Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvalitetskontroll av Kopparaccess med bredbandstjänster
Advertisements

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Transienta förlopp är upp- och urladdningar
Vad menas med statisk elektricitet?
Introduktion till växelström
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Elektricitet Trådkurs 6
Ellära och magnetism.
El- och elektronik.
Kretselement på grafisk form
ELLÄRA.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Exempel. Komplex tvåpol E0
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Radiorör och transistor
Ellära.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Transistorn – en introduktion Jonny Johansson. Agenda Då och nu Hur ser en den ut? På djupet om CMOS Grindar.
Öppen teknik Fatta djupt ner i naveln med en
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Nätaggregat(stationär) batteri (bärbar)
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Elektriska storheter Kirchhoffs lagar
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet?
William Sandqvist Lab 2 Några slides att repetera inför Lab 2 William Sandqvist
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 6.1 MOS-transistorn6:1.1 CMOS Complementary Metal Oxide Semiconductor (nMOS och pMOS) nMOS-transistorn.
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Förra föreläsningen: Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn Energiuppladdning.
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Förra föreläsningen: Transformatorn
Elektromagnetiska vågor
IF1330 Ellära Växelströmskretsar j  -räkning Enkla filter F/Ö1 F/Ö4 F/Ö6 F/Ö10 F/Ö13 F/Ö15 F/Ö2F/Ö3 F/Ö12 tentamen William Sandqvist F/Ö5.
ELLÄRA.
Ellära och magnetism.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II Föreläsning 5, Komponentfysik 2016 Fälteffekt Fälteffekt Tröskelspänning Tröskelspänning Beräkning av.
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.
Introduktion till halvledarteknik
Föreläsning 4– (MOS)-Fälteffekttransistor I
El lära pass 2 Kjell Lusth.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Introduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik
Elektricitet ELEKTRICITET.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
ELLÄRA.
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Föreläsning 9 – Bipolära Transistorer II
Grundläggande signalbehandling
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Föreläsning 11 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 4 – pn-övergången
ELLÄRA.
Föreläsning 12 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 8 – Bipolära Transistorer I
Digitala CMOS-grindar
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 7 – pn-övergången III
Presentationens avskrift:

Introduktion till halvledarteknik

Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer JFET och MOS transistorer Ideal MOS kapacitans Verklig MOS kapacitans MOS-transistorn ”strömekvation” (L7) MOS-transitorn ”överföringsekvation” (L7) MOS-transitorn kanal mobilitet (L7) Substrat bias effekt (L7)

Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Rekombination och generation i spärrskiktet Ohmska förluster ”serieresistans”

Övergångar (pn och metal-halvledare) Rekombination och generation i spärrskiktet Rekombinationsfälla i bandgapet. I backriktning fungerar den som ett generationscentra (b) Termisk generation “band till band” I neutral region (a)

Övergångar (pn och metal-halvledare) Diode-ekvationen modifieras för ta hänsyn till effekten av rekombinationsströmmar. Detta görs med att införa en idealitetesfaktor n som är 1 för diffusionströmmar(ideala diodekvationen) samt 2 för rekombinationströmmar. Vanligen är n mellan 1 och 2 Backströmmen modifieras för att ta med generationströmmar (genererade av rekombinationsfällor) för en p + n diod blir I 0 ’, där första termen beror av diffusion och den andra generation i utarmningsområdet. Denna läckström stämmer bättre med verkligheten för kisel dioder Generationslivstiden i utarmningsområdet Minoritetsbärarlivstiden i neutrala n området

Övergångar (pn och metal-halvledare) Ohmska förluster ”serieresistans” R p och R n är serie resistans i neutrala områden på p resp n sidan V a är pålagd spänning och V är den spänning som verkar direkt på pn-övergången.

