Äldres hälsa och ohälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför är inte multisjuka äldre välkomna på sjukhus?
Advertisements

Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
”Ett skratt förlänger livet”
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Männisokroppen.
Människokroppen.
Hälsa och Kondition.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
AT-undervisning - Undernäring
Information till vårdnadshavare
om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Att bli äldre, att bli gammal
Vardagsrehabilitering
Sjukgymnastik för äldre personer
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Förebygga fall och fallskador
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Olika folksjukdomar.
Sjukgymnastik vid myelom
Socialpsykiatriska avdelningen
Idrott och hälsa Vannhögskolan
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol och droger En översikt.
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Äldres psykiska ohälsa ALINGSÅS BORÅS KINNA Susanne Rolfner Suvanto.
Hälsa och Kondition.
psykologiska effekter
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
Sjukdomar och besvär.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Praktisk stressföreläsning
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Vårdrelaterade infektioner
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
VO Ortopedi, Södersjukhuset Radica Karlström, överläkare, geriatriker
Förebyggande av skador
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
För alla läkare under hela karriären
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Äldres hälsa och ohälsa Maria Johansson 2013

Innehåll: Ett par definitioner Ädel-reformen Kort om ålder och åldrandet ”5 geriatric giants” Äldre och multisjuklighet

Ett par definitioner Gerontologi Geriatrik Tvärvetenskaplig forskning Gerontolog = forskare Geriatrik geros = att bli gammal iatros = läkare Läran om åldrandets sjukdomar handlar om åldrandets sjukdomar/tillstånd och funktionsnedsättningar Geriatriker = läkare med specialistkompetens

Geriatrik I Sverige 1992 till geriatrik en ”ung” specialitet 1969 långvårdsmedicin, ändrat 1992 till geriatrik

En geriatrisk klinik kan innefatta: Demensutredningar Akut geriatrik Rehabilitering Inkontinensmottagning Osteoporosmottagning Kvalificerad hemsjukvård Palliativ vård i hemmet

Ädel-reformen Ädel-reformen 1992 MAS Biståndsbedömare Ansvaret för de äldres långtidsvård övergick från landstingen till kommunerna … … så även kostnadsansvaret … Korttidsavdelningar Särskilt boende – ordinärt boende MAS Biståndsbedömare

På äldreboenden – HSL och SoL Äldre vårdas utifrån: HSL – Hälso- och sjukvårdslagen SoL – Socialtjänstlagen På äldreboenden – HSL och SoL Sjukvårdande insatser enl. HSL Social omsorg enl. SoL

Kort om ålder och åldrandet Hur gammal kan man bli? Medellivslängd? När är man äldre? WHO: yngre-äldre 65-79 år äldre-äldre 80 år och uppåt

4 typer av ålder Kronologisk ålder Biologisk ålder antal år Fysiologisk funktionsförmåga/status Fysiologiska processer / funktion / kapacitet hos kroppens organ och organsystem Ex kondition

Psykologisk ålder Social ålder Ex. anpassningsförmåga i relation till krav från omgivningen eller kroppen Ex. personlighet, minne, inlärning och intelligens Social ålder Hur individen i olika åldrar fungerar inom olika system i samhället (arbetsliv, familjeliv etc.) Anpassning till förändrade sociala roller

Blir vi äldre och friskare? …. eller är gamla och sjuka längre tid… …. eller handlar det om: ”compression of morbidity” Invalidiserande effekten av sjukdom kommer allt senare i livet, mer koncentrerad period

Medellivslängden ökar Fler äldre ”överlevare” – sjukvården allt bättre på att behandla akuta och kroniska sjukdomar

Kännetecken på sjukdom Snabba förändringar tyder på sjukdom Orsakade av både inre och yttre faktorer tex. rökning eller hårt arbete Är inte universella Går ofta att behandla Kan gå tillbaka, avstanna eller fortskrida Kännetecken på åldersförändringar Långsam process Kommer inifrån, förändringar är inte orsakade av yttre faktorer Är universella dvs. drabbar alla Går inte att behandla eller återställa Medför försämrad funktionsförmåga 

Ibland talar man om… Den tredje åldern Den fjärde åldern Tiden efter pensioneringen när man klarar sig själv och är huvudsakligen frisk Den fjärde åldern Tiden efter det, när sjukdomar och funktionsnedsättningar gör att man är beroende av hjälp

