Personer med funktionsnedsättning i demokratin Mikaela Järnbert Johan Wilén Magnus Lagercrantz

Dagens presentation Studie av valdeltagande Mikaela Järnbert, SCB Vallokalernas tillgänglighet Magnus Lagercrantz, Myndigheten för delaktighet Folkvaldas villkor i kommunpolitiken Johan Wilén, SCB Kommentarerer från intresseorgansationer Frågestund

Presentation av begreppet funktionsnedsatt Inga fastställda kriterier för begreppet Svårmätt Heterogen grupp Olika källor har använts i undersökningarna: olika inslag av självuppskattad/härledd – kommer att framgå av de olika presentationen

Studie över valdeltagande

Valdeltagande 2014 efter funktionsnedsättning. Procent

Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 efter funktionsnedsättning och ålder. Procent

Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Hörselnedsättning Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Hörselnedsättning. Procent

Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Synnedsättning. Procent

Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Nedsatt rörelseförmåga Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Nedsatt rörelseförmåga. Procent

Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Besvär av ängslan, oro Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning Besvär av ängslan, oro. Procent

Huvudresultat Lägre valdeltagande 2014 bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen Valdeltagandet 2014 varierar efter typ av funktionsnedsättning Nedsatt rörlighet Nedsatt syn Besvär av oro, ångest, ängslan m.m.

Vallokalernas tillgänglighet

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 29 ”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som andra och förpliktigar sig att säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra, direkt eller genom fritt valda ombud, däribland rättighet och möjlighet för personer med funktionsnedsättning att rösta och att bli valda, bl.a. genom följande: i) säkerställa att valprocedurer, anordningar och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda”

Stickprover av tillgängligheten vid EU-valet Faktiskt inventering av 178 lokaler i 20 olika kommuner. Både förtidsröstning och vallokaler på valdagen. • Valsedlarna var i 21 procent av de inventerade lokalerna dåligt placerade. • Det saknades tillräckligt med utrymme bakom röstningsskärmarna i 36 procent av lokalerna. • Skyltar, symboler och texter var svåra att upptäcka eller läsa i 30 procent av lokalerna. • I 86 procent av vallokalerna och röstningslokalerna gick det att ta sig mellan rummen utan att behöva använda trappor.

Stickprover av tillgängligheten vid EU-valet Vägen fram till entrén var tillgänglig vid 89 procent av lokalerna. I 13 procent av lokalerna fanns för höga trösklar inomhus. I endast 36 procent av lokalerna fanns det ett parfymförbud. I 89 procent av lokalerna var det bra ljudförhållanden och i 88 procent av bra ljusförhållanden. I nästan alla lokaler, 95 procent, fanns tillräckligt breda dörrar.

Enkät till väljare med funktionsnedsättning Ca 1 200 svarande med olika typer av funktionsnedsättningar. En månad efter de nationella valen. Andel som upplevde brister i tillgängligheten vid de nationella valen

Vilka brister i tillgängligheten upplevde du när du röstade?

Valsituationen medger ännu inte full delaktighet för alla medborgare att rösta. Många vallokaler hade fortfarande brister i tillgängligheten, åtminstone i något avseende. Många väljare upplevde också brister i tillgängligheten under valen 2014. För att tillgängligheten ska öka och att alla, oavsett funktionsförmåga ska kunna delta i valen på lika villkor behövs: Lokalernas grundläggande tillgänglighet måste förbättras. Ökad kunskap behövs hos de aktörer som ansvarar för och genomför valen för att röstnings- och vallokalerna ska öka i tillgänglighet. Enhetliga riktlinjer och standarder skulle kunna underlätta i arbetet med att säkerställa tillgängligheten. Valsedlarnas utformning behöver utredas vidare och möjliga förbättringar till valen 2018 måste ses över. Det behövs mer kunskap och innovation kring hur teknik kan användas för att underlätta för personer med funktionsnedsättning i de allmänna valen. Förbättrad information till medborgarna är nödvändig för att kunna säkerställa möjligheten för alla att ta del av den information som omger ett val.

Folkvaldas villkor i lokalpolitiken

Folkvalda med funktionsnedsättning. Definition Med funktionsnedsättning menas här att man kan ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande. Med den här definitionen, skulle du säga att du har en funktionsnedsättning?

Personer med funktionsnedsättning. Procent

Vanligaste typerna av funktionsnedsättning. Procent

Upplevelse av kommunpolitiken – Finns det skillnader? Överlag inga stora skillnader mellan folkvalda med eller utan funktionsnedsättning. Ersättning Folkvalda med funktionsnedsättning får i högre grad ersättning för resor Lokaler Folkvalda med funktionsnedsättning upplever att innemiljön(Luft, ljud, ljus) är sämre

Reflektion av resultaten Kommentarerer från intresseorgansationer Synskadades riksförbund DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Allmän reflektion från er andra

Att ta med er härifrån Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning Valsituationen medger ännu inte full delaktighet för alla medborgare att rösta. Sämre representation i lokalpolitiken bland personer med funktionsnedsättning, men få skillnader kring upplevelsen av politikens villkor.

Om du vill veta mer Studie av valdeltagande Mikaela Järnbert, Mikaela.jarnbert@scb.se Vallokalernas tillgänglighet Magnus Lagercrantz, Magnus.lagercrantz@mfd.se Folkvaldas villkor i kommunpolitiken Johan Wilén, Johan.wilen@scb.se