Nationella MDS-registret

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen).
Advertisements

Symtom från halsryggen
Vad bestämmer framtidens sjuklighet? • Befolkningens storlek och ålderssammansättning • Sjukdomsrisker efter ålder.
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Viktiga utgångspunkter
Prevalens av cardiometabola riskfaktorer
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Är Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret) tillförlitligt avseende registrering av postoperativa sårinfektioner? En.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
Läkarprogrammet – Termin 5, Ht 2013
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Anemi Eva Hesse-Sundin.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Nedre UVI inom slutenvården
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
BORIS Resultat 2009 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige
Plasmacellsleukemi Bo Björkstrand, 2014.
Myelom – Demografi, epidemiologi, prognos
Resultat från Bilprovningens webbenkät om bilisters inställning och vanor gällande bilkörning och alkohol. September Enkätresultat.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Kronisk myelomonocytleukemi Lars Möllgård
Omkring personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Runda Barn -teamet Runda Barn -teamet.
Onkogenetisk utredning?
VINK verksamhetsplan Övergripande mål Att i ett nationellt nätverkssamarbete stödja cancerstrategins mål med fokus på aktiviteter syftande.
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Uppföljning Patientprocess Stroke inom Region Skåne.
Seminarium Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015 Kristina Mattsson Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund E-post:
Skillnader i medianväntetid Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 – 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna.
Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015
Läkarprogrammet – Termin 5, VT 2015
Cilest Cilest -norgestimate och etinylöstradiol ATC-kod: G03AA11 Godkänd:
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Elisabeth Strandhagen
Diagnostik och differentialdiagnoser Lågrisk MDS
Fortbildningskurs MDS Borås September 2015 Lars Nilsson
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec
Standardiserat vårdförlopp AML
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
Diagnos och differentialdiagnos Högrisk MDS
Okänd primärtumör Ny medicinsk riktlinje. Okänd primärtumör Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där.
RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.
Hur ska dödligheten i aortaaneurysmsjukdom reduceras?- Resultat från Swedvasc Anders Lundell Swedvasc.
Hur undersöker man sjukdomar? s ● Sjukdomsregister ● Epidemiologiska undersökningar ● Riskanalys.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
SVF MYELOM Johan Theander Hematologen SUS Lund
Myelodysplastiskt syndrom
Standardiserat vårdförlopp Huvud- och Halscancer
Komplexa registerstudier, strategier när flera datakällor kopplas
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Skadornas epidemiologi, m m
Vägledande laboratoriekaraktärisering
Vilken vård får cancerpatienter i livets slutskede och var dör de
Perifera Kärlsjukdomar
Standardiserat vårdförlopp Cancer utan känd primärtumör, CUP
LPK 32 och infektion. Diff:
LPK 32 och infektion. Diff:
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Samband mellan ohälsa i munnen och MNA ≤ 7 – data från Senior alert Jan 2013 – Juli Dennis Nordvall Statistiker, Qulturum.
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Melanomlinjen: enskild lesion Uppföljning efter melanombesked
Bakgrundsfaktorer till spelproblem
Presentationens avskrift:

Nationella MDS-registret Epidemiologi vid MDS och Nationella MDS-registret SK-kurs Borås 28-30/9 Elisabeth Ejerblad Uppsala Akademiska sjukhus

Incidens MDS Tidigare tillhörde ej MDS cancersjukdomar Ändrades av WHO år 2000 Innan dess ingen registrering i cancerregister Incidenssiffror har därför varit osäkra Dock troligtvis fortsatt underrapportering av MDS Diagnos ibland ”klinisk”, BM-prov ger ej alltid diagnos Alla pat med misstänkt MDS utreds ej

Rapporterade incidenser Incidens per 100.000 invånare/år (åldersjusterat) Nederländska cancerregistret (NCR), 2008-2010 MDS 3.3 CMML 0.4 Amerikanskt register SEER (2003-2008) MDS 4.1-4.6 Populationsbaserat japanskt register MDS 2.5 för män, 1.2 för kvinnor SEER, höga åldrar 65–69 år 10 70–74  år 16.6 75–79  år 25.7 80–84  år 36.2 ≥85  år 36.4

MDS epidemiologi Vanligare diagnos hos män (60 % män) Incidens ökar dramatiskt med ålder. Medianålder cirka 75 år vid diagnos Vanligare bland vita Prevalens; tysk studie cirka 21/100.000 inv MDS troligtvis underrapporterad (amerikansk studie; anemi förekom hos 11 % av befolkningen > 65 år, 17 % av dessa pat. hade makrocytos/neutropeni/trombocytopeni)

Underrapportering i cancerregister Register Australien McQulten et al.Cancer. 2014 Jun 1;120(11):1686-94

MDS finns även hos barn Ovanligt (<5 % av hematologisk malignitet) Typ av MDS -Primär -Sekundär pga strålning/cytostatika -MDS associerat med congenital/förvärvarad ”benmärgssvikt - MDS vid Mb Down Hypocellulär MDS vanligt Monosomi 7 relativt vanligt RCMD vanligare än RA

Etiologi Primär MDS Cirka 80 %. Etiologi okänd Sekundär (terapirelaterad) Cirka 20 %. Tidigare strålbehandling/cytostatika- Congenitala tillstånd (Fanconi, telomersjd) Ovanliga

Etiologi Föreslagna men ej bekräftade riskfaktorer; Bensen Rökning Pesticider Alkohol Ökad BMI

Dödsorsak MDS-pat Italiensk registerstudie Leukemi 16 %. Kardiovaskulär sjd 16 % Icke-hematologisk malignitet 8 % Respiratorisk sjd, magtarm-sjd m.m 19 %

Svenska MDS-registret Startade 1 Januari 2009 Cirka 340 fall/år 81 % MDS 19 % MDS/MPN (majoritet KMML).

Svenska MDS-registret Ett av 8 blodcancerregister Webbaserat, INCA-portalen Samarbete mellan RCC och svenska delen av NMDS-gruppen (regionala representanter) Består av anmälningsformulär (sedan 2009), uppföljning 1 och 3 år (pat. med diagnos år 2012 eller senare) Data från MDS-registret kommer att kunna kopplas ihop med resultat från svenska MDS-biobanken

MDS-registret 2009-2013 Täckningsgrad mot cancerregistret

Inrapporterings-hastighet 3 månader

Inrapporterings-hastighet 12 månader

Inrapporterings-hastighet

Könsfördelning

Åldersfördelning

WHO-diagnos MDS

WHO-diagnos MDS/MPN

Utförd cytogenetik

Angiven IPSS för MDS

Angiven IPSS för MDS/MPN

Transfusionsberoende blod vid diagnos

Överlevnad män/kvinnor

Överlevnad < 70 år vs >70 år

Överlevnad IPSS lågrisk/högrisk