De fattiga och de rika II

Strategier för utveckling Take off-teorin lanserades 1960 av Walter W. Rostow. Hjälp till fattiga länder för att komma igång med industrialiseringen. Bistånd samt etablering av västerländska företag skulle ge länderna den skjuts de behövde ekonomisk sett. Ökat kapitalflöde- ökade investeringar och förutsättningar för ”take off”.

Steg 1- Traditionellt samhälle Jordbrukssamhälle med låg teknologisk utveckling Självförsörjande bönder. Produktion för eget bruk. Nästan ingen handel, istället byter man varor med varandra. Västvärlden befann sig i detta stadie på medeltiden.

Steg 2. Genomgångsfasen Produktionen blir mer specialiserad. Detta leder till ett överskott på varor att handla med. Man kan göra vinst vilket leder till ett behov av banker. Infrastrukturen byggs ut för att kunna transportera varor. Man exploaterar naturresurser Västvärlden under renässansen och upplysningen.

Steg 3. Take off Handel – konkurrens - behov av mekanisering. Industrialiseringen tar fart. Urbanisering. Från jordbruket till industrin i staden. Utvecklingen koncentreras till några regioner i landet, kring industrier. Ekonomisk utveckling leder till social och politisk utveckling. Utvecklingen blir självförsörjande i och med investeringar och ökat kapitalflöde. Västvärlden under 1800-talet.

Steg 4. Mognadsfasen. Industrialiseringen sprider sig och näringslivet breddas. Fler produkter och tekniska innovationer leder till fler investeringsmöjligheter. Ekonomin producerar fler och fler varor och importberoendet avtar. Västvärlden under 1930 - 1950-talen.

Steg 5. Masskonsumtions-samhälle Ekonomin styrs in mot masskonsumtion. Industriproduktionen styrs mot mer konsumtionsvaror. Servicesektorn blir mer och mer dominant. Västvärlden under mellankrigstiden. Kritik: Många menar att denna modell är förenklad och alltför västorienterad.

Importsubstitution skyddstullar 50-60 talet införde många länder i Sydamerika och Indien importtullar. Detta för att utveckla en egen inhemsk produktion. Ekonomiskt stöd till vissa företag och till och med tullfri import av delar som behövdes i tillverkningsindustri. WTO är idag emot detta då det anses begränsa den fria handeln.

Exportinriktad industri Andra länder har valt att fokusera på export. T ex. Taiwan, Malaysia, Kina m fl. Statliga åtgärder för att hjälpa industrin har varit avgörande. I tidigt industrialiserade länder satsade staten även på infrastruktur, utbildning och nedskrivning av valutan för att påskynda utvecklingen.

Internationellt utvecklingssamarbete Istället för att prata om bistånd. Uppgick 2005 till 106 miljarder dollar. 1/3 av detta gick till MUL-länderna. Mycket bistånd går till direkt katastrofhjälp och alltså inte till långsiktiga utvecklingsarbeten. I vissa fall kan bistånd vara direkt skadligt på olika sätt. Parisdeklarationen från 2005 säger därför att bistånden ska vara anpassade efter de specifika ländernas behov.

Skuldavskrivningar Man vill lösa de stora skulder många av de fattiga länderna dras med, i vissa fall har korrupta diktaturer tagit lån och förskingrat pengarna. Nya lån beviljades under 80- och 90-talet men med stränga villkor som följd. 2005 beslöt G8 länderna (8 länder styr 66% av världsekonomin) att skjuta till pengar för att kunna skriva av lånen snabbare, 22 av de 40 mest skuldsatta länderna hade fått stor hjälp med detta år 2007.

Kvinnorna drabbas hårdast Kvinnorna i de fattigaste länderna står för huvuddelen av allt jordbruk. De spenderar timmar varje dag på att bära vatten . De får oftare än pojkar inte gå i skolan för att de tar större ansvar emma och behövs i arbetet. De kan vara utsatta för våld och misshandel i hemmet.

Milleniemålen 1. Fattigdom och hunger ska halveras till 2015 2. Alla barn ska gå i grundskola 2015 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015 5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna (U‐länderna)

Hur går det? Framåt men alltför långsamt för att klara att uppnå målen i tid. Målet att andelen extremt fattiga ska halveras är det enda som förväntas uppnås. Utvecklingen är även ojämn, vissa länder har kommit långt medan andra har långt kvar. Se www.globalis.se för uppdaterad information om de länder ni väljer att skriva om.

Sverige Rikt nu men var ett av Europas fattigaste länder i slutet av 1800-talet. Vi hämtade oss tack vare naturtillgångar, kapital, satsningar på utbildning och infrastruktur samt en växande export. Lika viktigt har organisationen av samhället varit, demokrati, fri konkurrens och tryckfrihet. När människan har en grundtrygghet vågar den satsa kapital och investera.

Allt är relativt I Sverige kan vi tala om fattigdom men då i jämförelse med rika i samma land. De mest välbetalda bor i storstadsregioner men där är det även dyrare att leva. Alltså behöver det inte vara så att människor på landet är fattiga men en större del av de välbeställda i landet bor trots allt i städerna. Det finns även stora inkomstskillnader i samma stad varpå man kan tala om segregation.

Svenskt bistånd Sverige skänkte år 2006 drygt 1 % av BNP i bistånd. (30 miljarder kr) Det är SIDA som är vårt statliga biståndsorgan. 2/3 av biståndet förs över direkt till mottagarlandet,(bilateralt) resten via internationella organ såsom FN (multilateralt).