Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PTS Bredbandskartläggning
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. Kontaktformulär  På varje seriös webbplats bör det finnas ett kontaktformulär.  Använd ej maillänkar, risk för spam!
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Konstföreningen Dragning På sista sidan finns konstnärerna för respektive tavla.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME Dagens tema Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större MATLAB programmering är väldigt kreativt men minsta tecken.
Projektföljeforskning
Presskonferens 8 juni 2011 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Tord Strannefors.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Föreläsning 12 Matlab J-uppgiften.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
INFÖR NATIONELLA PROVET
”Så förbättrar vi vår konsultverksamhet!” Ett konkret exempel genomfört våren 2001 Nyckelfrågor att arbeta med: Förutsättningar; 1. Företagets historik/bakgrund.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Avståndets betydelse för luft- föroreningshalter vid vägar och tunnelmynningar - Jämförelser mellan mätta och beräknade halter av kväveoxider (NO x )
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
Finländarnas uppfattningar om äldrevården Kirsi Markkanen Utvecklingschef Tehy rf.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Kap 4 - Statistik.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. september 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Algebra och ekvationer
Beräkna en ekvation (metod 1)
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
Diagramguide Excel * Stapeldiagram. Vägen till ett stapeldiagram Lista med medlemmar och t.ex. deras ålder – Kalle 25, Lisa 29, Olle 34, Pia 31, Svante.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
2 Agenda 1. Börja arbeta med Excel Hantera arbetsböcker 3. Formler 4. Formatera 5. Diagram 6. Skriva ut 7. Referenser mellan kalkylblad 8. Arbeta.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
732G22 Grunder i statistisk metodik
Rådgivar- och Ordförandekonferens 18 – 20 maj LondonSt Giles/ St James´Court Ca 140 rådgivare, ordföranden och samarbetspartners.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
GRs effektstudie 2005 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003.
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Smittspårarutbildning
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
732G22 Grunder i statistisk metodik
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Presskonferens 7 december 2010 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten2010 Tord Strannefors.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation
Projekt 5.1 Michaelis-Menton-ekvationen A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Lotka-Volterra: predator-bytes-modell
1. Kontinuerliga variabler
Presentationens avskrift:

Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita Kapitel 2 Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita Mooney and Swift "A Course in Mathematical Modeling"

