Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Finansiering. Kassaflödesanalys
Advertisements

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning
Ca medlemmar varav 700 ideella resurspersoner 23 lokalavdelningar 30 anställda 2 bankkontor: Kontor i Orsa Kontor i Skövde.
EKONOMISKA NYCKELTAL 2012 Koncern Moderbolag
Sektorn för administrativt stöd Copyright © Härryda kommun Omsätter miljoner.
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
Landstingsplan Landstinget i Kalmar län.
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Finansiell planering Fredrik Jörgensen, Högskolan Väst
Grundläggande redovisning
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Tidplan budget oktober, Beslut i KS skattesats -4 november, Beslut skattesats KF -5 (10) november, Utskick budget KS (11/11) -11 november.
Ekonomirapporten. April 2014
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
Tertialbokslut Tertialbokslut Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
1 Bankaffären, finansieringsformer Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Pierre Donatella, Hans Petersson, Björn Jägersten
Ekonomiska nyckeltal Åland Årsbidrag och avskrivningar i euro per inv. 2. Årsbidraget i % av avskrivningarna 1. Årsbidraget  Anger hur mycket.
(L 1) Perspektiv på ekonomisk analys
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomi i offentlig verksamhet
Ekonomisk information och extern redovisning
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Årsredovisning 2008 Tanums kommun. Omvärld Ekonomisk nedgång ”Finanskris” Ökande arbetslöshet Sänkta räntor.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
1 Bankaffären Alla lika = alla olika ≠ Peter Bermann Kontorschef SEB Lindholmen.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Budgetberedningens förslag
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
Företagsvärdering och företagsarrangemang
JÖRGEN QWIST, VD DELÅRSRAPPORT Q
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Granskningsanteckningar av årsuppföljning 2015 Region Halland Rebecca Lindström Mars Driftnämnden Regionservice.
Ett öppet och levande Motala ResultatmålStatusNyckeltal 01 Företagsmiljö i toppklass + 69 arbetsställen 02 Meningsfull sysselsättning Ökad sysselsättning.
Föreläsning F1-F2 Grundläggande perspektiv. Grundläggande förmögenhetsbegrepp T = tillgångar S = skulder (främmande kapital) E = eget kapital (ägarkapital)
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda.
God ekonomisk hushållning
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Budget 2017 Holmsund församling
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
Ekonomirapporten oktober 2016
Välfärdens finansiering
Varför investeringsfokus?
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Y Ränta När man lånar eller sätter in pengar på ett sparkonto kan banken använda pengarna och betalar därför för att låna dem.
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Hur styrs landstinget?.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Sektorn i siffror 2018 Några diagram över kommuners och landstings kostnader, fördelning på kostnadsslag och intäkter samt demografisk utveckling
Brf Stenbocken Genomgång ekonomi
Presentationens avskrift:

Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog

I kommunallagen  Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Förarbeten: Proposition2003/04:105 Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service de konsumerar: Resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. De ekonomiska målen ska avse:  Soliditet och skuldsättning på kort och lång sikt  Strategier för finansiering (precisera hur investeringar, pensioner ska finansieras)  Nivån på betalningsberedskapen  Risk och andra osäkerhetsfaktorer (exempelvis borgen, bolagens resutalt)

3 procent, 2 procent 1 procent, eller mer?  Beräkning för sektorn i början av 2000-talet  Nivån har varit 2,7 procent som andel av skatter och statsbidrag!  Diskussion i samband med RUR….1 procent!  Vad behövs egentligen och hur har det sett ut?

Soliditet kommunerna (exklusive pensionsskuld)

Skuld till banker och kreditinstitut som andel av skatter och statsbidrag

Skuld till banker och kreditinstitut som andel av tillgångarna

Nyckeltal för kommunerna

Kassaflödesanalys, samtliga kommuner vid ett resultat på 2 procent Årets resultat Avskrivningar Pensionsavsättning Ökning av placering (pension) LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets investeringar INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amorterade lån 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Årets kassaflöde varav buffert 000 Självfinansiering 57,5%64,1%75,3%

Självfinansieringsgrad av investeringar, procent för Sveriges kommuner vid ett resultat på 2 procent

Kommunernas skulder till banker och kreditinstitut (korta och långa) tusentals kronor per invånare Som andel av intäkter från skatter och statsbidrag ökar skulderna till banker och kreditinstitut från 48 till 51 procent

Utveckling soliditet, tillgångar, skulder och eget kapital vid ett resultat på 2 % (tkr per invånare och procent)

Samtliga kommuner vid 3 procent Årets resultat Avskrivningar Pensionsavsättning Ökning av placering (pension) LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets investeringar INVESTERINGS-VERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amorterade lån 000 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN Årets kassaflöde varav buffert Självfinansiering 53,0%59,2%69,4%

Utveckling soliditet, tillgångar, skulder och eget kapital vid ett resultat på 3%

God ekonomisk hushållning beror på Finansiellt läge och investeringsbehov Målet varierar mellan 0,5 till 5 % Investeringsnivå

Samtliga landsting 2 procent, kassaflödesanalys Årets resultat Avskrivningar Pensionsavsättning Ökning av placering (pension) LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets investeringar INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amorterade lån000 FINANSIERINGS-VERKSAMHETEN Årets kassaflöde000 varav buffert000 Självfinansiering62,2%62,3%66,7%

Samtliga landsting 2 procent

Självfinansieringsgrad landsting vid ett resultat på 2 procent Detta innebär att landstingens lån ökar från kronor till kronor per invånare.

Också viktigt:  Vilka risker finns i de kommunala bolagen?  Tillskott från bolagen?  Medfinansiering?  Framtida reavinster?  Hur utvecklas pensionskostnaderna?  Hur ser renoveringsbehovet ut?  Värdesäkra tillgångarna!  Buffert för lågkonjunktur eller annat – 0,5 procent!