Livsmedelskemi.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Advertisements

Repetition inför NP i biologi
Biokemi Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Varför är kolatomer så viktiga ?
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Näringsämnen.
Mineraler och vitaminer
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
BIOKEMI Livets kemi.
Och terminens avsnitt handlar om……….
ÄMNENA I MATEN.
Organisk Kemi.
Kolets kemi Organisk kemi.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Repetition av näringslära
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
1.
Presentationens avskrift:

Livsmedelskemi

Fotosyntesen

Cellandning

Kroppen behöver Kolhydrater Protein Fett Vatten, mineraler, vitaminer

3 former av kolhydrater Socker -monosackarider och disackarider Stärkelse Cellulosa Alla kolhydrater är uppbyggda av kol, väte och syre Polysackarider Glykos

Molekylformel för glykos: C6H12O6 Socker Socker delas in i enkla sockerarter och sammansatta sockerarter. Enkla sockerarter består av en ringformad sockermolekyl Sammansatta sockerarterna består av två sockermolekyler som sitter ihop. De måste först sönderdelas i kroppen innan de kan tas upp av blodet. Enkla sockerarter(monosackarider): Sammansatta sockerarter(disackarider): Ex) Glukos (druvsocker) Ex) Sackaros (”vanligt” socker) Fruktos (fruktsocker) Laktos (mjölksocker) Molekylformel för glykos: C6H12O6

Stärkelse Stärkelse är flera tusen druvsockermolekyler som sitter ihop. De bildar långa, snurrade molekyler. Finns i t.ex. pasta, bröd, potatis. Ger energi. Påvisas med jod och färgas blåsvart

Cellulosa Cellulosa är också många druvsockermolekyler som sitter ihop. De sitter ihop på ett annat sätt så att det blir långa raka molekyler. De är skelettet i växterna. Kallas också för fiber. Ger ingen energi, men mättnadskänsla Finns i grovt bröd, och grönsaker.

Fetter Fetter utvinns ifrån djur och växtceller Vegetabiliska fetter Olja Flytande vid rumstemperatur Vegetabiliska fetter Kommer från växtriket Ex, solrosolja Animaliska fetter Kommer från djurriket Ex; smörfett Fett fast vid rumstemperatur

Sälar och valar ett tjockt lager underhudsfett som skyddar mot kyla Fetter I människokroppen används fett • Energiförsörjning 40% • Tillför vitamin A, D, E och K som alla är fettlösliga • Ger skydd och stöd till de inre organen som t.ex. hjärta och hjärna • Fungerar som smörjmedel för leder • Ger huden dess elasticitet/ värmeisolera kroppen Sälar och valar ett tjockt lager underhudsfett som skyddar mot kyla

Fett från växtriket kallas för vegetabiliska fetter Framställs genom att kall- eller varmpressa växter som är rika på olja

Hur bildas fett Fetter är uppbyggda av alkoholen glycerol och tre olika fettsyror En förening mellan en alkohol och en organisk syra kallas för en ester De organiska syror som finns i ett fett kallar man för fettsyror Den alkohol som finns i fett heter glycerol Alltså är fetter estrar Fettsyra GLYCEROL Fettsyra Fettsyra 1 glycerolmolekyl + 3 fettsyramolekyl Fett

Fettsyror Mättat; enkelbindningar mellan kolatomerna Enkelomättat; en dubbelbindning Fleromättat; två eller fler dubbelbindningar Fasta fetter; hög andel mättade fettsyror Flytande fetter; hög andel fleromättade fettsyror

Vanliga fettsyror

Fetthärdning och transfetter Industrin behöver billigt matfett som är lätthanterligt och hållbart. Därför härdas flytande vegetabiliska oljor genom en lång rad kemiska processer till ett fast smörliknande fett. Fetthärdning Flytande fetter kan göras till fasta genom att behandlas med väte Transfetter Om man avbryter härdningen innan det är helt färdighärdat bildas transfetter

Omega 3 och omega 6 är fleromättade fetter som är essentiella De är nyttiga för kroppen. Förbättrar koncentrationen

Proteiner Proteiner är byggnadsmaterial för alla växter och djurceller Alla proteiner innehåller Kol Väte Syre Kväve En del har också fosfor och svavel Exempel på proteiner i kroppen: Blodets röda färgämne, hemoglobin Enzymer Protein förser oss med kalorier

Proteiner i livsmedel

Koagulering Den process då ett ämne rör sig från flytandeform till fast form Många proteiner koagulerar vid upphettning

Godis Gelégodis, vingummin

Proteiners uppbyggnad Uppbyggda av 20 olika Aminosyror Proteinerna består av långa kedjor av aminosyror Proteinerna i maten sönderdelas i mage och tarmar till fria aminosyror Fria aminosyror transporteras ut till kroppens celler och där kopplas till ihop till dem proteiner som kroppen behöver Ritningen för hur proteinet ska byggas upp finns i arvsmassan.

Essentiella aminosyror En del av aminosyrorna kan cellerna själva tillverka Några måste tas in med mat. Dessa kallas för essentiella. Det finns åtta essentiella aminosyror Det betyder att proteinintag är livsnödvändigt för oss människor

Mineralämnen och Vitaminer

Vad är Mineraler Mineraler är föreningar av joner Kroppen behöver 20 mineraler

Kalcium Fosfor För skelett och tänder; En fullvuxen människa består av ca 1 kilo kalcium Fosfor För skelett och tänder;

Järn Viktig för blodet Järn ingår i hemoglobin, det röda färgämnet i blodet

Natrium För rätt sammansättning på kroppsvätskan Vi behöver ha 0.9% natriumklorid i kroppsvätskan För mycket salt högt blodtryck

Jod Struma För sköldkörteln funktion Tillverkning av hormoner som reglerar ämnesomsättning Struma

Vitaminer Ingår i många viktiga enzymer som ser till att kroppen fungerar 13 olika vitaminer Många är essentiella Lösliga i vatten eller i fett