Metal-halvledar övergångar, likriktande Vakuumenergi nivå Obs viktigt med rena ytor vid deponering av metall

Metal-halvledar övergångar, likriktande

Metal-halvledar övergångar, likriktande, bias

Metal-halvledar övergångar, ohmsk, n- substrat

Metal-halvledar övergångar, ohmsk, p- substrat

Metal-halvledar övergångar, ohmsk, tunnling Även om det är en barriär mellan metall och halvledare går det att göra en bra ohmsk kontakt genom att hård dopa under metallen så att tunnling uppstår Om metallen har hög barriär höjd mot n-typ, så har den med största sannolikhet lågbarriär höjd mot p-typ. Undantag finns sk Fermilevel pinning

Fälteffekttransistorer (FET) Junction-FETMetal-oxid-halvledar-FET

Junction-FET (strypning av kanalen och mättnad) När drain spänningen ökar backspänns gate/ drain övergången. Utarmingsområdet breder ut sig och stryper kanalen, Id slutar öka och blir konstant. Jmf med en konstantsströmsgenerator

Junction-FET (Gate kontroll) Med ändrad gate spänning kan nivån på mättnads strömmen styras. För en p + n diod gäller a L När w=a, är precist utarmad har vi nått pinchoff spänning Obs, övergången bör ej framspännas

Junction-FET (ström-spännings karakteristik, lång kanal) Strömmen i ett tvärsnitt orsakat av ett Spänningfall

Junction-FET (ström-spännings karakteristik, lång kanal) Gäller upp till V p

Junction-FET (ström-spännings karakteristik, lång kanal) Vid mättnad gäller Verifierad experimentellt

Kort kanals effekter Med en kort kanal ökar det elektriska fältet och ladningsbärarna når mättnadshastighet

MOS-transistorn Spänning läggs på gaten som kapacitivt drar till sig elektroner för att bilda en ledande kanal Eller Utarmar kanalen för att spärra transistorn G

MOS-transistorn Mos transistor med ledande kanal (inversionslager) Begynnande strypning av kanalen med pålagd drainspänning Stark mättnad

Ideal MOS-kapacitans metall SiO 2 Halvledare Utträdesarbetet mäts från oxiden ledningsbandkant ”modifierad”

Ideal MOS-kapacitans Ackumulation hål samlas vid interfacet oxid halvledare Tiltning av ledningbandet vid pålagt elektriskt fält

Ideal MOS-kapacitans Utarmningsområde bildas närmast oxid/ halvledarinterfacet

Ideal MOS-kapacitans Inversion, ett lager av elektroner bildas vid oxid/ halvledarinterfacet

Ideal MOS-kapacitans, stark inversion n konc (inversion)=p dopningen i substratet Beskriver bandböjning f(x) Bandböjning vid interfacet, pga ytpotential Exempel 3-5

Ideal MOS-kapacitans Rymdladdningsdensitet som fkn av ytpotential

Ideal MOS-kapacitans, i inversion Lika många laddningar i metallen som i halvledaren OBS inga laddningar i oxiden i detta fall. I verkliga MOS strukturer finns alltid laddningar i oxiden

Ideal MOS-kapacitans, i inversion Inversions laddningen är ej inritad i figuren för elektriskt fält och potential Spänningsfallet över oxiden

Ideal MOS-kapacitans, i inversion metall SiO 2 Halvledare w W beräknas som om det vore en n + p-diod Maximal utarmning

Ideal MOS-kapacitans, i inversion Laddningen (beronde på fasta joniserade dopatomer) i utarmningsområdet vid stark inversion kan då skrivas:

Ideal MOS-kapacitans ”oxid” kapacitans i serie med utarmningskapacitans Mätning vid låga frekvenser (100Hz) Mätning vid höga frekvenser (1 MHz) d

Verkliga MOS Kapacitanser Ändring i utträdesarbetet metall SiO 2 Halvledare polykisel

Verkliga MOS Kapacitanser Laddningar i oxiden

Verkliga MOS Kapacitanser Skillnad i utträdesarbete mellan metall (polykisel) halvledare inverkar också på tröskelspänningen V T