Samhällets ekonomi

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. I hushållsekonomin handlar det om att få familjens inkomster att gå ihop I Samhällsekonomin handlar gäller det att få statens inkomster och utgifter att gå ihop. Ekonomi handlar också om varor och tjänster son produceras, säljs och köps av alla privata (du och jag) och företag i landet. Ex på varor: sax, skor, bilar, bullar… Ex på tjänster: klippa hår, reparera bilar, undervisa, baka osv…

Hushållets ekonomi Det handlar om att få inkomster och utgifter att gå ihop – att de är i balans Hushållets inkomster – lön, bidrag, arbetslöshetsersättning, sjukpenning m m. Hushållets utgifter – Hyra, huslån, bil, telefon, el, försäkringar, mat m.m. (detta varierar beroende på hur många man är i familjen) Det lönar sig att ringa runt och kolla priser i olika elbolag, försäkringsbolag tex. Man kan ersätta kontokortsskulder med banklån. Man kan baka eget bröd och åka kollektivt. Det lönar sig också att planera sin ekonomi med budget, samt att vara prismedveten!

Bruttoinkomst = ett hushålls inkomster innan skatt och bidrag. Nettoinkomst = den inkomst man har efter skatt och andra avdrag som arbetsgivaren har dragit av. Disponibel inkomst = det som kan användas till konsumtion och sparande. Amortering = avbetalning på lån.

Det enkla ekonomiska kretsloppet

Det större ekonomiska kretsloppet

Ekonomin svänger Högkonjunktur: Fullt ös på ekonomin, många vill köpa och sälja. - Lätt att få arbete, lönerna stiger. Efterfrågan på varor och tjänster ökar. Fler människor får fler pengar.

Ekonomin svänger Lågkonjunktur: Ekonomin går på halvfart. Arbetslösheten ökar, företag läggs ner. Människor får mindre pengar att röra sig med. Efterfrågan på varor och tjänster minskar.

Inflation Inflation innebär att pengarna blir mindre värda. Det märker vi på att priserna stiger.

Företagets ekonomi Produktion behövs för att pengar ska finnas i samhället. För att producera varor och tjänster behöver ett företag produktionsmedel: material, råvaror och energi Arbetskraft Realkapital som är maskiner, fordon, byggnader och annan utrustning Finanskapital (pengar till att starta tillverkningen) Kunskap Allt detta kostar pengar, som företagets ägare måste investera.

Ekonomiska system Marknadsekonomi – privat ägande. - Marknaden styr produktionen (dvs. vad människor köper) - priserna pressas Planekonomi – statligt ägande. - Staten styr produktionen – ej stor valmöjlighet - högre priser Blandekonomi – En blandning mellan systemen Ex. Sverige med både privat och statligt ägande Högern privat stat Vänstern stat privat

Marknaden – mötesplats för köpare och säljare När en vara är färdig, ska den säljas, priset bestäms av hur många som vill köpa bilen = efterfrågan. Priset bestäms också av hur många bilar som kan tillverkas = utbud. Alla varor bjuds ut till försäljning på en marknad. Marknaden omfattar alla som vill sälja och köpa. Företaget vill att priset ska bli så högt att det täcker kostnader för tillverkning, material, löner, forskning och utveckling. Dessutom ska försäljningen ge vinst, ett överskott, som dels ska täcka utdelning av pengar till ägarna, dels investeras i ny forskning och utveckling.

Fri konkurrens – Oligopol - Monopol Fri konkurrens = fri marknad där varorna tävlar om kunderna, det är bra eftersom tävlingen tvingar företagen att hålla låga priser och en hög kvalitet på varorna. Oligopol: Det finns ett fåtal tillverkare eller säljare av en vara. Företagen kan hålla höga priser, då de lätt kan hålla koll på varandra, t ex oljebolagen.

Fri konkurrens – Oligopol - Monopol Monopol = Då är ett företag ensam på marknaden, har inga konkurrenter att tävla emot, kan sätta ett högt pris och ändå få mycket sålt, om de har en vara som folk inte klarar sig utan. Staten kan lagstifta om monopol på vissa varor och tjänster, till exempel på alkohol. Staten kan också förhindra att oönskade monopol uppstår tex. genom lagstiftning

Utbud och efterfrågan är alltså den mängd varor och tjänster som företagen vill sälja och som folk vill köpa. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan bestämmer dels priset, dels om en vara ska sälja bra eller inte.

