LAGSTIFTNING OM ANMÄLNINGSPLIKT, UTREDNINGAR OCH SEKRETESS I SAMVERKAN Copyright: staffanolsson@hem.utfors.se 070-277 0737 ATT SAMVERKA NÄR BARN OCH UNGA MISSTÄNKS FARA ILLA *********************

Disposition av dagen Några orsaker till att anmälan inte görs, när ett barn kan fara illa… … och några som bidrar till att broar ändå byggs Sekretessbestämmelser som faktiskt begränsar samverkan för barn och vuxna… …och sådana som tvärtom uppmanar till samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst, Anmälningsplikt och socialnämndens utredningar Allas ansvar för en utvecklad samverkan för barn och unga – några tankar

Att diskutera – fallet Mattias Mattias går i fyran, är 10 år och finns delar av dagen på fritids. Han är stökig, bråkar på lektionerna och kommer ofta för sent. Han är trött och hungrig på morgnarna. Andra elever i klassen undviker honom, vill inte vara med honom på rasterna. a) Hur bedömer du denna situation? Är Mattias situation oroande och i så fall varför? b) Kan detta vara ett fall där socialnämnden kan behöva kontaktas genom en anmälan? Varför i så fall?

Personalens syn på ett barn och dess situation varierar. Den egna uppväxten - hur hade jag det? Egen personlighet – jag ser bara det jag vågar eller vill se! Konflikträdsla ger handlingsförlamning Den egna erfarenheten genom livet – hur möter jag barn och i vilka sammanhang? Samverkar jag med andra yrkesgrupper och befruktas av deras perspektiv?

Ett barn kan fara illa Fysiskt eller psykiskt – t.ex. slag, andra övergrepp, vanvård/oförmåga Aktivt eller passivt Hemma eller i andra miljöer På kort och/eller lång sikt

NÅGRA ORSAKER TILL ATT PERSONAL INTE ANMÄLER TILL SOCIALNÄMNDEN Osäkra på hur vi ska göra Chefen anser inte att en anmälan ska göras Anmälan är ett laddat begrepp Rädd att tappa kontakten med föräldrarna Bristande mod att säga till en förälder att ”vi är oroliga för ditt barn” Vi vill inte lägga oss i Små barn är inte så tydliga att avläsa ”Det blir nog bättre om vi väntar” ”Soc gör i alla fall ingenting” Vi får inte veta vad som händer efter en anmälan

VARFÖR FINNS EN REGISTERKONTROLL? Barn är i underläge gentemot de vuxna de möter i olika miljöer FN:s Barnkonvention har bidragit till ett ”barntänk” och ny lagstiftning har blivit följden Barn utsätts för övergrepp – statistiken är tydlig i den delen Vuxensamhället har ett ansvar för barn och det ansvaret tas delvis genom kontroll av de människor som barnet möter.

FINNS OLIKA SLAGS REGISTERKONTROLL Olika omfattande – några kontroller omfattar fler slags brott och även misstanke om brott Gäller inte bara de anställda De minst omfattande avser bl.a. skola, LSS och – senast – personer som ska arbeta med barn i frivilligorganisationer m.m. Den mer omfattande avser verksamma vid HVB-hem, där barn är placerade Den mest omfattande avser personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom eller tvångsvård av missbrukare

VAR FINNS STÖD FÖR ATT HÄMTA UT ETT UTDRAG UR BELASTNINGSREGISTRET OM SIG SJÄLV? Lag om belastningsregister: Enskilda 9 § En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter ska på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.    En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv har rätt att få ett begränsat utdrag ur registret  1… 2. enligt bestämmelser i skollagen (2010:800), 3. … 4. enligt bestämmelser i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn, 5. enligt bestämmelser i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder, eller 6. enligt bestämmelser i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

BAKGRUND Flera exempel finns på sexuella övergrepp mot barn i föreningar av skilda slag- i kyrkan, ridklubbar, travstall, idrotts-föreningar m.m.. Varje övergrepp får stor uppmärksamhet. Inte minst Patrik Sjöberg har i sin bok ”Det du inte såg” påverkat opinionen.

