Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet HT 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Lärandemål sjukskrivning T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att kunna reflektera över läkarens roll Att kunna reflektera över risker och nytta med sjukskrivning Att känna till DFA kedjan

Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall

Statistik Invånare i Sverige 9 500 000 Ålder 19-64 år ca 5 200 000 Sjukskrivna idag 120 000 Sjuk- och aktivitetsersättning 400 000 060820

Sjukpenningtalen 1994 - 2014

Regler Dag 1: Karensdag Dag 8: Läkarintyg till arbetsgivaren Dag 2-14: Sjuklöneperiod för anställda Sjukpenning om arbetslös Dag 15: Läkarintyg till FK Sjukpenning från FK

Ersättning och omfattning Max 24 000 kr per månad som ska beskattas Sjukskrivning kan ske på 25, 50, 75 eller 100%

Rätt till sjukpenning Sjukdom På grund av sjukdomen nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel Den grundläggande bedömningen av rätten till sjukpenning har sett likadan ut senan 1955. Först i slutet av 1990 talet kom regleringen att hänsyn inte får tas till arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden t.ex. bristande språkkunskaper, utbildning eller arbetsmarknadsproblem Exemplifiera gärna

Sjukdom och arbetsförmåga Ej entydiga begrepp Läkarens ord väger tungt

Sjukpenningtalet varierar geografiskt

Läkaren skriver utlåtandet– FK bestämmer FK fattar beslut om sjukpenning Det går att överklaga Ca 2% av sjukintygen ”underkänns”

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Jämför med att skriva ut antibiotika eller sömntabletter Läkaren är aldrig tvungen att skriva ett sjukintyg Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen beslutade regeringen att fr om juli 2008 ska försäkringskassan bedöma rätten till sjukpenning utifrån en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för bedömningen. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för den som har en anställning. När det gäller arbetslösa bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbeten på hela den reguljära arbetsmarknaden redan från början i sjukperioden. Möjlighet att skjuta upp bedömningen vid 180:e dagen , dock längst till den 364:e dagen Om det finns en hållbar plan för återgång i arbete inom året Väntar på operation eller med behandling som gör att den sjukskrivne kan vara tillbaka inom året Det försäkringsmedicinska beslutsstödet anger längre sjukskrivning än 6 månader Rehabgarantin Kommer inledningsvis att satsa på ortopedi och lättare psykiska sjukdomar OBS Sjukskrivningsperioder läggs samman 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Försäkrings- medicinskt beslutsstöd… www.socialstyrelsen.se/

Rekommenderade sjukskrivningstider enligt beslutsstödet – några exempel. Lumbago - vid fysiskt lätta arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka, vid tunga (lyft, böjningar, vridningar) upp till 2 veckor Hjärtinfarkt - helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor Stressreaktion /krisreaktion – vid allvarliga tillstånd, med påtagliga sömnstörningar och viss kognitiv svikt, kan sjukskrivning, 2-6 veckor, gärna på deltid, övervägas

DFA-kedjan Diagnos Funktions- nedsättning Aktivitets- begränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5

Viktigaste fältet på läkarintyget Aktivitetsbegränsning Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga till aktivitet? Beskriv på vilket sätt patienten inte kan göra vissa arbetsuppgifter Fråga patienten!

D F A Knäledsartros Smärtfunktion Stabilitet Rörlighet Ändra kropps-ställning Stå Gå Medelsvår depressiv episod Energi och driftfunktioner Emotionella funktioner Kognitiva funktioner Mellanmänsklig interaktion Hantera stress och Krav Hantera dagliga rutiner

Sjukskrivning är en klinisk utmaning!

Sjukskrivningsdilemman Uppstår när läkaren har svåra val att göra – mellan rätt och gott och egna intressen

Gunnar är 61 år och arbetar på en mekanisk industri där han på grund av ont i axlarna sedan flera år har anpassade arbetsuppgifter. När han kom till arbetet i går beordrades han att arbeta vid en ny maskin. Han blev alldeles darrig av ilska och förtvivlan och lämnade verkstaden. Efter en vecka söker han sin läkare på vårdcentralen och kan inte tänka sig att gå till jobbet. Han har sovit dåligt och åter fått känningar av magkatarr.

Inte doktorns bord

Inte doktorns bord Tydligt besked Ärlig kompromiss

Sjukskrivning som rätt och/eller nytta rätt till sjukskrivning sjukskrivningsskada nytta ej rätt till sjukskrivning

Att tänka på för att sjukskrivningen ska bli bra Sjukdomsbegreppet är inte entydigt Arbetsförmåga är ett relativt begrepp Sjukskrivning har risker Samtala med patienten så att hans/hennes resurser kommer till sin rätt All sjukskrivning ska vara planerad

Sjukskrivning behöver tränas! Seminarier om konsultation och sjukskrivning