- Folkhälsa och social service Välfärd - Folkhälsa och social service

Folkhälsa Folkhälsa handlar om hälsan hos grupper av människor. Det kan vara människor som bor i en stadsdel, en yrkesgrupp eller en viss åldersgrupp som pensionärer.

Allt det här påverkar din hälsa

Dubbel nytta med bra folkhälsa Folkhälsa är en viktig politisk fråga, eftersom det handlar om hur pengarna ska fördelas i samhället. Dålig folkhälsa kostar enorma summor, pengar som skulle kunna användas till annat, t.ex. förbyggande arbete.

Dubbel nytta med bra folkhälsa Som exempel så kostar enbart sjukdom och olycksfall orsakade av alkohol, tobak och för lite fysisk aktivitet 120 miljarder kronor. Det som kostar är sjukvård och utebliven produktion när anställda är sjukskrivna.

Dubbel nytta med bra folkhälsa Om kostnaderna för sjukvården minskade, så skulle en del av pengarna kunna användas till just förebyggande arbete. Det kanske också skulle vara möjligt att sänka skatten eller åtminstone inte höja den.

Exempel på Förebyggande arbete Arbeta för att minska buller och stress på arbetsplatser. Informera om sambandet mellan könssjukdomar och preventivmedel. Informera om hur goda matvanor, sömnvanor och motion påverkar vår hälsa. Informera om hur tobak, alkohol och narkotika påverkar vår hälsa.

En bra start i livet En av de allra viktigaste insatserna för att skapa god folkhälsa är att ge barn och unga en bra start i livet.

Folkhälsa igår och idag År 1800 var medellivslängden för män 35 år och för kvinnor 38 år. På 1800-talet var lungsjukdomen tuberkulos och tarmsjukdomen kolera stora folksjukdomar. Dessa två infektionssjukdomar orsakas av smittämnen. Bättre hygien och vaccinationer gjorde att sjukdomarna nästan försvann.

Vad har påverkat folkhälsan?

Folkhälsa i går och i dag År 2010 var medellivslängden 79 år för män och 83 år för kvinnor. Idag är hjärt- och kärlsjukdomar, astma, diabetes, olika allergier och vissa former av cancer stora folksjukdomar. Många lider också av ryggbesvär och psykisk ohälsa. Dåliga levnadsvanor ligger bakom flera av dagens folksjukdomar.

God folkhälsa – ett samarbete Socialstyrelsen – tar fram statistik som visar befolkningens hälsoläge. Statens folkhälsoinstitut – samlar in och analyserar information om folkhälsa, ger stöd till kommuner och andra som jobbar med folkhälsa, försöker hitta och sprida metoder som förbättrar folkhälsan.

Folkhälsa – ett samarbete exempel: rökning Riksdagen stiftar lagar om åldersgränser för att få köpa tobak och om rökförbud på krogar och offentliga platser. Kommunerna arbetar med förebyggande arbete som t.ex. information och kampanjer på skolor.

Folkhälsa – ett samarbete exempel: rökning Landstingen ansvarar för sjukvården, som tar hand om människor som blivit sjuka pga. rökning och hjälper många att sluta. Du avgör om du vill börja eller sluta röka.

Folkhälsa – ett samarbete exempel: rökning

Socioekonomiska grupper Företagare Egenföretagare utan anställda Anställda De som inte förvärvsarbetar – studerande, pensionärer, arbetslösa.

Skillnad mellan grupper Vad gäller folkhälsa så ligger Sverige bland de fem bästa i världen. Men det finns skillnader mellan olika grupper. Här kommer några exempel: Risken för skador bland barn och unga är högre bland grupper med arbetslösa föräldrar och grupper med kort utbildning.

Skillnader mellan grupper Personer med lång utbildning mår i allmänhet bättre än dem med kort utbildning. Både män och kvinnor med kort utbildning röker mer än de som har lång utbildning och drabbas oftare av tobaksrelaterade sjukdomar.