Ny lagstiftning - stärkt stöd och skydd för barn och unga Regeringens proposition 2012/13:10, tagen av riksdagen 22 november 2012

NY LAGSTIFTNING FRÅN 2013 Om anmälningsplikt Om möjlighet till ett möte för anmälaren Om möjligheten till återkoppling av vissa uppgifter till en anmälare Om sekretess för att möjliggöra denna återkoppling och Om socialnämndens utredning och dess villkor

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN TYDLIGA MÅL GEMENSAMMA ARBETSMETODER   GEOGRAFISKT GEMENSAMMA UPPTAGNINGSOMRÅDEN GEMENSAMT SPRÅK OCH TERMINOLOG GEMENSAMT BARNPERSPEKTIV JÄMLIKA RELATIONER NÄR DET GÄLLER KUNSKAPSNIVÅ, BESLUTSBEFOGENHET LEDNINGENS INSTÄLLNING

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN FÖRANKRAD HOS LEDNINGEN   KONTINUITET I ARBETSGRUPPER INTRESSE OCH ENGAGEMANG MANDAT FÖR GRUPPEN ATT AGERA TYDLIGT SYFTE, TYDLIGA FÖRVÄNTNINGAR ATT IDENTIFIERA SKILLNADER OCH LÄRA SIG ATT HANTERA DESSA

UPPMANING TILL MYNDIGHETER ATT SAMVERKA MED VARANDRA Förvaltningslagen 6 §: Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten   OSL 6:5: Myndighet skall på begäran av annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång

Samverkansbestämmelser när barn riskerar att fara illa eller far illa i bl.a.: SoL 5 kap. 1 a §: Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och offentlighets- och sekretess-lagen. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.

Några grundläggande principer i sekretesskyddet för enskild person Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) regler gäller endast för personal i stat, landsting och kommun. För privat verksamhet regleras tystnadsplikt, när den finns, i annan lag.  Sekretess mellan skilda myndigheter (OSL 8:1) Sekretess mellan olika och självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet (OSL 8:2)   I OSL finns bestämmelser om handlingssekre-tess och tystnadsplikt.

NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON Samtycke från den det berör häver sekretessen (OSL 10:1, 12:2) Sekretessen är en juridisk fråga, men lika mycket en fråga om metoder i arbetet och om etik.   Om inte sekretess gäller står det personal fritt att på etisk grund avgöra om en uppgift ska lämnas ut till utomstående. Sekretess gäller inte i förhållande till den enskilde själv (OSL 12:1)

NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON Sekretessen är en juridisk fråga, men lika mycket en fråga om metoder i arbetet och om etik. ****************************** Endast de som behöver uppgiften för sitt arbete har rätt att ta del av känslig information.   Ställ i ditt arbete den etiska frågan: ***************************** Vilka behöver veta det jag vet och hur mycket behöver de veta för sitt arbetes skull? Denna etiska regel ska följas då du talar med någon annan inom din myndighet och självständiga verksamhetsgren.

SEKRETESS VID FÖRUNDERSÖKNING OSL 18 kap. 1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs… OSL 35 kap. 1 § 1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i 1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål…

SEKRETESS I KRIMINALVÅRDEN OSL 35: 15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.    Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd.    För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Lag (2010:628).

SEKRETESS VID ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedling m.m. OSL 28:11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om  1. arbetsförmedling, 2. yrkesvägledning, 3. arbetsvård, 4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller 5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet.    Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

Skolans sekretess ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS (SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 25:1- Sträng sekretess. ____________________________________ PSYKOLOGISK, PSYKOSOCIAL OCH SPECIALPED. INSATS: OSL 23:2,3,5 - Sträng sekretess. SKOLANS SÄRSKILD ELEVSTÖDJANDE VERKSAMHET I ÖVRIGT: OSL 23:2, st. 2 - Mindre sträng sekretess. ENSKILDS IDENTITET, ADRESS M.M. OSL 23:2, st. 3- Mindre sträng sekretess FRITIDSHEM M.M.: OSL 23:5, st.1 - Sträng sekretess- PSYKOLOG, KURATOR, SPECIALPED. INSATS OSL 23:5, st. 2 - Mindre sträng sekretess- PEDAGOGISK PERSONAL FÖRSKOLA (SANNOLIKT SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 23:1 - Sträng sekretess.

Socialtjänstsekretessen osl 26:1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men…

MEN INGEN SEKRETESS HÄR OSL 25 kap. 7 §  Sekretessen enligt 1 § gäller inte:  1. beslut om omhändertagande av en enskild, 2. beslut om vård utan samtycke, 3. beslut om sluten ungdomsvård,

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (OSL 25 kap.) 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men… För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

SAMTYCKE FRÅN DEN ENSKILDE OSL10:1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. OSL 12:2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag…  

SEKRETESS I FÖRHÅLLANDE TILL VÅRDNADSHAVAREN OSL 12:3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnads-havaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.

VIKTIGA PRINCIPER I SEKRE-TESSKYDD FÖR ENSKILD PERSON I OSL och även i andra lagar finns bestämmelser om att sekretesskyddade uppgifter i vissa fall får lämnas ut trots att de är sekretesskyddade.

