Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1.
Advertisements

Synpunkter på arbetslöshets- försäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningens seminarium 14 februari.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
För att jobben kan bli fler
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket
Pensionssystemet är finansiellt stabilt • Pensionsrätt = avgift 16 procent av inkomster upp till taket ger pensionsrätt • Pensionerna skrivs upp med utvecklingen.
Svensk finanspolitik Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09.
De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07: Kommentarer till rapport från Riksrevisionen.
KONJUNKTURLÄGET 21 december 2011 Jesper Hansson. Sammanfattning •Euroområdet hankar sig fram men osäkerheten lättar andra halvåret 2012 •Fallande BNP.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Behöver Sverige en ny skattereform? Kommentarer på Peter Birch Sorensens rapport Ann-Sofie Kolm, Stockholm University.
Konjunkturer.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Behovet av en ny skattereform
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
En snabbkurs i finanspolitik och budgetarbete Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 19 september 2008.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
ROGER KNUDSEN KONJUNKTURBAROMETER 29 OKTOBER 2014.
Mycket läsvärd rapport – mer debattskrift än prudentlig utvärdering Stöder en gyllene regel för finanspolitiken. Dynamisk finansiering Partiella kalkyler.
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket Torben M. Andersen.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Svensk ekonomi – var är vi och vart ska vi? Lars Calmfors Controllerdagarna 20/ Stockholm.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Budgetpropositionen för 2015 Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 11 november 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Vad är Finanspolitiska rådet? Lars Calmfors Finansdepartementets dag 13/2-08.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Fler jobb. Inte ökade klyftor.. Bokslut för ,4 procents tillväxt i sysselsättningsökning 1,4 procents inflation 2,1 procents finansiellt.
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Konjunkturer.
Penningpolitik med inflationsmål
vägval Diskussion kring Sveriges ekonomiska politik
Finansdepartementet Kommentarer på ESO-rapporten ”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” ESO-seminarium 31 maj Statssekreterare Hans.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Finanspolitiska rådet i Sverige Presentation på Norges Finansdepartement 4 november 2008 Torben Andersen och Lars Calmfors.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
KONJUNKTURINSTITUTET
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Lars Calmfors 13/
Regeringens arbetsmarknadsreformer och lönebildningen Lars Calmfors ABF, Göteborg 5/
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Hinder och möjligheter för lägre arbetslöshet på sikt Seminarium KOMMEK 17-18/
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
Regeringens sysselsättningspolitik Lars Calmfors SNS Arbetsmarknadsdag 19 maj 2015.
Stabiliseringspolitik i praktiken
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008

Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Martin Flodén Laura Hartman Ann-Sofie Kolm Lars Tobisson Erik Åsbrink Kansli Eva Oscarsson Erik Höglin Pär Nyman Charlotte Korfitsen

Varför ett finanspolitiskt råd? Öka ”kvalitén” och disciplinen i det finanspolitiska beslutsfattandet En internationell diskussion sedan en tid tillbaka Olika varianter från delegering av beslut till ett oberoende råd till ett rådgivande organ. I Sverige sedan 2007: utvärdering ex post En årlig rapport

”BP och VåP” Budgetproposition för 2009 i september 2008 Ekonomisk vårproposition för 2009 i april 2009 Innehåller en (i) beskrivning av det ekonomiska läget och riktlinjer för ekonomisk politik; (ii) diskussion om det finanspolitiska ramverket; (iii) prognoser; samt (iv) en lång rad förslag på reformer. Finanspolitiska rådet ska (i) utvärdera måluppfyllelse i finanspolitiken, (ii) granska tydligheten i propositionerna; (iii) kvalitén i prognoserna; samt (iv) ändamålsenligheten i de sysselsättningspolitiska reformförslagen.

Viktigaste slutsatserna i årets rapport Regeringen gör rätt i att ha stora överskott de närmaste åren Men en omformulering av överskottsmålet bör övervägas Jobbskatteavdraget och den sänkta a-kassan kan väntas öka sysselsättningen på sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål

Långsiktig hållbarhet Finanspolitiken är långsiktigt hållbar om de skatteintäkter som följer av dagens skatteregler är tillräckliga för att över tiden finansiera de utgifter som följer av dagens välfärdssystem.

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål Överskottsmålet och utgiftstaket är operationella, medelfristiga mål som ska göra det lättare att uppnå hållbarhetsmålet

Överskottsmålet Den offentliga sektorns finansiella sparande (skillnaden mellan intäkter och utgifter) ska vara en procent av BNP över konjunkturcykeln.

Utgiftstaket Ett av riksdagen (för 3 år framåt) fastställt tak för statens utgifter, exklusive räntor men inklusive pensioner.

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål Överskottsmålet och utgiftstaket är operationella, medelfristiga mål som ska göra det lättare att uppnå hållbarhetsmålet Överskottsmålets nivå bör bestämmas av: –mål om välfärdsfördelning mellan generationer –mål om samhällsekonomisk effektivitet (utjämning av skatterna över tiden) –försiktighetsmotiv Utgiftstryck från den demografiska utvecklingen

Regeringen bör bättre motivera överskotts- målets nivå Vilken vikt har olika motiv? Målkonflikter måste diskuteras Behov av generationsanalyser - hur påverkar olika budgetutfall fördelningen mellan generationer?

