Skogen och klimatet Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera? – 10 frågor och svar – Skogen och klimatet – läromedel Presentationen: 1. Vad avses med växthuseffekt eller drivhuseffekt och vilka förändringar medför den i klimatet? 2. Vad avses med kolets kretslopp – och vilken är effekten på klimatet? 3. Hur blev det nu så här? 4. Varför ska vi använda trä? 5. Hur hjälper vi miljön genom att använda inhemska trädbränslen? 6. Hur mycket skog finns det i världen och i Finland? 7. Utplånar vi världens skogar och förstör vi klimatet när vi använder trä? 8. Hur skyddar skogarna vår planet? 9. Vad avses med hållbart nyttjande av skogarna – vad betyder skogen för dig? 10. Vad kan vi göra? De flesta teckningarna är ritade av Eva Wulff, Skoven i Skolen, Danmark. Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?

10 frågor Vad avses med växthuseffekt eller drivhuseffekt och vilka förändringar medför den i klimatet? Vad avses med kolets kretslopp – och vilken är effekten på klimatet? Hur blev det nu så här? Varför ska vi använda trä? Hur hjälper vi miljön genom att använda inhemska trädbränslen? Hur mycket skog finns det i världen och i Finland? Utplånar vi världens skogar och förstör vi klimatet när vi använder trä? Hur skyddar skogarna vår planet? Vad avses med hållbart nyttjande av skogarna – vad betyder skogen för dig? Vad kan vi göra?

Vad avses med växthuseffekten – och varför leder det till en klimatförändring? Växthuseffekten är nödvändig för att jorden ska vara beboelig Effekten av vissa gaser i atmosfären runt jorden har samma effekt som glas i ett växthus: solens kortvågiga strålar (ljuset) når jorden, men ett skyddande täcke av gaser gör att inte all värmestrålning reflekteras tillbaka ut i rymden. Vattenånga, koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid är de viktigaste växthusgaserna ur klimatförändringens synvinkel Den kemiska beteckningen CO2 = koldioxid  används i hela presentationen ATMOSFÄREN JORDENS YTA

JORDEN SITUATIONEN FÖRVÄRRAS OM INGENTING GÖRS MÄNNISKAN JORDEN Behöver ett skyddande täcke av CO2 och andra gaser som hindrar värme från att stråla tillbaka ut i rymden. Behöver mat, energi, för att upprätthålla sina livsfunktioner Om vi äter mera än vi förbrukar Om halten CO2 ökar i atmosfären är det första tecknet att vi blir feta. Småningom blir också vår hälsa lidande. är det första tecknet att jordens temperatur stiger. Småningom börjar effekterna av att temperaturen stiger synas. Skogarna har en viktig roll då de tar upp CO2 i atmosfären. De påverkar klimatet. mindre CO2 utsläpp – förnybara energikällor ökad upptagning av CO2 i atmosfären – skogarna tar upp kol som lagras i träprodukter Under presentationen går vi igenom olika sätt att lösa problemet ” mindre CO2 utsläpp, ökad upptagning av CO2” Lösningarna är: Plantera mera skog Spara energi Nya innovationer/lösningar  alla är viktiga SITUATIONEN FÖRVÄRRAS OM INGENTING GÖRS LÖSNING: mindre mat, mera motion LÖSNING: mindre CO2 utsläpp, ökad upptagning av CO2

2. Vad avses med kolets kretslopp – och vilken är effekten på klimatet? Atmosfären Förbränning Fotosyntes Jordens alla ekosystem Marken Hydrosfär BIOSFÄR GEOSFÄR Det finns kol överallt: i berggrunden, marken, luften, vattendragen och i organismer. Vår jord är ett öppet ekosystem för energiflödets del, men vad ämnenas kretslopp beträffar är ekosystemet slutet. Vi får inte in några stora mängder material från andra delar av universum. Det betyder att de ämnen som finns på vår jord byter form genom olika slags reaktioner. Kolets kretslopp på vår jord betyder att kolet vandrar mellan olika kollager. Den tid som kolet finns i ett kollager varierar från några minuter till miljarder år. Kolet cirkulerar på vår jord mellan den levande och den icke levande naturen. Kretsloppet är snabbt i biosfären och långsamt i geosfären. Mera information hittar du på webbsajten http://carbon.tjhosting.com/smy/carbon.nsf/hcpages/ruotsiframe Litosfär (jordskorpan)

