sådant som kräver uthållighet Tappar bort saker Svårt att orientera sig

10 Hyperaktivitet Svårt att sitta still Stannar inte kvar när det förväntas göra det Springer omkring Klänger, klättrar Svårt att leka lugnt

11 Impulsivitet Kastar ut ett svar Svårt att vänta på sin tur Avbryter Byter sysselsättning Svårt att lyssna

12 Exekutiva funktioner Handlar om en förmåga att styra och organisera sig själv. Planering och målformulering Organisation av det egna beteendet över tid Flexibilitet Uppmärksamhet och arbetsminne

13 Trotssyndrom ODD Barn som har svårt för förändringar och är inflexibla Ofta affektutbrott Explosiva utbrott Svårt att redogöra för utbrotten ”jag vet inte” Affektutbrott är ett resultat av att barnet blir stressad

14 Hur påverkar symtomen barnet? Barnet har: Svårt att se det sammanhang som det befinner sig i Svårt att förstå hur en situation uppstår Svårt att använda sina erfarenheter konstruktivt

15 Hur uppfattar andra de här barnen? Slarviga Oförsiktiga Trotsiga Bråkiga Får ofta skulden. Vad får det för konsekvenser på sikt?

16 Omdefinition av barnet/eleven Hur jag tänker om barnet/eleven Hur jag pratar om barnet/eleven påverkar min bild av eleven och elevens bild av sig själv

17 Stämmer inte detta på många barn? Symtomen ska vara av sådan art att den är oförenlig med utvecklingsnivån. Det väcker funderingar? Pedagogens roll: Förståelse, empati, tydlighet, närvaro, konsekvens

18 Diagnos? Det är inte vår uppgift att ställa diagnoser i förskolan, men har vi kunskap om funktionsnedsättningar kan vi ge barnen ett mer anpassat bemötande

19 Autismspektrum Autism (Asperger syndrom) (Autistiska drag)

20 Autism spektrum Begränsningar i socialt samspel Begränsningar i kommunikation Begränsningar i intresse och beteende

21 Socialt samspel Bristande förmåga att använda icke-verbala uttryck tex. ögonkontakt, mimik, kroppsspråk Barn kan ha fel uttryck till en känsla ex. skrattar när de är rädda Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån En minskad förmåga att dela intentioner Brist på emotionell ömsesidighet Pedagogens roll: ”hålla” i den sociala interaktionen Vägledare- lära ut hur man ska bete sig i sociala situationer Sociala berättelser Ritprata

22 Kommunikation Försenad talutveckling eller inget tal Kompenserar inte med och gester Nedsatt förmåga att inleda och upprätta samtal Svårigheter med perspektivskiften Svårigheter med de pragmatiska språkfunktionen Svårigheter med språkförståelse Språkstörning? Pedagogens roll: En god balans mellan krav och förmåga Visuella bilder - fotografera vardagssituationer Skapa förförståelse genom visuella bilder Ritprata Seriesamtal Sociala berättelser Skapa kontakt via lekrutiner

23 Grunden i att förstå kommunikation Pekar ditt barn för att visa att det vill ha saker? Arbeta med kommunikation: Dela positiva upplevelser/ömsedighet Stern Imitation Haka på det barnet gör Favoritleksaker högt upp – locka till kommunikation Undvik måste – är inte förknippat med lust och kommunikation Lyssna på protester – Vad stå protester för? Skapa lekrutiner

24 Beteende och intresse Brist på spontan låtsaslek Leker ofta lekar som är rituella Fixering vid vissa intressen ex. blåvalar Upprepade motoriska manér Intresserad av detaljer Svårigheter med helheter Pedagogens roll: Väcka intresse, förvåna lagom mycket. Lättare att bli intresserad av det andra påbörjat. Barn med svårigheter behöver se/uppleva saker innan de kan förstå att de tycker det är intressant

25 Perceptionsstörningar Svårt att sortera intryck Känsliga för ljud, ljus, lukt, smak Svårt att känna igen ansikten Svårt med tid och rumsuppfattning Svårt att orientera sig i rum (försvinner) Matvägran Pedagogens roll: Sortera intryck i rummet, analysera matsituationen (smaka på allt är ingen framgångsrik metod)