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Uppgift 2.3, Talltita Projektet handlar om att konstruera en stokastisk modell för en population med talltita (Black-capped chickadee) i Connecticut. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Data har samlats in under flera år och till hjälp för uppgiften finns följande tabell. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Uppgift 1 Beräkna medelvärde och standardavvikelse för både ‘Recruitment’ och ‘Survival Rate’ (från tabellen). Medelvärde: xm= (Σx)/n Standardavvikelse: s = √s2 Varians: s2 = Σ((x-xm)2/(n-1)) NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 I Excel beräknas enkelt medelvärdena, och för standard-avvikelse finns en färdig funktion: =STDEV(…). I parentesen skrivs de celler in som innehåller alla x som ska ingå i beräkningen av standardavvikelsen. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Medelvärde och standardavvikelse kan också räknas ut med hjälp av MatLab: Skriv in alla värden för ‘Recruitment’ och ‘Death Rate’ som två vektorer (x). Med kommandot mean(x) räknas medelvärdet ut. Med kommandot std(x) beräknas standardavvikelsen. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Utdrag från MatLab: >> rm=[-47.8 70.3 100.6 35.3 62 89.3 34.3 57.8 13 112.8 239.4 -9.3 61.7 99.6 57.9 49.2 48.9 61.1 73.4 43.6 87.7 49.2 72.1]'; mean(rm) std(rm) death=[.1 .36 .15 .43 .42 .36 .41 .49 .31 .51 .39 .46 .5 .57 .25 .46 .5 .5 .3 .46 .52 .37 .45 .52]'; mean(death) std(death) ans = 63.5696 ans = 52.4401 ans = 0.4079 ans = 0.1177 Medel och standardavvikelse för ‘Recruitment’ Medel och standardavvikelse för ‘Death Rate’ NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Uppgift 2 Använd medelvärdena för ‘Recruitment’ och ‘Death rates’ (1 minus ‘Survival Rates’) till att konstruera en deterministisk modell. Lös ekvationen analytiskt och rita in resultatet i ett digram för åren 1959-1982. Jämför med observerade data. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 x(n) = x(n-1) + födda + immigranter – döda födda + immigranter = ‘Recruitment’ = b döda = dx(n-1) d = ‘Death rate’ = 1-’Survival Rate’ x(n) = x(n-1)+b-dx(n-1) x(n) = x(n-1)+63,57-0,408x(n-1) Medelvärdena i Excel från uppgift 1: NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Deterministisk modell jämfört med observerade data: Modell: x(n) = x(n-1)+63,57-0,408x(n-1) NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Uppgift 3 Konstruera en modell med demografisk stokasticitet. Antag att ‘Recruitment’ och ‘Death rates’ är normal-fördelade med medelvärde och standardavvikelse ungefär som i uppgift 1. Kör 50 simuleringar för åren 1959 till 1982. Visa resultatet i ‘multiple line graph’ och ‘side-by-side box plot’. Jämför resultatet med observerade data. Jämför resultatet från den stokastiska modellen med den deterministiska. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Utgå från modellen i uppgift 2: x(n) = x(n-1)+b-dx(n-1) Med hjälp av MatLab beräknas b och d (uppgift 2): rm=[-47.8 70.3 100.6 35.3 62 89.3 34.3 57.8 13 112.8 239.4 -9.3 61.7 99.6 57.9 49.2 48.9 61.1 73.4 43.6 87.7 49.2 72.1]'; mean(rm) std(rm) death=[.1 .36 .15 .43 .42 .36 .41 .49 .31 .51 .39 .46 .5 .57 .25 .46 .5 .5 .3 .46 .52 .37 .45 .52]'; mean(death) std(death) NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi x(n) = x(n-1)+b-dx(n-1) 2003-09-10 För varje tidssteg ska MatLab räkna ut antalet (x(n)), men använda slumpade b- och d-värden varje gång. Kommandot för slumpade tal från en normalfördelning är: randn. Denna normalfördelning måste justeras till medelvärdet och standardavvikelsen för b och d: b=std(för b)*randn+mean(för b) d=std(för d)*randn+mean(för d) NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi x(n) = x(n-1)+b-dx(n-1) 2003-09-10 För varje tidssteg ska MatLab räkna ut antalet (x(n)), för sammanlagt 24 tidssteg (inklusive x(0) ). Resultatet blir en vektor, N, med 24 rader: x=273.8; for tid=1:24 N(tid,1)=x; b=std(rm)*randn+mean(rm); d=std(death)*randn+mean(death); x=x+b-d*x; end Vektorerna ‘rm’ och ‘death’ är sparade från uppgift 2. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi x(n) = x(n-1)+b-dx(n-1) 2003-09-10 Alltihop ska dessutom göras om 50 gånger, och resultatet ska bli en matris, N, med 24 rader och 50 kolumner: for sum=1:50 x=273.8; for tid=1:24 N(tid,sum)=x; b=std(rm)*randn+mean(rm); d=std(death)*randn+mean(death); x=x+b-d*x; if x<0; x=0; end end end För att inte få ett negativt antal skrivs denna if-sats in så att populationen stannar på 0 om den skulle rasa i antal. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi Allt skrivs nu ihop i MatLab och sparas som en m-fil: 2003-09-10 % Talltita: Recruitment=rm, Death rate=death. rm=[-47.8 70.3 100.6 35.3 62 89.3 34.3 57.8 13 112.8 239.4 -9.3 61.7 99.6 57.9 49.2 48.9 61.1 73.4 43.6 87.7 49.2 72.1]'; mean(rm); std(rm); death=[.1 .36 .15 .43 .42 .36 .41 .49 .31 .51 .39 .46 .5 .57 .25 .46 .5 .5 .3 .46 .52 .37 .45 .52]'; mean(death); std(death); for sum=1:50 x=273.8; for tid=1:24 N(tid,sum)=x; b=std(rm)*randn+mean(rm); d=std(death)*randn+mean(death); x=x+b-d*x; if x<0; x=0; end end end NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 ‘plot(N)’ i MatLab ger ett linjediagram över simuleringen: NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 ‘boxplot(N)’ i MatLab ger följande diagram: NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Den stokastiska modellen visar 50 olika händelseförlopp, där säkert flera stämmer överens med observerade data och några inte gör det. En samlad bild av alla 50 versionerna tyder ändå på en minskning av populationsstorleken jämfört med utgångsläget, vilket stämmer med observerade data. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 Den stokastiska modellen innehåller mer information än den deterministiska, så som att individantalet med största sannolikhet hamnar någonstans mellan 100 och 200 stycken år 1982, men att det också finns en liten risk att det inte finns några individer alls kvar eller att det finns en liten möjlighet (!?) att populationen uppnår 300 individer. NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi

NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi 2003-09-10 NBIC24 Matematiska modeller i kemi och biologi