Kolhydrater Tre grupper.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Matspjälkningsprocessen
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Cellen.
Människokroppen Matspjälkningen.
Energigivande näringsämnen
Mat och hälsa åk 8.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Maten.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Människokroppen Matspjälkningen.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Energigivande näringsämnen
ÄMNENA I MATEN.
Repetition av näringslära
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
1.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Kolhydrater Tre grupper

Kolhydrater Innehåller kol, väte och syre Ger cellen energi Delas in i tre grupper: socker, stärkelser, cellulosa

Socker sid 122 Enkla sockerarter C6H12O6 T ex druvsocker(glykos, bildas i växters gröna blad), fruktsocker(fruktos, finns i frukter) och galaktos. Strukturformel s.123

Sammansatta sockerarter Består av flera enkla sockerarter T ex rörsocker(sackaros, vårt vanliga strösocker), maltsocker(maltos, från sädeskorn) och mjölksocker(laktos, finns i mjölk) Strukturformel sid.124

Sockerarter Enkla, druvsocker, fruktos, galaktos Sammansatta, Sackaros; rörsocker(glukos+fruktos) Laktos; mjölksocker(glukos+galaktos) Maltos; maltsocker(glukos+glykos) Amylos; stärkelser(glukosmolekyler) Cellulosa;(glykosmolekyler) Sammansatta sockerarter sönderdelas till enkla sockerarter i tarmen. Konstgjorda sötningsmedel ger ingen energi.

Stärkelse sid 125 Finns i sädeskorn och potatis Stärkelse byggs upp av upp till 1000 druvsockermolekyler. Stärkelsen spjälkas först till maltsocker och sedan till druvsocker.

Cellulosa sid 125 Finns i växternas cellväggar Består liksom stärkelse av druvsockermolekyler men är längre och rak. Det vi använder som ved och tex pappersmassa är cellulosa.

Proteiner Består av kol, syre, väte och kväve Hår, hud och naglar Cellmembran och muskler Enzymer(saxar som klipper stärkelser) och hormoner(signalämnen) För transport (hemoglobin, syre till cellerna) Immunförsvar(vita blodkroppar) Ögonfärg(melanin)

Finns i ; Kött, fisk, ägg, ärtor, mjölkprodukter, bönor Proteiner byggs upp av aminosyror(proteiner plockas sönder(spjälkas) till aminosyror och byggs upp på nytt till det protein som vi behöver) Finns 20 st olika aminosyror varav 8 st är essentiella. 1 gr/ kg kroppsvikt varje dag Kroppen kan inte tillverka protein själv.

Proteinet spjälkas I magen till fria aminosyror av enzymet pepsin Kan kombineras ihop till t ex hemoglobin(syretransportör) eller keratin(hår) Aminosyran Lysin(AAA, AAG)(benstommen) viktig för människan och ytterst viktig för vegetarianer Aminosyran tryptofan(UGG) – bygger seratonin(belöningshormon) som gör att vi är tillfreds med oss själva.

Fett Energirikt(dubbelt mot kolhydrater) Kan lagras under huden Skyddar våra organ Fettlösliga vitaminer Animaliskt och vegetabiliskt fett Innehåller kol, väte och syre som kolhydrater

Innehåller En glyceroldel samt tre fettsyredelar Fettsyrorna kan se olika ut och ger fett med olika egenskaper Mycket svårsmält för kroppen då det ej kan lösas i vatten som kolhydrater Bryts inte ner i magen utan i tunntarmen med hjälp av galla från gallblåsan Gallan spjälkar loss fettsyredelarna och gör dessa tillgängliga för kroppen.

Gallan - Funktion Gallan innehåller stora mängder gallsalter som har förmågan att emulgera fettsyror. Med det menas att fettets starka ytspänning bryts och fettsyran löses i vattnet, de stora klumpar av fett som når tolvfingertarmen löses således upp i mikroskopiska fettdroppar som i sin tur kan angripas av lipaser (fettupplösande enzymer). På så vis går inte fettet förlorat utan kan tas upp i tunntarmen.