NÅGRA VIKTIGA SAMARBETSÖPPNINGAR I SEKRETESSBESTÄMMELSERNA Uppgiftsskyldighet (t.ex. vittnes- och anmälningsplikt) Rådgöra med varandra inom verksamheten för arbetets skull För att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra egen verksamhet (OSL 10:2) Vissa uppgifter om brott (OSL 10:20, 22, 23, 24) Mellan socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsmyndighet i vissa fall, bl.a. OSL 25:12, 26:9 Utan sekretesshinder mellan sjukvårdsmyndigheter i samma kommun eller i samma landsting (OSL 25:11) Ny bestämmelse för socialtjänsten vid återkoppling (SoL 26:9 a)

NÅGRA VIKTIGA SAMARBETSÖPPNINGAR I SEKRETESSBESTÄMMELSERNA Den s.k. generalklausulen: Sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda – den s.k. generalklau-sulen. (OSL 10:27) Men generalklausulen gäller inte för hälso- och sjukvård och socialtjänst eller i enskild verksamhet!

NÅGRA VIKTIGA SAMARBETSÖPPNINGAR I SEKRETESSBESTÄMMELSERNA Meddelarfrihet innebär rätt att i vissa fall lämna t.o.m. sekretesskyddade uppgifter till massmedia. Nödsituation. Nöd bryter lag vid fara för liv eller hälsa. (BrB 24:4)  Allvarliga brott "å färde". (BrB 23:6) I vissa fall straffbart att inte avslöja ett pågående eller planerat allvarligt brott.

SAMTYCKETS OCH HEMMETS BETYDELSE Sekretessens viktigaste genombrott är samtycket från den det berör! Utveckla därför samarbetet för barnet/ den unge på vårdnadshavar- och föräldramed-verkans grund.

VILKA BROTT FÅR POLISANMÄLAS? Vissa brott mot barn under 18 år - BrB 3, 4 och 6 kap, d.v.s. frihetsberövanden, misshandel och sexualbrott samt dessutom könsstympningsbrott. (OSL 10:21)   Socialtjänsten + sjukvården: Brott för vilket är stadgat lägst 1 års fängelse samt försök till brott för vilka är stadgade lägst 2 års fängelse. (OSL 10:23)

VILKA BROTT FÅR POLISANMÄLAS? Andra myndigheter: Alla brott som kan antas ge annat straff än dagsböter. (OSL 10:24)   Brott riktade mot den egna verksamheten (OSL 10:2) Mindre allvarliga brott med stöd av generalklausulen i vissa fall (OSL 10:27)

ANMÄLNINGSPLIKT TILL SOCIALNÄMNDEN (14 KAP. 1 § SOL) EN SKYLDIGHET ATT ANMÄLA FÖR BL.A. FÖRSKOLOR, SKOLOR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: St. 1: Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom … 3. anställda hos sådana myndigheter 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga …

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN Erbjudande om möte: SoL 14:1 a: När det föreligger anmälningsplikt ”bör socialnämnden erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt”.

ANMÄLAN OM MISSFÖRHÅLLANDEN Återkoppling av beslut: SoL 14:1 b: Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.

NY SEKRETESSBESTÄMMELSE FÖR SOCIALNÄMNDEN VID ÅTERKOPPLING AV INFORMATION OSL 26 kap. 9 a § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om att beslut fattats enligt 11 kap. 1 a § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller uppgift om att sådan utredning som avses i den bestämmelsen redan pågår lämnas till den som har gjort en anmälan enligt 14 kap. 1 § samma lag, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

UTREDNINGSSKYLDIGHET FÖR SOCIALTJÄNSTEN SoL 11 kap 2 § Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständligheterna i ärendet. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att en utredning har inletts. (Utredning till barns skydd och stöd)

UTREDNINGSSKYLDIGHET FÖR SOCIALTJÄNSTEN SoL 11 kap. 4 § Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 § och fatta beslut i ärendet även om barnet byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 1 § och ärendet avser vård av missbrukare. Den nya vistelsekommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som socialnämnden kan behöva för att fatta beslut i ärendet. Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över. (Se SoL 16:1, 4) (Utredning till barns skydd och stöd samt vård av missbrukare)

ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDE SoL 16 kap. 1 § 1 § Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd. Överflyttning skall ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning, får den kommun där frågan om överflyttning kommit upp ansöka om överflyttning av ärendet hos Socialstyrelsen. SoL 16:4 §: Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings- domstol.

BBIC – BARNS BEHOV I CENTRUM

UTREDNINGEN Uppföljning efter avslutad utredning: SoL 11:4 a § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutats utan beslut om insats. En sådan uppföljning får ske om barnet, utan att förhållanden som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd men samtycke till sådan åtgärd saknas.  