Några enkla ekonomiska lagar Om många vill köpa en vara som det bara finns ett fåtal av kan säljaren sätta ett högre pris. Om få människor vill köpa och mängden varor är stor måste säljaren sänka priset. Om du är ensam om att sälja en vara som många vill ha kan du ta bra betalt. Om många vill sälja samma vara samtidigt sjunker priset.

Vad annat än priset påverkar kunden att köpa en viss vara? Avstånd Märke/kvalitet Mode Ekologiskt perspektiv (Krav, EKO, Svanen) Reklam Rekommendation

Skatter Du betalar skatt till stat och kommun och får: Skola, sjukvård och pension Hjälpa andra som behöver t ex. sjukpenning Stödja kommunerna, underhålla vägnätet, betala försvaret, domstolar och polisen

Direkta skatter = den skatt vi betalar på inkomsten och den skatt som företagen betalar. När vi säljer ett hus, aktier eller andra värdepapper betalar vi också direkt skatt. Indirekta skatter = betalar vi på alla varor och tjänster vi köper, dels är det mervärdeskatten (moms), som alla företag, tex. affärer tar ut varje gång man handlar, och som företaget sen betalar till staten. (Momsen är 25 procent.) Punktskatter räknas också hit, tex. skatt på sprit, tobak och bensin.

Skatt till kommun och landsting Betalar mellan 27-34 kronor per 100-lapp i skatt, storleken beror på var du bor och hur rik kommunen är. I Jönköpings kommun är kommunalskatten 32,15. Till kommunen går 21,48 och till landstinget 10,67.

Arbetsgivaravgifter En av statens viktigaste inkomstkällor. Arbetsgivaren betalar ca 40 % av varje anställds lön. Täcker bland annat anställdas sjukförsäkring och pension.

Banker Spara på banken - sparränta Låna på banken – låneränta Aktier Sms-lån (VARNING) Ränta som styrmedel - Reporänta

Ekonomisk politik Staten kan på olika sätt styra och påverka landets ekonomi: Varierar beroende på vilket parti som har regeringsmakten. Viktigaste för staten är full sysselsättning för att få ekonomisk tillväxt. Ett styrmedel är skatten, genom att höja momsen kan regeringen bromsa konsumtionen. Genom att sänka skatten för vissa grupper och höja bidragen, kan regeringen fördela pengar så att det blir mer rättvist. Hur löner och priser bestäms lägger sig regeringen inte i, lönernas storlek bestäms av parterna på arbetsmarknaden, arbetsgivare och fackförbund.

BNP BNP = Bruttonationalprodukt Detta är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Ju högre BNP – desto rikare land. BNP/capita = BNP/invånare är värdet av ett lands varor och tjänster under ett år delat i antalet invånare. Ett litet land har mindre BNP än ett stort. För att få jämförbara siffror delas BNP med antalet invånare i landet.

Kritik av BNP-Måttet BNP-siffor gynnar länder med välutvecklad ekonomi. Endast lönearbete räknas med. Siffrorna säger ingenting om hur pengarna används eller om det är bra eller dåliga saker som produceras. HDI = Human Development Index Detta är ett mått som inte mäter ett lands pengar utan istället hur människorna i ett land har det. Ex. hälsa och livslängd, utbildning och kunskap barndödlighet, Ekonomisk standard. Mänskliga rättigheter och jämställdhet och inflytande.

Handel över gränserna Export – varor vi säljer till utlandet. Import – varor vi köper från utlandet.

Handelsbalans Positiv bytesbalans: Länder som säljer för mer än de köper. Ex. Norge. Negativ bytesbalans: Länder som köper för mer än de säljer. Ex. U-länder, de måste låna pengar för att betala sina inköp

Handel inom EU Europas stävan efter fred (EU) Gemensam handel, valuta, lagar etc… ger bättre ekonomisk utveckling Negativa konsekvenser Vi släpper inte in andra länder utanför EU till handel Sämre marknad för EU-länder På sikt större orättvisor i världen då fattiga länder inte får sälja sina varor Krig

Globalisering Multinationella företag – arbetar över hela världen. Oftast är huvudkontoret i ett land och en rad dotterbolag i andra länder. För- och nackdelar med globalisering + Bra med samarbete över gränserna, ökat välstånd, billigare varor. Företagen så stora och starka att ingen regering rår på dem. Pengar – politisk makt – Företagen ”äger” politikerna – demokratin i fara. Länder förlorar kontrollen över sin egen ekonomi och resurser. Nya utländska ägare tar inte hänsyn till vårt miljö- och naturarv. Arbetstillfällen försvinner i vissa länder. För stor koncentration av jobb som kräver högre utbildning leder till att arbetare med låg utbildning slås ut då fabriker flyttar till länder med billigare arbetskraft.