Informationsträff Livsmedel Evertsbergs Bygdegård Välkomna!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Släng inte mat! Ta hand om den!
godare, snabbare och enklare!
Det ekonomiska kretsloppet
Egenkontroll vid livsmedelshantering !
Tips när du planerar måltider
Välkommen! PowerPointen presenterar:
Miljö och Hälsa Översikt om viktig lagstiftning för företag
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
Livsmedelslokaler - Restauranger, caféer, butiker, etc.
(CAP-) Övervakning av tvärvillkoren på mjölkproducerande gårdar Utbildning i tvärvillkoren för rådgivarna för systemet för jordbruksrådgivning Rådgivningsdel.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Introduktion för vikarier i kök
Bakterier , celler och andra små saker
Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten
Egenkontroll Haccp NGS.
VÄLKOMMEN!!!.
Klimatpåverkan från livsmedel
Extrastämma för att konfirmera stadgeändring 25 januari kl i föreningslokalen Dagordning § 1 Stämmans öppnande § 2Val av ordförande vid stämman.
Hem- och konsumentkunskap Lektion 3
Mat.
Mat och hälsa åk 6.
Livsmedelskontroll
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
ABP Kerstin Edeen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Gemensam upphandling av livsmedel 2009 Klimatet och maten Runt 20 % av utsläppen i Sverige kan härledas till livsmedelskedjan Därtill ska läggas utsläpp.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Vad finns i maten?.
Biologi Livets former.
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Energigivande näringsämnen
Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Skillnad livsmedel och näringsämne
Repetition av näringslära
OFFENTLIG, EGENKONTROLL & HACCP Syftet Öka kunskapen kring Egenkontrollens/HACCP olika delar genom teori och praktiska övningar Målet Eleven ska ha kännedom.
TILLSYN AV KOSTTILLSKOTT. Vad gör miljöförvaltningen Miljöförvaltningens uppdrag Kontrollera att maten är säker, att konsumenter inte blir lurade eller.
Lektion 1 Mål med lektionen: -Jag jämför olika måltider och beskriver vilken näring de innehåller samt hur de påverkar ekonomi och miljö. Detta gör vi:
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Lektion 1 Mål med lektionen:
Regelverk kring spårbarhet
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Eveliina, Eric, Sebastian
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Matförgiftningar Syftet
Kick-off dag Amal Shabibi och Victor Muñoz.
Konserveringsmetoder
Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål och prioriteringar, samarbete och ständiga förbättringar.
Ny livsmedelslagstiftning 1/1 2006
Projekt inom Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland
Kick-off dag Amal Shabibi och Victor Muñoz.
VÄLKOMNA.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Foderkontroll i primärproduktionen
Basala hygienrutiner och klädregler
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Dataskyddsförordn ing GDPR- ny lag som gäller
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Enheten för foder och djurprodukter
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Funderar du på att starta företag? Ta det första steget här!
Funderar du på att starta företag? Ta det första steget här!
Presentationens avskrift:

Informationsträff Livsmedel Evertsbergs Bygdegård 2008-05-12 Välkomna! Miljöavdelningen Informationsträff Livsmedel Evertsbergs Bygdegård 2008-05-12 Välkomna!

Informationsträffens innehåll Bra att veta vid livsmedelshantering Checklista - som stöd Vad säger lagstiftningen? Registrering (och godkännande)

”Faror” i livsmedel Mikrobiologiska – bakterier, virus, parasiter jäst- och mögelsvampar Kemiska – t.ex. allergener, läkemedelsrester, bekämpningsmedel, metaller, diskmedel, PCB Fysiska – främmande föremål som smycken, grus, glas-, metall- eller plastbitar, m.m.

Bra att veta… Det finns bakterier som kan överleva i sporform Vissa bakterier kan bilda gifter (toxiner) som tål värme Alla bakterier dör inte i frysen! Även ett litet antal bakterier (beror på typ av bakterie) kan ge sjukdom Vissa bakterier kan växa till i kyla ”Vinterkräksjukan” – kan smitta 48 timmar efter senaste symptom Symptomfria smittbärare finns också Andra sjukdomar än ”magsjuka” kan spridas

Om vi nådde över molnen (ca 8 500 m långa) vore bakterierna ung 5 cm stora….

Minska risken för ”faror” Bra råvaror (leverantör, förpackning, bästföredatum etc) Bra förvaring (enligt förvaringsanvisningar, ordentligt skyddat om originalförp öppnats) Transport (väl förpackat i rätt temperatur) Bra vattenkvalitet God hygien!

