Evgenia Pavlovskaia, vt 2012

En presentation över ämnet: "Evgenia Pavlovskaia, vt 2012"— Presentationens avskrift:

1 Evgenia Pavlovskaia, vt 2012 evgenia.pavlovskaia@jur.lu.se

2 Infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft 1999 Utgår från vad människa och miljö kan anses tåla Syfte (5 kap. 1 § MB): att skydda människors hälsa eller miljön i förebyggande syfte för redan uppkomna skador på miljön viktigt styrmedel för att genomföra de nationella miljökvalitetsmålen uppfylla krav som ställs på grund av Sveriges medlemskap i EU Används för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk Baseras oftast på krav i olika direktiv inom EU

3 Miljökvalitetsnormer skall fastställas enbart utifrån miljööverväganden utan hänsyn till tekniska och ekonomiska förhållanden. Tekniska och ekonomiska förhållanden har betydelse för vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av normen.

4 Miljökvalitet luft Miljökvalitet vatten: Ramvattendirektivet Miljökvalitet för badvatten Dricksvatten Fiskevatten och skaldjursodling m.m.

5 - Genomförs i svensk rätt med luftkvalitetsförordning (2010:477); tidigare förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft - Gränsvärde till skydd för människors hälsa - Gemensam strategi för att definiera mål för och utvärdera luftkvalitet - Medlemsstaterna skall ha behöriga myndigheter för att genomföra direktivet - Gränsvärden, målvärden och tröskelvärden skall fastställas för föroreningar enligt bilagor. - Luftföroreningar skall mätas i enlighet med godkända metoder och utvärderas. - Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att gränsvärdena skall respekteras. - Handlingsplaner skall upprättas. - Om värdena överskrids skall särskilda krav och åtgärdsplaner tas fram. Rådets Direktiv 96/62/EG, idag med nummer 2008/50/EG om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten

6 Direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område Gäller olika parametrar i vattenförekomster Genomförs i Sverige genom förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön En miljökvalitetsnorm ska baseras på vattnets status idag samt en bedömning om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Statusen bedöms i sin tur med hjälp av ett antal biologiska, kemiska och hydromorfologiska parametrar. Exempel på det sistnämnda är dammar, kanalisering eller förändrat flöde. Olika kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten (förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten)

7 Framförallt 5 kap. miljöbalken. Till 5 kap. miljöbalken hör luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477), förordningen (SFS 2001:554) om fisk- och musselvatten, förordningen (SFS 2004:675) om omgivningsbuller och förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Andra bestämmelser i miljöbalken som rör miljökvalitetsnormer: 2 kap 7 § MB, rimlighetsavvägning 7 kap 19 § MB, miljöskyddsområde Bestämmelser i16 och 24 kap. miljöbalken Bestämmelser i bland annat plan- och bygglagen och väglagen.

8 En miljökvalitetsnorm kan avse :  ett begränsat geografiskt område, till exempel en sjö eller ett vattendrag  vissa typer av områden  en eller flera kommuner eller kommundelar  ett eller flera län  hela landet

9  MKN kan beslutas för alla typer av recipienter (5 kap. 1 § MB):  luft  mark  vatten  Dessutom för miljön i övrigt

10 Förekomst av ämnen, Bullernivåer m.m. Förekomst av organismer – växter, djur, alger (bioindikatorer) Annat – ramdirektivet: vattenflöden m.m.