UTREDNINGEN Uppföljning efter avslutad utredning: SoL 11:4 b § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende har upphört. En sådan uppföljning får ske om barnet, utan att förhållanden som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd men samtycke till sådan åtgärd saknas.

UTREDNINGEN Uppföljning efter avslutad utredning: SoL 11:4 c § Vid en uppföljning enligt 4 a eller 4 b § (efter det att en placering har upphört) får nämnden ta de kontakter som anges i 2 § första stycket och samtala med barnet i enlighet med 10 § tredje stycket. Uppföljningen ska avslutas senast två månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av stöd och skydd avslutats eller placeringen har upphört eller när nämnden dessförinnan finner skäl att inleda utredning enligt 11 kap. 1 § första stycket. Nämnden ska underrätta barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare som berörs om beslutet att inleda respektive avsluta uppföljningen.  

1) Den oro som vuxna i barnets närhet känner. ÅTTA LÄNKAR I DEN KEDJA SOM MÅSTE HÅLLA FÖR ATT BARN SOM FAR ILLA SKA KUNNA FÅ ETT BRA STÖD ********************** 1) Den oro som vuxna i barnets närhet känner. 2) Den lokala handläggningen hos förskolan/ skolan/sjukvården när en anmälan övervägs eller har gjorts. 3) Hur anmälan till socialtjänsten ser ut.

ÅTTA LÄNKAR I DEN KEDJA SOM MÅSTE HÅLLA… 4) Socialtjänstens tidiga handläggning, då man bedömer om en utredning ska öppnas.   5) De förhållanden som styr den utredning som väl öppnas. 6) Kvalitativa förhållanden i utredningen i form av kontakt, bemötande och bedömning. Kontakt med klienten Kontakt med uppgiftslämnaren

ÅTTA LÄNKAR I DEN KEDJA SOM MÅSTE HÅLLA… 7) Det beslut som fattas med stöd av SoL eller LVU 8)Den eventuella uppföljning/utvärdering som görs.

ANMÄLNINGSPLIKT – NÅGRA VIKTIGA PUNKTER Ta alltid din egen oro på allvar, Hemmets roll är viktig i en utredning – engagera oftare vårdnadshavarna Försök bidra till att föräldrarna känner oro för sitt barn, när detta är befogat, Tidiga insatser för barn är viktiga, Förskola, skola och sjukvård känner sig ofta bortglömd efter en anmälan - vad händer?

ANMÄLNINGSPLIKT- NÅGRA VIKTIGA PUNKTER Eftersträva trepartsmöten och trepartssamtal, vid anmälan och i utredningen, Försök finna sådana former för anmälan och utredning, som inkluderar vårdnadshavarna,   Chefer har en viktig roll i att stödja sin personal, Samverkan med socialtjänsten behövs – och kraven på att samverka är ömsesidiga, Skapa en gemensam handlingsplan för samverkan, över gränserna, VÅGA HANDLA!!

NÅGRA SLUTSATSER Bygg broar för barn och unga över, ibland, strida vattendrag och djupa raviner. Broar byggs gemensamt av politiker, förvaltningsledning och av personal på fältet. Ni behöver alla varandra. Och barn och unga behöver er!

VARFÖR INTE DENNA SLOGAN? Vi bygger stabila broar i vår samverkan för barn och unga som riskerar fara illa

NÅGRA SLUTSATSER De lagtekniska begränsningarna att samverka är fåtaliga när ett barn riskerar fara illa och med ett bra bemötande når både förskola, skola och socialtjänstens personal långt. De begränsningar som finns består oftast av attityder, dåligt utvecklade metoder och i synsättet att det jag vet inte är särskilt intressant för andra. När sekretess gäller och ett barn far illa finns många bestämmelser som genombryter sekretessen – t.ex. ett samtycke och möjligheten att polisanmäla.

NÅGRA SLUTSATSER När flera känner till vissa förhållanden som rör ett barn/en ungdom gäller i de gemen-samt kända delarna ingen tystnadsplikt mellan de inblandade. Treparts - eller andra flerpartslösningar innebär att deltagare får samma information vid samma tillfälle. I dessa delar finns inga hinder att samtala och samverka.

SAMMANFATTNINGSVIS ”Samverkan för barn är alltid möjlig för den som tycker den är möjlig och viktig” ”Sekretessen är bara ett hinder i samverkan för den som inte kan lagen och därför inte förstår de möjligheter lagen faktiskt ger” Staffan Olsson

HÄR ÄR TVÅ AV ALLA NI SAMVERKADE FÖR DÅ ELLER SAMVERKAR FÖR NU!