Sannolikheten för en 72-åring att bli 90 år var … (Yates m.fl 2008) 54 % om ingen: Rökning Diabetes Fetma Hypertension Stillasittande livsstil 4 % om alla fem riskfaktorerna fanns

The 5 Geriatric giants Instability (instabilitet / fall) Immobility (immobilitet, svårt röra sig) Incontinence (svårt hålla urin) Impaired cognition (nedsatt mental förmåga/ konfusion) Iatrogent tillstånd (tillstånd orsakat av sjukvården) Infection (infektioner) Trycksår

Instabilitet / fall Ca 30 % av hemmaboende 65 år och äldre faller varje år Olyckshändelse är 5:e vanligaste dödsorsaken bland äldre och 2/3 av dessa är fall

Immobilitet (svårt att röra sig) 90 % av personer 75 år och äldre har nedsättning av rörelseförmågan Åldersförändringar t.ex. Stelare leder Brosk, ledband och senor. Postural kontroll Nedsatt proprioception Minskad muskeltonus Försvagade reflexer Sjukdom t.ex. Artros Reumatoid artrit Osteoporos Stroke Parkinsons sjukdom Läkta skador

Inkontinens (ofrivilligt urinläckage) Vanligt, en folksjukdom Mindre än hälften söker hjälp Akut – ex vid uvi Kronisk - ex: Ansträngningsinkontinens Försvagning i bäckenbottens muskulatur Trängningsinkontinens Täta och plötsliga trängningar M.fl.

Impaired cognition Nedsatt mental förmåga The 3D:s: Psykomotorik Minnessvårigheter The 3D:s: Depression Demens Delirium

Iatrogent tillstånd (tillstånd orsakat av sjukvården) Besvär/ skador/ tillstånd uppkomna i samband med vård och behandling, t.ex. Läkemedelsbiverkningar Sjukhusinfektioner (resistenta bakteriestammar) Felbehandlingar

Infektioner Förändringar i immunsystemet Sämre reservkapacitet Skörare Mer disponerade för infektioner och cancer Sämre reservkapacitet Skörare Vanligt hos äldre: pneumoni, uvi Vid oklar feber tänk på; uvi, pneumoni, trombos, sårinfektion

Trycksår = dekubitus Kroniska sår: Trycksår: Äldre känsligare, t.ex.: Ben- och fotsår Trycksår Trycksår: Försämrad blodtillförsel ger syre- och näringsbrist Äldre känsligare, t.ex.: förnyelse av celler i huden går långsamt Läderhuden förtunnas – sämre skydd för blodkärl Kapillärtätheten avtar

Äldre och multisjuklighet Olika definitioner, t.ex.: En äldre patient med omfattande och återkommande behov av akuta och långvariga sjukvårdsinsatser En äldre patient med ett flertal olika sjukdomar som försvårar tolkning av symtom och att ge behandling Två svenska studier : 4 – 7 % av alla över 75 år var multisjuka Antalet multisjuka äldre kommer att öka pga: Ökad överlevnad Bättre kontroll och behandling av kroniska sjukdomar Ökning av antalet äldre-äldre personer

Många äldre personer har: Sjukdom och förändringar från tidigare år Reducerad organfunktion Nedsatt motståndskraft Vanliga sjukdomstillstånd hos äldre Hjärt- kärlsjukdom Degenerativ sjukdom - funktionen nedsätts/upphör i celler eller organ. Ex. demenssjukdomar, Parkinsons sjukdom Cancer i organ och/eller vävnader Autoimmun sjukdom - det egna immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnad ex. reumatoid artrit Artros i synovialleder

Sjukdomssymtom kan vara annorlunda Avsaknad av specifika symtom t.ex. Frånvaro av hosta vid pneumoni Försvagad temperatur vid infektionssjukdom Frånvaro av smärta vid hjärtinfarkt Atypisk sjukdomspresentation t.ex. Akut konfusion som enda symtom på hjärtinfarkt eller pneumoni Kraftlöshet som enda symtom vid hjärtsvikt

Vanliga komplikationer efter sjukdom Dehydrering Trycksår Infektioner Läkemedelsbiverkning Förstoppning Näringsproblem Urininkontinens / urinretention

Rehabilitering Rehabilitering = fysisk träning = sjukgymnastik? WHO: ”every measure aimed at reducing effects of disabling and handicapping circumstances as well as integrating the patient socially” Vad kan detta innebära?