VAD HÄNDER MED KOLET UNDER ETT ÅR I EN HEKTAR SKOG I FINLAND AV MEDELBONITET? (siffrorna anger ton kol) PRODUKTION AV TRÄDENS BIOMASSA Växternas andning är beaktad i produktion av biomassa (3,9) I en trädstam som innehåller 1 m3 virke finns det lagrat 200 kg kol och i trädets kvistar, löv, barr och rötter 200 kg. KOLLAGRET I TRÄDEN Kol lagras Kol frigörs Ökning av kollagret/år +0,3 AVVERK- NINGAR FÖRNA NATURLIG AVGÅNG VIRKE SOM FÖRS TILL FABRIK när de sammanlagda avverkningarna under ett år i Finland divideras med den totala skogsarealen. HYGGESRESTER Kolets kretslopp = en process, där kol ständigt vandrar mellan olika källor och kollager En kolsänka är ett kollager, som binder CO2 och därmed minskar mängden CO2 i atmosfären. en välväxande skog tillför marken kol via förnan (vid fotosyntesen lagras kol i träden)) På jorden finns det mera CO2 bundet i våra skogar än i atmosfären: i skogarna 4 500 gigaton – i luften 3 000 gigaton – i olja 2 400 gigaton I Finland finns de största kollagren i marken i moskogar och i torv. KOLLAGRET I MARKEN NEDBRYTNING Ökning av kollagret/år +0,2

4. Hur gick det nu så här? CO2 CO2 CO2 TIDSAXEL TIDIGARE NU MÅL 1 m3 virke 1 ton CO2 CO2 CO2 BILD: Vågen var tidigare i balans - CO2 var bunden i lager av olika åldrar (i berggrunden, marken, luften, vattendrag, organismer) 2. Sedan upptäckte vi oljan: Situationen nu; i atmosfären finns det betydligt mera CO2 - människan har genom sin egen aktivitet (användning av fossila bränslen + skogsskövling) återfört kol till atmosfären avsevärt snabbare än det naturliga kretsloppet 3. Mål: Att få vågen i balans - vi måste se till att kol lagras på nytt: öka skogsarealerna + mera träprodukter, minska användningen av fossila bränslen Reservfråga: det som inte finns i luften, det finns i skogen  vi ska få vågen i balans igen TIDSAXEL TIDIGARE NU MÅL

Människan och kolets kretslopp Vi återför årligen CO2 till atmosfären: mark som planterats med skog och världshaven binder 60 % INDUSTRI 14 % ANNAT 8 % ENERGI 24 % JORDBRUK 14 % Vi människor återför genom våra egna aktiviteter årligen 7 900 miljoner ton kol till atmosfären. -> av den mängden binder världshaven och mark som planterats med skog 4 600 miljoner ton (58 %) eller kollagret i atmosfären ökar med 3 300 miljoner ton per år. Det här är inte hållbart i längden Vi måste minska utsläppen av CO2 Vi måste se till att kol lagras i ny skog och i skog som redan finns och i träprodukter Genom att utveckla nya alternativa energikällor kan vi ersätta de sinande naturtillgångarna som kol, olja och naturgas Finlands skogar och kolets kretslopp: Kollagren: i skogarna finns lagrat omkring 700 miljoner ton kol, i marken 1 300 miljoner ton. träden och marken är kolsänkor, som tar upp koldioxid som finns i atmosfären. Den mängd CO2 som tas upp är mer än 1/3 av Finlands utsläpp av CO2  2/3 binds i träden och 1/3 i marken I Finland står energiproduktionen och trafiken för de största CO2 utsläppen (99 %), när förändringar i markanvändningen inte beaktas Skogsindustrin: CO2 utsläppen har minskat med 40 % per ton producerade produkter från år 1990 Kollagren (enhet: miljoner ton kol): Skogarna i Europa 9 550 + tillväxten 115 miljoner ton per år Skogarna i Ryssland 37 500 + tillväxten 440 miljoner ton per år TRAFIK 14 % 40 % blir i atmosfären SKOGSSKÖVLING 18 % BYGGNADER 8 %

