Rysslandstyska - ett pidginspråk

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tysk formlära 2 Konjunktioner.
Advertisements

BISATSER I TYSKA SOM INLEDS MED WENN, DASS OCH WEIL
IMPERATIV Dvs uppmaningar.
Erlkönig Schubert - Goethe.
Imperfekt av svaga verb
Repetition av grundläggande grammatik i tyska språket
Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk”
An auf hinter in neben über unter vor zwischen
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Förintelsen del 2 När och av vem togs besluten?
MODALA HJÄLPVERB.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Perfekt av svaga verb med haben
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Hur man uttrycker något på tyska som inte har hänt än
VERB.
GENITIV.
ACKUSATIV I OBESTÄMD FORM
Ett bildspel om en familj Av Taina Järvinen 2010.
Klockan är ett = Es ist ein Uhr.
MODALA HJÄLPVERB.
* De är: * An – på, vid, tillunter - under * Auf – på, ovanpåvor - framför * Hinter - bakomzwischen - mellan * In – i, in i, ut i * Neben - bredvid *
DIE UHR.
PERFEKT med svaga verb.
 Ibland låter det tjatigt när man upprepar substantiv hela tiden.  Ex:  Jag ha köpt en ny bil. Bilen är blå. Bilen är stor. Bilen är en BMW. Osv….
Possessiva pronomen.
Si söue nume stoh. Si gäbe kes Gschänk Du darfsch älei choh.
TYSKA!! DEUTSCH!!.
Relativa pronomen i ackusativ och nominativ
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
MERCEDES BENZ. MERCEDES BENZ MERCEDES BENZ eine deutsche Automarke der Daimler AG entstand 1926 durch den Zusammenschluss der Daimler-Motoren-Gesellschaft.
Landeskunde im Vergleich - Gymnasium
Landeskunde im Vergleich - Gymnasium Linda Skantze Kärrtorps gymnasium (sve/ty) /
PLURAL I TYSKA.
Deutsch-Quiz zu den bestimmten Artikeln. Heißt es der, die oder das Tasse?
TYSK GRAMMATIK.
VILKEN BESTÄMD ARTIKEL?. PERSONLIGA PRONOMEN  Man kan säga:  Der Gürtel ist neu.  Der Gürtel kostet 7 Euro 50 Cent  Der Gürtel ist brau  Men  Det.
* De är: * An – på, vid, tillunter - under * Auf – på, ovanpåvor - framför * Hinter - bakomzwischen - mellan * In – i, in i, ut i * Neben - bredvid *
Hur man böjer verb efter person på tyska
Repetition av perfektböjning
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Perfekt machen Was hat Herr Becker gemacht? zeigen: Er hat Heinz die Werkstatt gezeigt.
Repetition av grundläggande grammatik i tyska språket
Delbara verb/ löst sammansatta verb
Beställ den här glassen:
Nominativ, ackusativ, dativ, genitiv
Person A köpa tågbiljetter: Du börjar
Att lägga till ändelser på verben i nutid
Färger, kläder Klädbeskrivning och klädköp
Person A köpa tågbiljetter: Du börjar
Öva ordförråd singular o plural
Bei der Arzt und in der Apotheke
Grammatisk terminologi I
Delbara och icke delbara verb
Akkusativ.
Imperfekt.
Konjunktiv II.
Imperfekt av svaga verb
Nominativ Ackusativ Dativ
Artiklar Bestämd artikel.
Genitiv.
Perfekt.
OM.
VERB I PRESENS.
Possessiva pronomen.
Als/wenn/wann.
SOM.
CHRABBEL-TRÄFF KLINGNAU SAISON 2012/2013
Relativpronomen.
Presentationens avskrift:

Rysslandstyska - ett pidginspråk Rysslandstyska - ett pidginspråk? Syntaktiska strukturer i sibirientyska christiane.andersen@tyska.gu.se

Var talas rysslandstyska. Ryssland - Krasnoyarsk Krai 1979: ca Var talas rysslandstyska? Ryssland - Krasnoyarsk Krai 1979: ca. 55 000 rysslandstyskar i Krasnojarsk krai ca. 120 000 rysslandstyskar i Omsk oblast christiane.andersen@tyska.gu.se