Överskottsmålet kommer att behöva revideras Enligt regeringens egna kalkyler ska det bara gälla fram till 2015 Därefter minskar överskotten enligt kalkylerna och blir så småningom underskott Överskottsmålet infördes när de offentliga finanserna måste konsolideras Idag finns helt andra möjligheter att finjustera målformuleringen

Överväg en gyllene regel Överväg om överskottsmålet ska gälla den offentliga sektorns totala sparande och inte bara det finansiella sparandet - det totala sparandet är summan av finansiellt sparande och nettoinvesteringar - dagens överskottsmål kan hålla tillbaka de offentliga investeringarna Tillsätt en offentlig utredning - behov av spärrar mot missbruk - gräns för hur låg den offentliga sektorns finansiella förmögenhet får bli

Exempel på gyllene regel Storbritannien Tyskland Många amerikanska delstater Kommuner och landsting/regioner i Sverige (det kommunala balanskravet) Svenska staten på 1950-talet –driftbudget för löpande utgifter och inkomster –kapitalbudget för investeringar (lånefinansiering)

Finanspolitikens stabiliseringspolitiska roll Tidigare inga klart formulerade principer Vårpropositionen - Riksbanken har huvudansvaret för konjunkturstabiliseringen - finanspolitiken ska normalt verka via de automatiska stabilisatorerna - aktiv finanspolitik bara i vissa situationer Behov av ytterligare klarlägganden - stora konjunkturstörningar - aktiv finanspolitik ska tillföra ett mervärde utöver vad som går att åstadkomma med penningpolitik

Stora överskott viktiga de närmaste åren? För närvarande mycket stora överskott Den stora osäkerheten i hållbarhetsberäkningar ger starka försiktighetsargument för större överskott än en procent av BNP fram till 2015 Hur stora säkerhetsmarginalerna bör vara är en rent politisk fråga Den naturliga anpassningen borde vara att höja pensionsåldern i takt med ökningen av livslängden

De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts? Vi tar inte ställning till om åtgärderna varit önskvärda eller inte om man väger sysselsättnings- mot fördelningseffekter Bedömning utifrån tidigare forskning och modellkalkyler

Slutsatser Betydande positiva sysselsättningseffekter av lägre a-kassa och jobbskatteavdrag på sikt –sänkning av jämviktsarbetslösheten med kanske upp till en procentenhet på sikt Men sysselsättningsuppgången beror på konjunkturen, inte på reformerna En eventuell ökning av arbetslösheten i en kommande lågkonjunktur betyder inte att regeringens politik misslyckats

Jobbskatteavdrag mer effektivt än alternativ Jobbskatteavdraget ändamålsenligt om målet är fler i arbete Bättre än ett avdrag som fasas ut med högre inkomst Men jobbskatteavdraget är för krångligt konstruerat En höjning av inkomstgränsen för statlig inkomstskatt har en hög självfinansieringsgrad men inkomstskillnaderna skulle öka Sänkningen av fastighetsbeskattningen har förbrukat ”fördelningspolitiskt utrymme”

Inga fler selektiva skattesänkningar Riktade skattesänkningar mot olika grupper eller branscher Det har funnits goda motiv Men risk att skattesystemet blir svåröverskådligt och att gränsdragningsproblem leder till ineffektiviteter Regeringen bör vara mycket restriktiv med ytterligare selektiva skattesänkningar

Misslyckade reformer av a-kassans finansiering Sannolikt positiva, men små, effekter på sysselsättningen av differentierade avgifter Men höjningen av avgifterna i genomsnitt har kraftigt minskat anslutningen till a-kassorna Därmed står många utan försäkringsskydd mot arbetslöshet i kommande lågkonjunktur

Bristande samordning mellan olika delar av politiken Höjda egenavgifter skulle finansiera i förväg bestämd storlek på jobbskatteavdraget Men de höjda egenavgifterna motverkar jobbskatteavdraget –undantag för arbetslösa och sjukskrivna Samma effekt på lönsamheten att arbeta hade uppnåtts med lägre jobbskatteavdrag och utan höjda a- kasseavgifter obligatorisk a-kassa en möjlig lösning –inte sannolikt

Reformerna av sjukförsäkringen ger små effekter Reformerna ökar antalet personer i arbete Men alltför ensidig inriktning på incitamenten för de sjukskrivna Sannolikt för svaga ekonomiska incitament för arbetsgivarna

Övrigt Stark kritik mot fastighetsskattereformen Generellt hög kvalitet på Finansdepartementets analysarbete, men behov av bättre dokumentation både internt och externt

Rapportens viktigaste slutsatser Regeringen gör rätt i att ha stora överskott de närmaste åren Men en omformulering av överskottsmålet bör övervägas Jobbskatteavdraget och den sänkta a-kassan kan väntas öka sysselsättningen på sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade