Utvärderingars värde för regeringen. En fallstudie. n SVUF-konferensen 2015 n Fil. dr. Åsa Sohlman n f.d. Departementsråd i RK n Sohlman Senior Consultants.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetslöshetsförsäkringen: Tre förslag Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Advertisements

Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Sammanhållen hemsjukvård i Gävleborg Stöd för förändringskommunikation
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: •Att alla som kan och.
Arbetsmarknadsprognos våren 2010 Angeles Bermudez-Svankvist 9 juni 2010.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Det svenska politiska systemet:
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Reformer i arbetslöshetsförsäkringen 1 september 2013
Aktivitetsrapporter – Hur går det?
Bedömning.
Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar 2015.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik i Sverige Kapitel 10
4/7/2017 TIDIGA INSATSER.
Vad har hänt med sjukförsäkringen? Hur mår dom sjukförsäkrade. Gunnar Ågren
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Vad händer på arbetsmarknaden? Håkan Gustavsson Analysavdelningen
Handikappförbunden Dialogmöte DO 9 april 2013 Ingrid Burman.
Svensk ekonomi – var är vi och vart ska vi? Lars Calmfors Controllerdagarna 20/ Stockholm.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Budgetpropositionen för 2015 Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 11 november 2015.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Fler jobb. Inte ökade klyftor.. Bokslut för ,4 procents tillväxt i sysselsättningsökning 1,4 procents inflation 2,1 procents finansiellt.
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Budgetpropositionen för sept 2009Nils-Fredrik Ankarcrona PLUS-enheten2 BP 2010  Behov av nya tillfälliga platser (700 mnkr)
Näringsdepartementet. Sveriges syn på KOMs förslag till EU:s långtidsbudget (1) Förslaget är alltför högt Innebär en kraftig ökning av utgifterna – flera.
OECD Territorial Review: Skåne 2012 Viktigaste slutsatserna.
Färdplan mot nästa val
Regeringens arbetsmarknadsreformer och lönebildningen Lars Calmfors ABF, Göteborg 5/
Svenskt Näringslivs reformagenda Lars Calmfors 16 juni 2014.
Ämnesövergripande SO-Sv-Bd Utvärdering. Tema Temat har varit ”Valet 2014” Ett samarbete mellan Samhällskunskap, Svenska och Bild. Temat sträckte sig över.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Allmänheten om skolan En rapport om allmänhetens syn på vissa skolfrågor. Juni 2015.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Arbetsförmedlingen lediga platser anmäldes jobbsökande var inskrivna under hela eller delar av arbetssökande fick.
Sveriges Kommuner och Landsting. En skola för alla?  1842 infördes allmän folkskola och 1882 skolplikt – men inte för alla barn.  1889 fick döva barn.
Företagsklimat Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Skillnader i synen på företagsklimatet 2010 Dalarnas län.
Hinder och möjligheter för lägre arbetslöshet på sikt Seminarium KOMMEK 17-18/
Genom demokrati. Ordet demokrati betyder folkstyre. Alla människor i samhället får vara med och bestämma. 9 miljoner i Sverige – Vi skall dela på makten.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Fler vägar till första jobbet - Bryt det nya utanförskapet Tomas Tobé, partisekreterare Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
Regeringens arbetsmarknadspolitik (från ännu ej lagd budgetpropp och från regeringsförklaringen) För nyanlända/integration Snabbspår in på arbetsmarknaden.
Pressmeddelande för Örebro augusti 2015.
Regeringens sysselsättningspolitik Lars Calmfors SNS Arbetsmarknadsdag 19 maj 2015.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kronobergs län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kalmar län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Blekinge
En ny väg till jobb för ungdomar
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Södermanlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Skåne län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Örebro län
Företagarpanelen – Q4, 2007 November 2007 Uppsala län.
Inskrivna arbetslösa i mars 2017 som andel (%)
Miljömålen Emilia Högquist, Miljömålsenheten
För nyanlända/integration Snabbspår in på arbetsmarknaden utarbetas
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Statistikbilder för december 2017.
Miljömålen Emilia Högquist, Miljömålsenheten
Presentationens avskrift:

Utvärderingars värde för regeringen. En fallstudie. n SVUF-konferensen 2015 n Fil. dr. Åsa Sohlman n f.d. Departementsråd i RK n Sohlman Senior Consultants

Budgetpropositionerna n Finansplanerna n Finanspolitiska rådet n Arbetsmarknadspolitik jämfört med tidigare –Socialdemokratiska regeringar före 2006 –Alliansen n Oppositionens budgetmotion hösten 2014

Mina frågor, mina hypoteser n Vilka hänvisningar gör regeringen till utvärderingar? På vilket sätt hänvisar regeringen till utvärderingar/använder utvärderingar u Kunskapsuppbyggande användning F Instrumentell användning u Icke kunskapsuppbyggande användning F Icke användande Ignorerande nämnande/avvaktande nämnande/bortförklarande F Förstärkande användning n Hypoteser n Vid regimskifte – ideologidriven politik n I fortvarighetstillstånd – utvärderingsdriven politik

Finansplanerna n Alliansregeringen n Forskning och utvärderingar inte är något underlag för att motivera de stora dragen i politiken. Hänvisningar förekommer snarast för att inge förtroende, peka på ett vetenskapligt angreppssätt med budgeten. n Planerade utvärderingar från kärnområden till perifera områden n Undantag BP för 2011, 2013 diskussion om Jobbskatteavdrag n Nya s-ledda regeringen n Inga allmänna hänvisningar till forskning och utvärderingar n En hänvisning till en planerad perifer utvärdering

Finanspolitiska rådet n Alliansregeringen u Substansfrågorna BP 2011 viss konfrontation, arbetsmarknadspolitik BP 2012 – 2014 Mer och mer samsyn bara oenighet om restaurangmomsen bara om förmögenhetsstatistiken. Förstärkande eller icke-användande n Nya S-ledda regeringen u Substansfrågor Enighet i kritik av tidigare regering Utelämnande av sådant som går emot den nya regeringen Förstärkande eller icke-användande u Redovisningstekniska aspekter Underhandsdialog, efter BP Indirekt och över tid kunskapsuppbyggande

Arbetsmarknadspolitiken n Socialdemokratiska regeringar före 2006 n Alliansregeringen vid regimskiftet n Alliansregeringen i BP 2011 – 2014 u Antal områden med nämnda utvärderingar 7,1,1,4 n Nya S-ledda regeringen vid regimskiftet 2014 u Antal områden med nämnda utvärderingar 5

Användning u Icke kunskapsuppbyggande användning F Icke användande 2011 alla åtgärder utom alla utom alla utom alla utom alla utom 5 F Förstärkande användning 2011, 1 (SSNV) 2012, 1 (JoUG) 2013, 1 (Nystart) 2014, 3 (KA, AP, NYstart) 2015, 5 (KA, AP, AUB, Nystart, INsteg)

Socialdemokratiska regeringar före 2006 n Vid större reformer u taktiskt eller inte något användande alls n Vid marginella förändringar av politiken u i viss utsträckning rörde sig om ett instrumentellt användande

Alliansregeringen vi regimskiftet n Den övergripande omläggningen av arbetsmarknadspolitiken var knappast utvärderingsdriven t.ex. övergång till att arbeta med incitament (för arbetslösa att söka jobb, arbetsgivare att anställa) från direkta arbetsmarknadspolitiska åtgärder (arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd). n Men det fanns forskningsstöd för att t.ex. avskaffa ungdomsprogrammen, för att införa mer av jobbsökande och förstärkta förmedlingsinsatser.

Fortsättningen och budgetmotionerna n Inte bara de större förändringarna i arbetsmarknadspolitiken (t.ex. införandet av externa aktörer i arbetsförmedlingen) har varit ideologidrivna n Även att valet av medel (t.ex. jobbsökande och sänkta socialavgifter för ungdomar) har politiserats

Ny S-ledd regering, regimskift n I budgetproposition för 2015 motiveras inte politikomläggningen med utvärderingar. n Regeringen hänvisar mer svepande till utvärderingar för att döma ut den tidigare regeringens åtgärder. n

Oppositionens budgetmotionen för 2015 n Inga referenser till utvärderingar i motsvarigheten till avsnitten om u Finansplanen u Finanspolitiska rådet u Arbetsmarknadspolitiken