Viktigt! Kunskap Renlighet Handhygien Temperatur Tid Klädsel Dricksvattenkvalitet

Checklista Endast ett stöd Omfattar inte allt…

”viss grad av organisation” Livsmedelsföretag Privat eller offentligt företag* som med eller utan vinstsyfte producerar, bearbetar eller distribuerar livsmedel som ska ut på marknaden/ut till allmänheten *företag = verksamhetsform med ”viss kontinuitet” och ”viss grad av organisation”

Artikel 14 i EG-förordning178/2002 Livsmedel ska inte släppas ut på ”marknaden”* om de inte är säkra. Gäller även sådana verksamheter som inte är ”livsmedelsföretag” men som ändå släpper ut livsmedel på marknaden*. *Marknaden = allt utanför privat hushåll

Olika typer av verksamhetsformer

Tillfälligt - ej ”viss kontinuitet” Mycket låg risk* 10 ggr/år á 1-2 dagar Låg- och mellanrisk* 6 ggr/år á 1-2 dagar Högrisk* 2 ggr/år á 1-2 dagar *se Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter

Exempel ”MYCKET LÅG RISK”  Bakning Bakning av matbröd, tunnbröd, bullar, hårt bröd eller torra kakor Hantering av livsmedel som inte kräver kylförvaring Försäljning av frukt, grönsaker eller godis  Hantering av frysta livsmedel Försäljning av förpackad glass Uppvärmning av fryst, bearbetad produkt Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt försäljning

Exempel på ”LÅGRISK” Kylförvaring Försäljning av kylda livsmedel Manuell hantering av glass Försäljning av mjukglass, kulglass Uppvärmning av mindre känsliga produkter Grillning eller ”kokning” av varmkorv (obs, ej varmhållning) Upptining

Exempel på ”MELLANRISK” Bearbetning av vegetabilier, ägg eller pastöriserad mjölk Kokning av potatis/ris/pasta, gräddning av pannkakor eller våfflor, kolbulle Beredning av ”ätfärdiga” animaliska (från djur) produkter Skivning av skinka, bitning av ost, skära upp grillad kyckling, korv Varmhållning  Varmhållning med efterföljande servering

Exempel på ”HÖGRISK” Bearbetning av rått kött, rå fisk, rått fjäderfä, eller opastöriserad mjölk Tillagning av maträtter från rå fisk eller råa köttprodukter, grillning av kött (grava lax, inläggningar m.m.) Transport av varmhållna livsmedel för konsumtion på annan plats än där de tillagts Tillagning i centralkök följt av varmhållen transport till serveringskök Malning av kött/fisk, tillverkning av köttberedningar Nedkylning

Exempel – ej ”viss grad av organisation”

Livsmedelsanläggning Livsmedelsföretagare får inte släppa ut livsmedel på marknaden från en anläggning som inte är registrerad eller godkänd - Vem/vilka är livsmedelsföretagare - ”Platsen” (lokalen, marknadsståndet etc) - Kommunal behörighet och vem som är kontrollmyndighet

Vid beredning, bearbetning och behandling av livsmedel Krav på godkännande Vid beredning, bearbetning och behandling av livsmedel Undantag Verksamheter av mindre omfattning enkel karaktär, och som inte innebär mer än små risker

Exempel på sådant som inte omfattas av begreppen, beredning eller behandling

Oavsett godkännande eller registrering Så gäller samma krav på anläggningen Inkl krav på märkning vid försäljning av förpackade livsmedel Ändringar i verksamheten ska anmälas

Skillnad mellan registrering och godkännande Registrering – verksamheten får påbörjas tidigast 10 vardagar efter att anmälan gavs in Godkännande – prövning och beslut krävs innan verksamheten får starta

Vid handläggning av anmälan om registrering Kontroll av att anmälan innehåller de uppgifter som krävs att verksamheten är sådan att den ska registreras och inte godkännas, däremot sker ingen kontroll av om verksamheten uppfyller livsmedelslagstiftningens krav i samband med registreringen! Beslut om avgift för registrering, motsvarar en timavgift (587 kr år 2008) Ev beslut om årlig avgift vid >1 år

Lokalkrav Samma krav på lokalen oavsett om verksamheten är godkänd eller registrerad Lokalkrav gällande livsmedelsanläggningar finns i bilaga 2 i förordning (EG) nr 852/2004