11 1.MKN som inte får över- eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt (5 kap. 2 § p.1MB) – Gränsvärdesnormer 2.MKN som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller underskridas (5 kap. 2 § p. 2 MB) – Målsättningsnormer 3.Högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön – bioindikatorer- (5 kap. 2 § p.3 MB) – Indikativ norm 4.Krav i övrigt som följer av EU-medlemsskapet (5 kap. 2 § p. 4 MB). – Andra normer

12 EG-domstolen (t.ex. C-361/88): MKN direktiven syftar till att etablera en rättighet för medborgarna i landet. Medborgarna skall av lagstiftningen tydligt kunna se vilka rättigheter (respektive skyldigheter) de har, och hur de skall kunna bevaka denna rätt genom att aktivera myndighetsingripanden eller överklaga beslut. Räcker inte att i praktiken uppfylla kvalitetskraven eller i praxis se till att inte risk att MKN överskrids. Måste kunna åtgärda problemen om de uppkommer. Medlemsstaterna är skyldiga att införa de författningar som behövs för att ge normerna rättsligt bindande verkan och för att säkerställa att det finns möjlighet att verkligen upprätthålla normerna, och att åtgärda situationer där risk för överskridande finns.

13 kvävedioxid/kväveoxider kolmonoxid svaveldioxid ozon bly partiklar bensen arsenik kadmium nickel bens(a)pyren. Gäller i hela landet

14 1.Regeringen 2.Myndighet om normerna är en följd av ett EU- direktiv och regeringen överlåtit beslutet (5:1 2 st. MB). t.ex. beslutar vattenmyndigheterna om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster

15 Myndigheter och kommuner tillämpar (5:3 MB). Dessa utses av regeringen när en MKN meddelas (5:9 MB). Regeringen eller efter bemyndigande, myndighet, kan också besluta om provtagning och mätningar (5:9 2 st. MB). MKN riktar sig inte direkt till enskilda.

16 Åtgärdsprogram 16:8 gemensam prövning om möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt. 24:5 1 st. p. 2 Omprövning av befintlig verksamhet om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs; tillståndsmyndigheten får dock inte med stöd av denna paragraf meddela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. 24:3 återkalla tillstånd om det bl.a. uppkommit sådana förhållanden som enligt 2:9 gör att verksamheten inte får bedrivas MKN kan få betydelse vid denna bedömning, men det finns ingen direkt koppling till dem. En förutsättning är också att det saknas “särskilda skäl” att ändå tillåta verksamheten. Åtgärden behövs för att uppfylla förpliktelser enligt EU medlemskap Mkt osäkert om överträdelse av MKN skulle falla under detta – ofta många överträdare och normen i sig innebär inget förbud mot verksamheter 26:9 Icke prövningspliktig verksamhet och frågor som inte varit föremål för prövning. Också när myndigheter meddelar generella föreskrifter skall bestämmelserna beaktas. 2:3 – ekonomiskt rimligt, tekniskt möjligt 2:7 – Orimliga krav OBS! 16:5 upphävd!

17 Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas (5:4 MB) ÅP reglerar kollektivet av miljöpåverkare Syfte: Samordna åtgärder så att den gemensamma MKN kan uppfyllas Genom t.ex: Omprövning av tillstånd el. villkorsändring för enskilda företag Fysisk planering Generella föreskrifter Även verksamheter utanför det avgränsade geografiska området kan beröras om de påverkar miljökvaliteten i området. I dag finns det åtgärdsprogram (i vissa län/regioner) för kvävedioxid och partiklar samt för buller och vattenförekomster.

18 Avvägning nytta – kostnader ska inte medföra att krav som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm inte ska ställas (2 st). 2 st. Gäller bara gränsvärdesnormer (prop. 2009/10:184) Miljökvalitetsnormer som anger att vissa värden inte får överskridas eller underskridas anses böra ha en annan rättsverkan än andra miljökvalitetsnormer. För andra typer av MKN gäller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. DVS kraven inte orimliga. om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. När en gränsvärdesnorm inte följs eller riskerar att inte följas och det saknas ett åtgärdsprogram, ska det därför normalt sett inte ställas sådana krav som i denna bestämmelse. (prop. 2009/10:184) 3 st. Om det, vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm inte följs, får verksamheten eller åtgärden vid avvägningen enligt första och andra styckena ändå tillåtas om den 1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område. Ingen uttalad koppling mellan överträdande av miljökvalitetsnormer och ”stoppreglerna” i 2 kap. 9 och 10 §§