4. Varför ska vi använda trä? 1 ton CO2 1 m3 virke Fördelar med trä som byggmaterial: förnybar naturresurs det krävs mycket mindre energi att bygga ett hus av trä än t.ex. av betong kol är bundet i trävirket så länge som byggnaden existerar BILD: Om 1 m3 betong eller tegel ersätts med 1 m3 trävirke minskar CO2 utsläppen med ett ton (1 ton CO2 motsvarar utsläppen från förbränning av 430 liter olja) När man beräknar koldioxidutsläppen ska man beakta produktens hela livscykel, ända från råmaterialet i naturen till slutprodukt. Fördelar med att tillverka produkter av trä jämfört med andra byggmaterial (betong/tegel/metall) - skogsindustrin använder mycket inhemsk bioenergi och bioenergi som den får från biprodukter vid tillverkning av träbaserade produkter (av skogsindustrins bränslen utgör de träbaserade över 70 % )  skogsindustrin får som biprodukt i sina tillverkningsprocesser 70 % av Finlands förnybara energi - naturresurs i närområdet, lätt att transportera Exempel: en stålbalk kräver 3,5 gånger och en aluminiumbalk 15 gånger mera energi i tillverknings- och monteringsskedet jämfört med en träbalk. - av det kol som är lagrat i träd överförs cirka 1/8 till produkter som tillverkas av trä. Resten tillförs marken via förnan, blir kvar i hyggesresterna eller används för energiproduktion på det företag som förädlar virkesråvaran. Klimatförändringen och Kyoto-avtalet Även globalt sett har man insett vilken stor betydelse träprodukterna har som kolsänkor och hur användningen av dem minskar utsläppen av CO2  man undersöker som bäst om träprodukterna ska tas med i nästa avtalsperiod.

5. Hur hjälper vi miljön genom att använda inhemska trädbränslen? Livscykeln för träprodukter: 1. Produkt 2. Återvinning Materialåtervinning innebär att produkter som tagits ur bruk används som råmaterial vid tillverkning av nya produkter, t.ex. byggmaterial eller b) som returråvara vid tillverkning av nytt material, t.ex. papper 3. Bioenergi Träprodukter kan till sist användas som CO2-neutral bioenergi, liksom andra rest- och biprodukter från sågverk och annan skogsindustri  användningen av trä som bioenergi har en positiv inverkan på klimatet, om vi med bioenergi ersätter fossila bränslen och samtidigt ser till att vi bedriver ett hållbart skogsbruk; i stället för ett träd som vi avverkar och använder planterar vi ett nytt, ännu hellre två Den CO2 som finns i träd frigörs på ett naturligt sätt i något skede! Energi som vi får från träd är förnybar bioenergi Med trädbränslen kan vi ersätta fossila bränslen och undvika CO2 utsläppen från dem Vid förbränning av trädbränslen frigörs CO2, men genom att plantera nya träd som i sin tur tar upp CO2 kan vi nollställa läget

6. Hur mycket skog finns det i världen och i Finland? Skogsareal, % (antal länder inom parentes) 30 % av hela världens landareal är skogbevuxen (FAO 2007) År 2005 var den totala skogsarealen lite under 4 miljarder hektar  det är omkring 1/3 mindre än för 10 000 år sedan, när människan började idka jordbruk Skogarna är ojämnt fördelade på jordklotet Till de tio skogrikaste länderna hör (2/3 av alla skogar): Ryssland, Brasilien, Kanada, USA, Kina, Australien, Demokratiska republiken Kongo, Indonesien, Peru och Indien Skogstillgångarna i Finland: - i våra skogar finns det 2 189 miljoner m3 virke - tillväxten är 98,5 miljoner m3 per år Källa: Fao 2000 Karta: Essi Puranen/Metla Finlands skogar: 0,5 % av världens skogstillgångar täcker 86 % av vår landareal varje finländare äger ca 4,5 ha

7. Utplånar vi världens skogar och förstör vi klimatet när vi använder trä? Källa: FAO 2005 Ingen data tillgänglig Det har stor betydelse var skogen avverkas och hur den används och sköts ! Skogarna i norr och i den tempererade zonen - under den långa tid som skogarna har nyttjats har man bl.a. lärt sig vikten av skogsförnyelse och hållbart nyttjande av skogarna - de lagrar för närvarande mera kol än de avger eller de är kolsänkor: Kollagret i Europas skogar har fördubblats på 50 år - vi kan ännu få skogarna att lagra avsevärt mera kol genom att använda rätta behandlingsmetoder vid skötseln av ekonomiskogar  avverkningar och uttag av energived minskar kolsänkan om vi inte samtidigt ser till att tillväxten i skogarna ökar Vi avverkar 64 % av den årliga tillväxten Tropiska och subtropiska skogar – skogsskövling ett stort problem både ekologiskt och ur klimatsynvinkel  globalt omvandlas årligen skogar, som har en sammanlagd areal som är lika stor som Grekland, till jordbruksmark. 13 miljoner hektar skogar (ett område lika stort som Grekland) skövlas varje år (avverkas och bränns): största delen blir jordbruksmark och plantager, skogarna är i dåligt skick (överavverkade, felaktiga avverkningsmetoder, för stort betestryck, skogsbränder)  inte hållbart, men fattiga människor på lokal nivå har sällan andra alternativ  i bakgrunden orättvisa  ett globalt utvecklingsarbete för att skydda regnskogarna är med andra ord viktigt Avverkningarna i regnskogarna står för 20 % av CO2 utsläppen globalt sett Skogsbränder står för 12 % av CO2 utsläppen globalt sett BILD: FAO 2005 Tilltagande minskning av virkesförråd Konstant minskning av virkesförråd Avtagande minskning av virkesförråd Virkesförrådets utveckling (ökning/minskning) mellan åren 1990–2000 och 2000–2005 Ingen förändring Avtagande ökning av virkesförråd Konstant ökning av virkesförråd Tilltagande ökning av virkesförråd

