Huvudsats och bisats– att bygga meningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Författare Josefin Berntsson År 2013
Advertisements

Sagan om Piffy.
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
Satsdelar.
Frågor på ytan, under ytan och på djupet
Svenska som andraspråk
Pronomen.
Ett Brott Är Ett Brott... Av Lovisa Wirdemo.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Allmän grammatik SATSDELAR
Det va en gång en katt och hund del 1
Sagan om björnen.
Igår var Lisa på bio..
Ödehuset Det var en gång en flicka som hette Lisa. Hon
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Underordnade konjunktioner
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Samma fast olika eller olika fast samma?
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Dom, de eller dem? Förklaring.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Våra fyra första satsdelar i korthet
Reportern Frågor på raderna Frågor mellan raderna
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Huvudsatser och bisatser
Av Murwet och Sandra. Det var en gång en planet som hette Mars. Han hittade flera planeter.
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Mening eller fråga TRYCK F5.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Pengar 1 Jacob Freij, Mogärdeskolan 4-9, Vetlanda –
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Den magiska dörren.
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
SPARKVIPA.
Grattis faster! ...jag hörde att du fyller år idag. Det tänkte jag man kunde fira genom att bland annat visa lite hur jag har det  Pappa pratade om någon.
Den magiska dörren.
Skrivregler & grammatik
Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet.
Det va en gång en katt och hund del 1
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Konjunktioner bindeord.
Ordföljd.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Satsdelar.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Ordföljd huvudsats.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Presentationens avskrift:

Huvudsats och bisats– att bygga meningar

Huvudsats Han hämtade hunden. Bilen körde fort på vägen. Ulla är söt. Hunden åt upp benet snabbt. Pelle sprang efter bollen.

Bisats Han kör bilen, för att vi skall hinna i tid. Vi är lyckliga, när våra barn är friska. De skall gå på bio senare, om de hittar en bra film. Olle kastar bollen till Ulla, när Bosse kommer. Greta spelar tennis, för att hon vill förbättra sin hälsa.

Huvudsats X 2 Pelle kan inte komma imorgon, för han känner sig inte bra. Pär kommer snart, men han vill inte stanna så länge. Sture har köpt en ny bil, och det vill jag också göra.

Satslära – satsdelarna i svenska språket

Varför? Om du inte är bra på tankeöverföring, teckenspråk eller andra kommunikationssätt – har du nytta av att lära dig hur man använder orden i svenska språket på rätt sätt. Du kommer att öka din förståelse av språket, dess ord och hur de skall användas. Din kommunikation med andra människor kommer att förbättras, och du kommer även att förstå dem bättre. Människor du kommer i kontakt med kommer också att ha lättare att förstå dig. Du kommer att ha lättare att lära dig andra språk.

Hur mycket skrivs på nätet? http://onesecond.designly.com/

Svenska språkets uppbyggnad Bokstav Aa Ord (ordklass) Apa Sats (Huvudsats) Apan äter mat Sats (Bisats) som är god Mening Apan äter mat, som är god.

Ord och satsdel är inte samma sak. Apan är ett ord Ordet apan blir en satsdel när den ingår med andra ord. Exempel: Apan äter mat. Nu har ordet apan helt plötsligt blivit en satsdel.

Jag förstår fortfarande inte! Ord handlar om ordklasser. Ordklasser arbetar du med för att lära dig hur ord kan böjas på olika sätt. Satsdelar handlar om satslära. Satslära arbetar du med för att lära dig hur du skriver korrekta meningar.

Det finns 5 viktiga satsdelar predikat subjekt dativobjekt ackusativobjekt predikatsfyllnad

Predikat Predikatet (p) är alltid verb. Man hittar predikatet genom att fråga: Vad gör någon eller Vad händer? Svaret på frågan är satsens predikat. Exempel: Soffan såldes. Vad hände? Något såldes? Såldes är predikat.

Subjekt Subjektet (s) är den som gör något. Man börjar sin fråga med Vem/Vad/Vilka och avslutar med det ord som var predikat. Svaret på frågan är satsens subjekt. Exempel: Soffan såldes. Vad såldes? Soffan såldes? Soffan är subjekt.

Vi testar! Sätt ut subjekt och predikat. Alla cyklarna gick sönder. Varför bråkar Ludvig? Tim älskar pengar. Bor du i Blentarp Pontus sover. Månen går upp.

Ackusativobjekt Man hittar ackusativobjektet (ao) genom att fråga: Vad Vem + predikat + subjekt? Vilka Svaret på frågan är satsens ackusativobjekt. Exempel: Pappan matade tvillingarna. Vem matade pappa? Tvillingarna matades. Tvillingarna är ackusativobjekt.

Vi testar! Sätt ut subjekt, predikat och ackusativobjekt. Katten ägde en boll. Katten tyckte om mig. Jag såg en känguru. Den gamle mannen älskar tårta. Detektiven ser en bov. Korna äter gräs.

Dativobjekt Exempel: Hon sa sanningen till poliserna. Man hittar dativobjektet (do) genom att fråga: Till vem För vad+- predikat + subjekt ( + ackusativobjekt)? Åt vilka   Svaret på frågan är satsens dativobjekt. Exempel: Hon sa sanningen till poliserna. Till vem sa hon sanningen? Till poliserna. Till poliserna är dativobjekt.

Vi testar! Sätt ut subjekt, predikat, ackusativobjekt och dativobjekt. Chefen sände en fruktkorg till de anställda. Morfar gav mig trehundra kronor. Pappa lovade min bror en ny mountainbike. Främlingen frågade min syster om vägen till banken. Hon visade främlingen vägen till banken. Gav hunden dig en blöt slick i ansiktet?

Predikatsfyllnad Predikatsfyllnaden är en utfyllnad efter vissa verb: vara heta Bli Kallas Hade varit Har varit Var Är Heter Hette Har hetat Hade hetat Hade blivit Har blivit Blev Blir Kallades Har kallats Hade kallats Exempel: Nora har varit sjuk. s p pf Eftersom predikatet är har varit blir sjuk en predikatsfyllnad istället för ett ackusativobjekt.

Bra jobbat!