26 Theory of mind mentalisering Handlar om att förstå hur andra människor tänker och känner och att det inte är samma som man själv tänker och känner Pedagogens roll: Räcker inte att prata om hänsyn. Det behövs konkreta strategier i form av bilder. Stor vikt vid sociala berättelser som har som mål att utveckla en förståelse för hur man uppfattas av andra Pedagogens roll: Förståelse, bygga pedagogiska strategier

27 Pannloben viktig funktion Spegelneuroner Exekutiva funktioner Arbetsminne

28 Exekutiva funktioner Barn med ADHD och autism är försenade sina exekutiva funktioner Arbetsminne Använder ofta samma strategi trots att den inte fungerar. Leder ofta till utbrott, explosion Svårt att lyssna på instruktioner Svårt att hålla fast vid en plan Svårt att hålla information i arbetsminnet Bristande föreställningsförmåga innebär att man gör om samma misstag Pedagogens roll: Kom ihåg att tålamodet inte är åldersadekvat Hjälp barnet att avsluta Ge en tydlig information med bilder, hjälp att skapa inre bilder En sak i taget Vid val – skapa valbilder ex. äpple eller banan Visuella hjälpmedel: Timglas, äggklocka

29 Om barnet kan ibland Undersök vilka gånger det fungerar Analysera dig själv hur du gjorde när det fungerade (röst, mimik, kroppspråk, ordval) Utveckla pedagogiska strategier

30 Mel Levin Neuroutvecklingssystem Neuro utv system Motoriskt system Språksystem Spatialt system Sekvenssystem Minnessystem UppmärksamhetSocialt tänkande Högre tänkande

31 Samspel - Bemötande Reglerande dialog Meningsskapande dialog Emotionell dialog

32 Anknytningsteorier: J Bowlby, P Foargy, Broberg Affekteorier: S Thomkins Självteorier: D Stern Gyllene ögonblick

33 Anknytningsmönster John Bowlby Trygg anknytning Otrygg anknytning Ambivalent anknytning Desorganiserad anknytning Vilket anknytningsmönster bär du med dig och hur aktiveras det i samspelet med barnet?

34 Desorganiserat anknytningsmönster Samspelet saknar lyhördhet, kontinuitet, förutsägbarhet och innehåller rädsla Föräldrarnas svar på barnets signaler är oförutsägbara och skrämmande Barnet anpassar sig helt till andras behov och utvecklar ett falskt själv Barnet kan bli förvirrat i stressande situationer Barnet kan bli hyperaktivt eller kontaktlöst

35 Spädbarnets växande hjärna Stress - hög kortisolhalt Barnets beteende stämmer överrens med symtom på ADHD Pedagogens roll: Lugn, tydlig, härbärgera känslor, skapa relationer

36 Barn som är beroende av en nära relation Det finns barn som inte lyssnar och lyder om de inte vuxna har en känslomässigt bärande relation till dem. De barnen bryr sig bara om regler som upprättats av personer som knutit an till dem. Ibland misslyckas förskolan att skapa relationer till dessa barn. Pedagogens roll: Lägg tid på att skapa en relation. Det är ett viktigt förebyggande arbete

37 Lyhördhet

38 Pedagogens roll: Se Möta Bekräfta Förstå Acceptera Erkänna

39

40 Emotioner – affekt - känsla Känslor som: Informationssystem Motivationssystem Kommunikationssytem

41 Affektteorier Nio medfödda affekter Två positiva: Glädje och intresse En neutral: Förvåning Sex negativa affekter: Ilska Rädsla Ledsenhet Skam Avsky Avsmak

42 Härbärgera känslor Identifiera känslor Intona känslor Uttrycka känslor – expressivitet Härbärgera känslor

43 Självbild Självutveckling: Daniel Stern Självförtroende Självkänsla Självrespekt Själv-värdering

44 Utveckla självkänslan Ge barnet uppmärksamhet och tid Uppmuntra personliga intressen Jämför aldrig barn med varandra – varje barn är unikt Tillåt barn uttrycka svåra känslor som frustrationer och ilska Hjälp barn att förstå sina känslor Tvinga aldrig barn att be om ursäkt Tillåt inga kränkningar Se varje individ – inte rättvisa Tänk på ditt språk använd inte ironi Fundera tillsammans hur ni kan göra