8. Hur skyddar skogarna vår planet? HAV 70 % ANNAT 20 % FOTOSYNTESEN PÅ JORDEN JORDENS YTA SKOG 42 % Ekosystemtjänster (tjänster som vi får ”gratis” av naturen), som - reglering av klimatet - lagring i marken - skydd mot erosion - skydd av stränder mot vågor och översvämningar - skydd av grundvatten - stopp mot ökenspridning Biologisk mångfald: skogarna utgör livsmiljö för över 90 % av de landväxande växter och djur som vi känner till 2/3 av djurarterna är beroende av skogar En viktig resurs speciellt för de människor som bor på landsbygden, de får t.ex. byggmaterial och ved, mat, foder till boskap, olja, gummi, mediciner och nya material för ny teknologi Skogarna täcker 10 % av jordens sammanlagda yta, men skogarnas andel av hela fotosyntesen (land och hav tillsammans) är 42 % HAV 37 % ANNAT 21 %

9.Vad avses med hållbart nyttjande av skogarna – vad betyder skogen för dig? Hållbart nyttjande innebär tre saker: ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt-socialt hållbart nyttjande. Diskutera skogarnas betydelse ur olika synvinklar och för olika människor. Skogen som kollager är bara ett exempel. Diskutera vidare: Vad skulle hända om alla produkter i klassen, som innehåller trä i någon form, skulle tas bort? BILDER: Guckusko (Cypripedium calceolus) är en orkidé som kan bli upp till 60 cm hög. Den är sällsynt, men påträffas i lundar och i fuktiga och örtrika skogar på kalkrik mark. Guckuskon är fredad. Fönsterlav (Cladonia stellaris) växer i torra moskogar, på berg och på kala fjäll. Fönsterlav är viktig vinterföda för renar. Den samlas också in för dekoration i t.ex. begravningskransar och julplanteringar med hyacinter och julstjärnor. Fönsterlav användes förr som fyllnad mellan ytter- och innerfönster för att suga upp den fukt som ofta bildas där. Aspsopp är en matsvamp. Den förekommer allmänt i södra Finland. De första aspsopparna kan vi plocka redan under högsommaren. De små björnarna är tillverkade enbart med hjälp av en motorsåg. Fotot med den smala bron är från Patvinsuo nationalpark i norra Karelen, som är känd för sina gamla skogar och vackra sandstränder. Tickor (Polyporaceae) är svampar som man framför allt hittar växande på levande och döda träd. En del arter är parasiter dvs. de tar sin näring från levande träd medan de flesta är saprofyter, vilka tar sin näring från döda träd. I Finland påträffas ca 200 arter tickor.

10. Vad kan vi göra? Vad annat kan du göra? använda skogarna på ett hållbart sätt motverka skogsskövling globalt plantera ny skog i stället för skog som skövlats och beskoga nya områden  vi ger akt på trädens förmåga att anpassa sig till förändringar i miljön till följd av klimatförändringen använda trädbränslen och trä som byggmaterial skogsindustrin jobbar för att exempelvis minska utsläppen vid transporter nya bränslen du kan själv göra mycket för att motverka klimatförändringen fastän mycket som gäller klimatförändringen ännu är oklart eller ifrågasatt, är det helt klart att vi omedelbart måste minska utsläppen det tar tid innan vi ser resultat Vad annat kan du göra?

Vad kan jag göra? …och plantera ett träd. Spara energi… använda allmänna fortskaffnings-medel i stället för egen bil cykla duscha kort och inte låta vattnet rinna i onödan gynna produkter från närområdet Vad kan jag göra? Spara energi… byta till energisparlampor undvika att resa med flyg släcka belysningen och koppla ifrån elapparater, när de inte används – också standby läge! äta mindre kött …och plantera ett träd.

Skogens roll för att stoppa klimatförändringen Vi ökar skogsarealerna och sköter och använder skogarna enligt principerna för ett hållbart skogsbruk Vi väljer trä i stället för andra material Vi återvinner träprodukter