Vem talar rysslandstyska? Sociolingvistisk bakgrund - rysslandstyska talare är bilinguala: ryska – tyska (tyska dialekter: Hessisch, Fränkisch, Schwäbisch), ingen standardtyska - rysslandstyska är talspråk som används i talspråksituationer inom den personliga/familjära kommunikationen - codeswitching mellan ryska och rysslandstyska är typisk Codeswitching uppfyller olika kommunikativa funktioner: - emotionell funktion - att fokusera samtalspartnerns uppmärksamhet - att skapa kontraster i samtalet - att förklara lexem (oftast begrepp inom den ryska kulturen) - stilistiska språkfunktioner christiane.andersen@tyska.gu.se

Rysslandstyska talare i Sibirien, 1985 Samtal: två äldre kvinnor talar om sina första år i skolan O1: di šu:l var pai di lait, plos seks ši:lər. O2: nεt, nεt, dεs mus mr tsε:lə. Do varə iç, дедушка, ... ja, ja nεt fi:l. O1: mr hun šraivə, iç kon pisje taitš un pisje rusiš le:zə. O2: iç sin kaŋə примерно pis do in dr fεrtsεntə jo:r. Samtal: Mannen kommer hem, hans fru hälsar på honom och ställer frågor (båda talar rysslandstyska och flytande ryska) F: Как дела? Все нормально? M: Ja, ja, все нормально. F: Host də n’prigadi:r kse:ə? Kεpt dr uns holts? M: Nε, iç hun n’nεt kse:ə, dr var hait in di prigadə, aləs morje. F. Obidnə, nu, sets dich, mr volə ezə. christiane.andersen@tyska.gu.se

Pidginspråk? Blandspråk? → codeswitching: hela sekvenser och/eller ryska ord obidnə - rys. o < ty.ə ka:že muste mr khoxe ( rys. a < ty. e) ryska partikelord: i, nu da, a, vot, nu vot → morfosyntaktiska förändringar lånord från ryskan får tysk artikel: der trjapke (ty. der Lappen, rys. trjapka, (fem.) artikel saknas (ryskan har ingen bestämd artikel): in Trudarmee, es kam Verlass, Arbeit war... ryska verb får tyskt infinitivsuffix: vo ze vil hinpostupaie (wo sie will hin-eintreten) rysk konstruktion – genitiv + räkneord: ru:veles si:ve (7 Rubel), jo:res 5 (5 Jahre) tysk perfekt particip från rysk präteritalform: mir hun‘s kapridilait (rys. mji apridilili) eller: mir hun‘s apridilili christiane.andersen@tyska.gu.se

Exempel 1: Rysslandstyska – basvarietet (direkt efter invandringen till Tyskland) Na, dann richtig, wie wir die ganzen *kabinet (Büro) sind immer durchgegangen, dann haben sie immer gefragt, wo wir hinauswollen. Dann haben sie dann doch den *kompjuter das da alles. Na und dann, wie wir imme letzten *kabinet waren, dann hat sie gesagt, das Weibchen: Ihr kommt nach Lebach, *no(aber) das geht erst bis Montag, hat sie gesagt. Kommt ihr her und tut euch **otmetchaje (anmelden) noch einmal. Ich habe gesagt, dort ist die Zeit so lang gewesen. Was? *Nikuda (nirgendwo) sind wir nicht hingegangen, grade in die **lavke (Verkaufsstelle) Das war ja so lang bis die zwei Tage rum sind gegangen. /wie wir die ganzen *kabinet SIND immer durchgegangen/ /bis die zwei Tage rum SIND gegangen/ → typisk verbposition i rysslandstyska, VL-position (finit verb sist i bisats) saknas /KOMMT ihr her und TUT euch **otmetchaje (anmelden) noch einmal./ → V1-position, tysk-rysk blandform: ty. tut + ry. infinitiv + e (tyskt verbsuffix, dialekt) /*Nikuda (nirgendwo) sind wir NICHT hingegangen/ → dubbel negation (från ryska), nikuda - rysk lånord rum SIND gegangen # rumgegangen SIND (standard) # VL-position christiane.andersen@tyska.gu.se