Skillnader mellan grupper Män drabbas oftare av hjärtproblem än kvinnor. Arbetslösa är en utsatt grupp. Att vara arbetslös en längre tid påverkar ofta hälsan både fysiskt och psykiskt. ARBETSLÖS PÅ INSTAGRAM 15:35 26 APR 2013

Livets tre perioder 0-19 år: Människor föds, är småbarn, går på förskola och i skolan. 20-65 år: Många fortsätter att utbilda sig, arbetar och tjänar pengar, bildar familj, får barn och barnbarn. 65- år: Pensionär, yrkesarbetar inte längre, pension istället för lön, hjälp och stöd från samhället.

Social service Det svenska samhället har ett socialt skyddsnät för sina medborgare. Målet är att ge alla trygghet under olika perioder av livet. Men även att utjämna klyftorna i samhället. Pengarna till social service kommer från inkomstskatten, momsen, arbetsgivaravgifter.

Social service Skyddsnätet består bland annat av: Sjukvård Behandlingshem Barnomsorg Ungdomsmottagningar Ekonomiskt stöd till arbetslösa, sjukskrivna, gamla

Socialförsäkringen Socialförsäkringen är ett gemensamt namn för flera olika försäkringar som ska ge ekonomisk trygghet. Föräldraförsäkring: föräldraledighet och föräldrapenning Barnbidrag Allmän sjukförsäkring: kostnader för sjukvård, sjukpenning

Arbetslöshetskassa A-kassa är en försäkring för den som blir arbetslös och förlorar sin inkomst. När man arbetar betalar man en avgift till a-kassan. Även arbetsgivaren betalar en avgift. A-kassan kan ge ekonomisk ersättning i ungefär ett år.

Socialtjänsten De som hamnar i en svår ekonomisk situation kan få hjälp, bistånd, av socialtjänsten. Pengarna man får ska räcka till det allra nödvändigaste som mat, kläder, sjukvård. Man kan även ansöka om bostadsbidrag, dvs. hjälp till hyran.

Pensionen Ålderspensionärer: Den som har fyllt 65 år har rätt till pension. Förtidspensionärer: Den som är sjuk, funktionshindrad eller fått sin arbetsförmåga nedsatt.

Skyddsnät i förändring Det sociala skyddsnätet har blivit glesare. I grunden beror det på Sveriges ekonomi. Efter andra världskriget växte den svenska ekonomin stadigt i tjugofem år. Omkring år 1975 slutade ekonomin att växa och i slutet av 1900-talet blev tydligt att pengarna inte räckte till skyddsnätet.

Skyddsnät i förändring Det finns två sätt att hålla budgeten till välfärden och det sociala skyddsnätet. Spara - Exempelvis: större barngrupper/klasser, sänkta barnbidrag, sänkta bostadsbidrag, högre pensionsålder, färre investeringar och reparationer.

Skyddsnät i förändring Öka inkomsterna Höja skatter och arbetsgivaravgifter. Höja avgifter för exempelvis läkarbesök och införa avgifter för sådant som varit gratis. Låna pengar, antingen i Sverige eller utomlands.

Skyddsnät i förändring Många människor vill helst att besparingarna ska drabba någon annan. Istället för sänkta barnbidrag vill barnfamiljer att pensionen ska sänkas. Pensionärer tycker tvärtom. Politikerna måste försöka se till att besparingarna i välfärden fördelas rättvist.

Skyddsnät i förändring Men vad är rättvist? Olika grupper i samhället besvarar frågan olika. Ett problem med nedskärningar är att det är svårt att beräkna resultaten. Man kanske får ordning på ekonomin, men hur påverkas människors hälsa i det långa loppet?

Vad gör vi när allt färre unga människor ska försörja en allt större grupp gamla?

De yrkesarbetandes skatter betalar för barn och gamla.