45 Meningsskapande dialog Hjälp barnet att se sammanhang Skapa en tydlig struktur kring dagens olika aktiviteter Berätta och sätt ord på vad du gör Använd olika språk och lärstilar Hjälp barn att se likheter Språk utvecklas i samspel med andra Bekräfta och utvidga barns språk Använd leken för att skapa ett sammanhang Skapa lekgrupper Pedagogens roll: Visa nyfikenhet och intresse, ställ frågor, vägled barnet

46 Reglerande dialog Att ta eget ansvar Självreglering -att koncentrera sig och reglera sig själv Styra sig själv och hålla undan störande impulser Rikta handlande mot ett mål Hålla kvar uppmärksamhet och hålla fokus med stöd av arbetsminne

47 Kognitiv triad Känsla Tanke Beteende

48 Självreglering Utvecklas i det sociala samspelet med viktiga vuxna Genom samspel och yttre språk utveckla ett inre språkligt tänkande som vägleder ens handlande och förmåga att hålla fokus. Självreglering utvecklas genom att pedagogen ställer frågor, utforskar tänkande och är nyfiken Hur man samspelar med eleven

49 Pedagogen som vägledare Om pedagogen arbetar mycket med tillsägelser och inte dialog- Vad innebär det för självreglering?

50 Skapa självinsikt Processfrågor Öppna frågor Finns det ett annat När? sätt att se på saken? Vad? Hur tänker du då? Hur? Vilka konsekvenser? Vem? Vad innebär det för dig? Var?

51 Kartläggning av arbetslaget Kan vi göra omgrupperingar? Kan vi omfördela resurserna? Kan vi samarbeta på annat sätt? Kan vi utveckla relationen med barnet? Kan vi hitta barnets möjliga utvecklingszon? Kan vi samspela med eleven? Kan vi hitta andra pedagogiska strategier? Hur kan vi arbeta för att nå bästa möjliga förutsättningar? Kan vi arbeta med omdefinition?

52 Ett problemfokuserat synsätt Vad är problemet? Vad gör barnet/ för fel? Vad gör barnet som inte fungerar? Vad beror det på? Varför gör barnet så? Har barnet koncentrationssvårigheter? Är barnet utredd? Hur länge har det varit problem? Finns det fler problem runt barnet? Vad säger barnet om det här problemet? Är det problem hemma också?

53 Lösningsinriktad arbetsmodell När fungerar det lite bättre för barnet i förskolan? Vid vilka tillfällen är det inte några problem? Hur är det då istället? Vad gör barnet då? Vad gör barnet som inte fungerar? Hur agerar läraren då? Vad behövs för att barnet ska kunna göra mer av det som fungerar? Vad säger barnet själv att han kan göra?

54 Lösningsfokuserade frågor Vad var det som gjorde att det fungerade då? Vad skulle vara till hjälp för dig just nu? När fungerar det lite bättre? Hur har du lyckats lösa liknande problem förut? Hur gjorde du för att klara av det hela? Vem kan vara till hjälp för dig just nu? Vilka resurser använder du dig av just nu? På vilket sätt är det till hjälp för dig just nu? Antag att jag möter dig om tre månader och du mår bra, vad har hänt?

55 Att uppmärksamma positiv förändring Vad har blivit bättre? Vad skulle vara första tecknet på att du är på rätt väg? Vid vilka tillfällen är det inte några bekymmer? Vid vilka tillfällen har det fungerat lite bättre? Framtidsfrågor Skalfrågor

56 Pedagogens upp gift – en balansgång Risken att inte uppfatta svårigheter som finns och slätar över, vilket kanske försenar att ett barn utreds Risken att vi förstorar problem och symtom som inte finns, vilket leder till att vi ser barnet genom ett ”felaktigt filter”. Det kan leda till självuppfyllande profetior

57 Vi är alla existentiella varelser med den stora livsfrågan Duger jag? Sartre

58 Att lyckas - trots koncentrationssvårigheter Studentlitteratur

59 Lärande och utveckling

60

61 Människor i behov av stöd

62 Samspel - teori och praktik Liber

63

64 Britt-Inger Olsson Tel: mobil: 0762097491 britt-ingerolsson@swipnet.se Webbsida: www.bimopedagog.se