Exempel 2: Ingroup-kommunikation, två år efter invandringen till Tyskland (rysslandstysk vardagsspråk) Zwei Kuchenes sind dabei. *Nu ladno (nun gut), haben wir gesagt. Dann sind wir in das andere ** lavke (Geschäft) hinein. Sind wir hin, haben wir schnell genommen und sind wir fort. Sind wir raus von diesem **lavke (Geschäft). Haben sie das **lavke (Geschäft) schon zugemacht. Dann sind wir/wo sind wir dann hingegangen? Dann hat sie die **maschin (Auto) hingestellt, sind wir gegangen essen…Sind wir hinein, dann hat sie jedem Pizza **zakazuivait (bestellt)…Hat so gut geschmeckt. / Zwei KUCHENES sind dabei/ → tendens att markera pural med –s (standardtyska: plural = ø) /SIND wir hin, HABEN wir schnell genommen und SIND wir fort/ → V1-position, typisk för rysslandstyska, dessutom valensdefekt: *haben genommen (objekt är obligatoriskt) christiane.andersen@tyska.gu.se

Exempel 3: officiell kommunikationssituation, två år efter invandringen till Tyskland (rysslandstysk standard) /wir haben ø Sprachkurs gemacht/ → bestämd artikel saknas, (inflytande från ryska) / In DIE Hauptstadt Saarbrücken/ → ackusativ # dativ, dialekt / Ich weiß nicht, mir HAT das nicht so schwer gefallen/ → haben # sein, dialekt, möjligen inflytande från ryska /Wir haben zu Hause gesprochen DEUTSCH, und auch mein Mann SO./ → deutsch: efterställning (otillåten enligt tysk standardnorm), und auch mein Mann SO: standard: ”mein Mann auch” /Grundbaustein, DIE war nicht so schwer wie *Zertifikat und KONNTE MAN selbst wählen/ → die #der artikelfel; konnte man: V1-position / Ich weiß nicht, ob sie alles alle haben geschafft das. / > haben geschafft das: VL-position i bisats saknas, otillåten efterställning enligt standard - das Ja, wir haben Sprachkurs gemacht, acht Monate. Ich und mein Mann zusammen. In die Hauptstadt Saarbrücken. Wir sind ja vom Saarland. Ich weiß nicht, mir hat das nicht so schwer gefallen, weil die Sprache/Wir haben zu Hause gesprochen deutsch, und auch mein Mann so… Grundbaustein, die war nicht so schwer wie *Zertifikat und konnte man selbst wählen…Ich weiß nicht, ob sie alles alle haben geschafft das. christiane.andersen@tyska.gu.se

Rysslandstysk syntax - typiskt blandspråk Rysslandstysk syntax - typiskt blandspråk? Ordföljdschema för tysk standard NF: fakultativ (men: extraposition av bisatser) konstruktionsschema - skriftspråk christiane.andersen@tyska.gu.se

Rysk syntax? Tysk dialekt? Uttryck i slutfält efter verbparentes christiane.andersen@tyska.gu.se

Rysk syntax? Efterställning i slutfält vanlig med adverbialuttryck christiane.andersen@tyska.gu.se

Rysk syntax? Tysk dialekt? V1-position i påståendesatser christiane.andersen@tyska.gu.se

Pidginspråk. Blandspråk. Standardspråk - varietet Pidginspråk? Blandspråk? Standardspråk - varietet? Tysk syntax- rysk syntax? Markerat - omarkerat? Rysslandstyska In Zibirien habə iç niçt k’lernt, mus iç plos šafn fi:l. In Sibirien habe ich nicht gelernt, muss ich bloß schaffen viel. [I- Sibirien - har - jag - inte - lärt, måste- jag - bara - arbeta - mycket] Standardtyska In Sibirien habe ich nichts gelernt, ich musste bloß viel arbeiten. christiane.andersen@tyska.gu.se

ENDE КОНЕЦ Källor Altmann, Hans & Ute Hofmann (2008): Topologie fürs Examen. Verbstellung, Klammerstruktur, Stellungsfelder, Satzglied- und Wortstelllung. Vandenhoek & Ruprecht: Göttingen. Berend, Nina (1998): Sprachliche Anpassung. Eine soziolinguistisch-dialektologische Untersuchung zum Russlanddeutschen. Gunter Narr: Tübingen. Transkripter: Valentina Djatlova. Universitet V.P.Astafjeva. Krasnojarsk 2008. christiane.andersen@tyska.gu.se